Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
ELEKTROTEKNIK
Redaktör: JULIUS KÖRNER
HÄFTE 8 utgiven av svenska teknologföreningen 3 ÅUG. 1940
INNEHALL: Giorgi-måttsystemet i princip och tillämpning, av John Wennerberg. — Trådradio, av Erik Esping.
— En ny ljusenhet. •— Notiser.
Giorgi-måttsystemet i princip och tillämpning.
Av JOHN WENNERBERG.
Giorgi-måttsystemets upphovsman är nuvarande
professorn i teleteknik vid Roms kungl, universitet,
Giovanni Gioboi, född den 27 november 1871. Han
framlade första gången sitt måttsystem inför italiensk
sakkunskap i Rom år 1901. Tre år senare bekantgjordes
det vid den internationella kongressen i St. Louis i
Amerika. Det skulle emellertid dröja
ända till omkring år 1930 innan man
började komma till mera allmän
insikt om systemets överlägsenhet över
andra för praktiskt bruk avsedda,
enhetligt uppbyggda måttsystemförslag.*
Vissa av Giorgi-systemets enheter
upptogos till diskussion vid IEC-mötet
i Stockholm år 1930. Hela systemet
antogs av IEC (Internationella
elektrotekniska kommissionen) år 1935,
dock med vissa detaljer lämnade öppna
för vidare behandling. Vid IEC-mötet
år 1938 fylldes de viktigaste av dessa
luckor, delvis i samråd med Inter-
* Giorgisystemet har av denna artikels
förf. förut behandlats i följande uppsatser
i Elektroteknik: Ett sammanslaget
tek-niskt-praktiskt måttsystem, 1921, h. 9
och 10 ; Komplettering av det praktiska
måttsystemet och denna frågas läge inom
IEC, 1935, h. 5. Dessutom i tidskriften
ERA: Elektroteknikens måttsystem, 1935,
s. 118 ; i Svensk teknisk uppslagsbok, del
II: Teknikens måttsystem, s. 25.
nationella byrån för mått och vikt och Internationella
fysikerunionen, och nu föreligger systemet i ett skick
som möjliggör allmän och omedelbar tillämpning. Att
sådan icke kan ske av andra skäl, även frånsett den
politiska världskrisen, ligger emellertid i öppen dag.
Systemets införande i tekniken kan ej försiggå
brådstörtat utan måste förmedlas av den
tekniska litteraturen och skolorna.
För undervisningen kommer systemet
utan tvivel att medföra en kännbar
lättnad i förhållande till nuvarande
måttsystemblandningar, när man väl
hunnit passera ett visst
övergångsstadium.
Giorgisystemet är nämligen genom
sin enhetlighet väl lämpat att ersätta
cgs-systemet i dess olika varianter,
det är baserat direkt på de
internationella prototyperna för metern
och kilogrammet, dess måttenheter
äro av tekniskt lämplig
storleksordning och till största delen redan
välkända, och det ägnar sig lika väl för
mekaniken som för elektrotekniken.
I det följande komma
Giorgisyste-mets enheter att omtalas och
definieras i tur och ordning. Genom
räkneexempel, genomförda i såväl
Giorgi-enheter som i de nu vanliga
enheterna, kommer tillämpningen att
förtydligas.
i. Rums- och tidsenheter.
Längd har enheten 1 meter, 1 m, och
tid har enheten 1 sekund, 1 s; i fråga om rum och
tid stämmer alltså systemet fullständigt överens med
det "tekniska måttsystemet". Metern representeras
av den i Frankrike förvarade internationella
meterprototypen, och sekunden är 1/86400 av ett medeldygn.
För yta och volym bli givetvis enheterna 1 m2 och
1 m3, för hastighet 1 m/s och för acceleration 1 m/s2
Tyngdkraftens acceleration g är med praktiskt
tillräcklig noggrannhet 9,81 m/s2 (i Paris).
Vinkel har enheten 1 radian, som representeras av
den centrumvinkel i en cirkel för vilken bågen är lika
stor som radien. Vinkelhastighetens enhet är 1
radian per sekund.
ii. Mekaniska enheter.
Den i Frankrike förvarade internationella
kilogramprototypen representerar i Giorgis system
massans enhet. I detta hänseende överensstämmer alltså
detta system principiellt med cgs-systemet, som också’
räknar kilogrammet som mått för massa men som valt
1/1000 därav till grundenhet. I det "tekniska"
systemet representerar tyngden1 av den internationella
kilogramprototypen kraftens måttenhet, vilket
medför den nackdelen att kopior av prototypen som blivit
i Med "vikt" förstås enligt svensk lagtext "massa". I så
gott som alla andra länder avser vikt (Gewicht, weight, poids
etc.) detsamma som "tyngd", alltså en kraft. Av denna
anledning undvikes ordet vikt i denna utredning, och termerna
massa, och tyngd användas i stället.
6 juli 1940
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
