- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
122

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

sända från Frankrike till andra delar av jorden, där
tyngdkraftens acceleration liar annan storlek, blott
kunna representera kraftenheten multiplicerad med
en för orten gällande korrektionsfaktor.

Då namnlikheten mellan Giorgi-systemets
massenhet och tekniska systemets kraftenhet innebär en
stor förväxlingsfara, har kraftenhetens namn i viss
utsträckning förtydligats till 1 kraftkilogram med
beteckningen! kgf. Massenheten har fått behålla det
enkla namnet och beteckningen 1 kg, vilket står i
överensstämmelse med lagstiftningen i såväl Sverige
som flera andra länder. Alltså:

Massa har enheten 1 kilogram, 1 kg, och täthetens
enhet blir 1 kg/m3. Eftersom kilogramprototypens
massa i det tekniska systemet är 1 kgi/g, blir

1 kg = —— kgf • s2/m
9,81 ° ’

Vattnets täthet är 1000 kg/m3; för .andra material
tillkommer den vanliga täthetsfaktorn, ofta kallad
"specifik vikt", t. e. för koppar 8,9.

Giorgisystemets kraftenhet är givetvis den kraft
som ger niassenheten 1 kg en acceleration av 1 m/s2.
Den är alltså 1 kg • m/s2; jämföres den med
cgs-syste-mets kraftenhet 1 dyn, som är 1 g • cm/s2, finner nian
den vara lika med 105 dyn. Den har fått namnet
"newton" med beteckningen n (beteckningen är dock
ännu ej definitivt fastställd). Alltså:
Kraft har enheten 1 newton, 1 n, som är 105 dyn.

1 n = 1 kg • m/s2

1

9,81

kgf

let har varit omtydningen av kilogramprototypen från
att vara en representant för kraften 1 kgf till att
representera massan 1 kg. Vinsten för den med
praktiska elektriska enheter räknande elektroteknikern är
att han numera kan betrakta de båda internationella
prototyperna, för meter och kilogram, som
systemenliga enhetsrepresentanter. Vinsten för mekanisten
är densamma som när han använder cgs-enheter, med
det tillskottet att enheterna äro av mycket bekvämare
storlek.

Energi har enheten 1 wattsekund, 1 Ws, som är 10T
erg.

1 Ws = 1 n • m = —— "kgm"
9,81

Exempel 1.

Hur stort arbete uträttas vid lyftning 10 m av en
kropp med massan 39 kg (tyngden 39 kgf) ?

Giorgi-enheter: Tekniska enheter:

Kraft • väg = 39 • 9,81 ■ 10 = Kraft • väg = 39 • 10 =
= 3 830 Ws = 390 "kgm"

Exempel 2.

Hur stor är den kinetiska energin, även kallad
"levande kraften", hos en kropp med en massa av 10 kg
(en tyngd av 10 kgf) och en hastighet av 20 m/s?

Giorgi-enheter:

A mv* = — • 10 ■
20-—

Tekniska enheter:

10

• 202 =

Den svarar alltså i runt tal mot tyngden av 1
hektogram, vilket ju kan vara bra att komma ihåg.

Ämnesmängd brukar man alltefter de praktiska
förhållandena uttrycka som antal (angivet i stycken,
dussin, tjog etc.), volym, massa, tyngd, kostnad etc.
Av dessa uttryckssätt äro endast massa och tyngd
generellt jämförbara, och även detta gäller endast
under förutsättning att man räknar med konstant
värde på tyngdaccelerationen. Det är att märka att
samma mängd, som i tekniska måttsystemet har en
tyngd av exempelvis 5 kgf, i Giorgisystemet har en
massa av 5 kg.

För angivande av ämnesmängd är det alltså
praktiskt likgiltigt om man med "kilogram" menar massa
eller tyngd.

Energienheten är det arbete som uträttas av kraften
1 newton om den får verka en väglängd av 1 meter
i sin egen riktning. Den kan alltså skrivas 1 n • m.
I cgs-enheter blir detta 105 • 102 dyn • cm = 107 erg —
= 1 wattsekund, 1 Ws, även kallad 1 joule. Därav
följer omedelbart:

Effekt har enheten 1 watt, 1 W,1 som är lO7 erg/s.

1 W = 1 n • m/s = — "kgm"/s

9.81

där "kgm" syftar på det vanliga förkortade
skrivsättet för 1 kgf • m.

I denna anknytning till de "praktiska" elektriska
enheterna ligger Giorgi-systemets stora värde. Med-

1 I egenskap av allmän effektenhet, icke blott elektrisk, bör
watt enligt internationellt förslag få betecknas med litet w,
likaså kilowatt kw, kilowattimme kwh; här har dock
bibehållits svensk praxis med stort "W, grundad på tidigare
IEC-beslut.

2 2 9,81

= 2 000 Ws = 204 "kgm"

Anm. Av exempel 1 och 2 framgår, att i
Giorgisystemet tyngdaccelerationen inkommer i räkningen när
det verkligen är fråga om tyngd, medan den i tekniska
systemet uppträder när det icke är fråga om tyngd.

Exempel 3.

Beräkna egenfrekvensen / av en fjädrande fäst kropp
med en massa m av 100 kg (en tyngd av 100 kgf) och en
fjäderkraft F av 358 newton (= 36,5 kgf) för l = 1
meters väg av kroppen. Räkna med formeln

f ~ ~2n V

/F\l

Giorgi-enlieter:

Tekniska enheter:

f-

Ai/3

2 7T V 1

: 0,301 P/S

. Ii/ 36,5

^Vroo/9,8i=°’301p,ä

/358
2a V 100

För rotationsrörelse har kraften sin motsvarighet i
kraftmomentet och massan svarar mot
tröghetsmomentet. Enheterna äro lätta att härleda:

Kraftmoment har enheten 1 newtonmeter, 1 nm;

1 nm :

1

9,81

kgf • m

Tröghetsmoment har enheten
1 kgm2;

1 kilogrammetertvå,

1 kgm2 = -— kgf • m • s2

9,81

Tillsammans med tekniska enheter användes
emellertid ofta ett annat mått på tröghetsmomentet, det
s. k. "svängmomentet", med storhetsbeteckningen
GD2. Det kan kallas ett halvvägs uträknat
tröghetsmoment, som befunnits vara bekvämt i sådana fall
då man utgår från tyngd och diametermått i stället
för massa och radiemått. Det mätes vanligen i kgf •
• m2 (som dock brukar tecknas kgm2). I tekniska

122

3 aug. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free