Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
blevo i genomsnitt 29 kortslutningar i 15 kV nätet,
1 kortslutning i 66 kV och 2 i 132 kV nätet avkopplade.
Blott 6 % av alla kortslutningar hava orsakat avbrott
längre än 5 min. Detta stora antal kortslutningar
har förorsakats av åska samt felaktig betjäning av
oskolad personal. Tillsammans 121 fel ha under en
15-års period uppstått på 340 brytare, varav 75 på
165 stycken 15 kV brytare. 24 % av alla fel äro att
hänföra till ofullständig släckning av ljusbågen. Detta
var beroende på att fabrikerna ej kunde utföra
kortslutningsprov. Ungefär 40 % av felen voro att
hänföra till svagheter i yttre eller inre isolationen.
Järnvägarna ha ordnat egna kortslutningsprov i nätet och
med ledning av dessa föreskrivit en hel del
förbättringar i brytarnas konstruktion.
A. Roth framhöll i sitt föredrag de egenskaper efter
vilka brytare böra bedömas. I första rummet sätter
han driftsäkerhet och innefattar häri säkerheten mot
explosion och säkerheten mot uppträdande av
mekaniska fel i brytarna. Angående brytarnas
användningsområde uttalar han den förmodan, att den gamla
oljebrytaren kommer att behålla sin plats upp till
spänningar om 20 kV och effekter om 200 MVA. För
högre spänningar kommer den oljefattiga brytaren
ifråga. Tryckluftbrytarens största fördel är dess
brand- och explosionssäkerhet. Den fordrar
emellertid erfaren personal, då den för sin funktion är
beroende av hjälpapparater. För utomhusbruk anses
denna brytare vara mindre lämpad.
O. Naef betonade vikten av korta brytningstider
samt fördelarna med automatisk återinkoppling. Med
ledning av exempel visas att tiden från början av en
kortslutning till återinkopplingen kunnat nedbringas
till mindre än 0,5 s. Härigenom kan i de flesta fall
driften upprätthållas utan störningar.
H. Thommens uttalanden gå i samma riktning. För
särskilt svåra brytproblem föreslår han släckning i två
steg, i det ljusbågen blåses över på en hjälpelektrod.
Han framhåller även i motsats mot tidigare talare, att
tryckluftbrytaren i utomhusutförande är fullständigt
driftsäker även under de svåraste driftsförhållanden.
En dylik brytare för 150 kV uppställdes på 3 500 m
höjd i Alperna under februari och mars månader 19 38
och fungerade trots snöstormar m. m. oklanderligt.
B. M. Egli beskrev "hårdgasbrytaren". Vissa delar
i släckningskammaren bestå av ett slags konstharts,
som under ljusbågens inverkan avge gaser, vilka
användas för släckningen. Man har uppnått
kopplingseffekter om 20 MVA vid 20 kV. (Bulletin SEV, nr 13,
14, 20, 21, 22/1939.) E. L.
Den amerikanska rörmarknaden uppvisar ett antal
typer av mottagarrör, som vida överträffar de
europeiska prestationerna på området. Vid senaste
årsskifte kunde man sålunda räkna ej mindre än 453
olika slag av mottagarrör, som saluföras i U. S. A. Det
har emellertid befunnits, att den övervägande delen
av marknadsomsättningen — omkring 90 % —
endast omfattar ett knappt hundratal av alla dessa
typer, samt att denna del av typfloran i sin tur är
baserad på blott 20 grundläggande rörfunktioner.
Mot bakgrunden av den anförda utredningen har
RCA i egenskap av landets ledande rörtillverkare
tagit initiativet till ett standardiserande urval och
publicerat en förteckning på de 36 rörtyper, som
anses böra kunna täcka alla rimliga och normala behov.
Landets radioingenjörer uppmanas såvitt möjligt
använda endast dessa "normaltyper" i sina
konstruktioner. Förteckningen, som återgives här nedan, avses
successivt kompletterad med förnämligare nya
rörtyper, varvid motsvarande äldre typer skola träda
tillbaka.
Glasrör
2 A 3
6 U 5/6 G 5
6 J 5-GT
6 K 6-GT
35 L 6-GT
35 Z 5-GT
50 L 6-GT
1 A 7-GT
1 D 8-GT
1 G 4-G
1 G 6-G
1 H 5-GT
1 N 5-GT
3 Q 5-GT
5 U 4-G
5 Y 3-G
6 B 8-G
6 F 8-G
6 F 6-G
6 N 7-G
6 R 7-G
6 V 6-G
6 X 5-G
Metallrör
6 H 6
6 J 5
6 SA 7
6 SC 7
6 SF 5
6 SJ 7
6 SK 7
6 SQ 7
12 SA 7
12 SC 7
12 SJ 7
12 SK 7
12 SQ 7
12 C 8
Föreningsmeddelanden
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, samlades till vårmöte den
17 maj. Det studiebesök som brukar kombineras med
vårmötet var i år förlagt till Kungsholmens
telefonstation i Stockholm. Ett trettiotal ledamöter hade
hörsammat kallelsen. Sedan de bänkat sig i en blivande
apparatsal gav förste linjeingenjör O. A. Hedin en
redogörelse för de allmänna principerna för
telefonauto-matiseringen i Stockholm och lämnade data för
utvecklingen av automatnätet.
I det intressanta och humoristiska föredraget fäste
sig åhörarna särskilt vid de belastningsdiagram som
angåvo kungsholmsstationens strömförbrukning den 9
april i jämförelse med förbrukningen en normal dag.
Denna kritiska dag började belastningen stiga redan
klockan 8 i stället för normalt klockan 9.
Anledningen var tydligen radions morgonutsändning av
utrikes-nyheterna. När sedan nästa nyhetssändning följde,
föll belastningen, så länge denna programpunkt
varade, till praktiskt taget noll, dvs. alla lyssnade till radion i
stället för att telefonera. Omedelbart efter
nyhetskommunikéns slut steg belastningen plötsligt långt
över den normala — pratandet hade kommit i gång.
På detta sätt pendlade sedan hela dagen
telefontrafiken mellan kraftiga minima vid de tider
radionyheterna sändes och utpräglad överbelastning under
resten av dagen.
Efter föredraget delade sig åhörarna i grupper som
under älskvärda ciceroners ledning genomvandrade
stationen och beundrade dess tekniska detaljer.
Vandringen utsträcktes slutligen till Sportpalatsets
festvåning där middag väntade. Under denna vidtog
det egentliga vårsammanträdet. Ordföranden,
civilingenjör T. A. Lundell, behövde emellertid upptaga
endast en fråga till behandling, nämligen att för
föreningen meddela att direktör H. V. Alexandersson
anmält sitt inträde i denna.
Vid kaffet visades slutligen en underhållningsfilm
samt tvenne filmer från Armé- och Marinfilm med
motiv från neutralitetsvakten.
Sbg.
120
3 aug. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
