- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
161

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

Fig. 1. Avstånd mellan matningspunkt och linjeändpunkt vid
enkelsidig matning, vid olika spänning och vagnfrekvens.

Vid beräkning av effektbehovet har antagits:

Medeleffekt per vagn vid gång: 30 kW.

Starteffekt per vagn normalt: 95 kW.
„ „ „ maximalt: 145 kW.

Dessa värden hänföra sig samtliga till full
(nominell) spänning. I den mån spänningsfall inträder har
antagits, att effekten reduceras proportionellt, dvs.
strömstyrkan förblir konstant. I överensstämmelse
härmed har räknats med följande strömstyrkor:

Driftspänning ......... 600 750 1 200 1 500 V

Ström vid gång ....... 50 40 25 20 A

Ström vid normal start 160 180 80 65 A

„ „ forcerad „ 240 195 120 97,5 A

I själva verket kan räknas med att spänningen i
matarpunkterna oftast är 10—20 % högre än den
nominella driftspänningen. Härtill har emellertid av
säkerhetsskäl ej tagits hänsyn vid beräkningen.

Med avseende på grunderna i övrigt för beräkning
av effektbehovet må nämnas följande:

Variationerna i effektbehovet vid bussdrift äro
självfallet betydligt mer beroende av
väderleksförhållandena än vid bandrift. Det antagna medelvärdet
30 kW för vagn vid gång ligger visserligen över vad
som under gynnsamma vägförhållanden kan räknas
med, men täcker icke helt behovet vid tyngre före
vintertid. Starteffekten motsvarar ungefär normal
utnyttning av en 90—100 kW motor.

Största matningslängd har beräknats dels för en
enda station med central matning mot en
sektions båda punkter, dels för två
stationer, matande var sin ändpunkt av en
sektion. Med ledning av dessa två fall
kunna alla andra tänkbara
matningssystem behandlas.

Maximala matningslängden har
beräknats för 10, 20, 30 och 40 %
spänningsfall under följande antaganden för övrigt-

Vid 10 % och 20 % spänningsfall
antagas de första 6 st. på linjen befintliga
vagnarna samtliga vara igång, men ingen
under start. Vid dubbelsidig matning
befinna sig 2 st. vagnar och vid enkelsidig
1 vagn i ogynnsammaste läge, de övriga
exakt enligt tidtabellen. Vid enkelsidig
matning har änduppehållet antagits till

5 min.

Var fjärde vagn, som utöver ovan nämnda 6 st.
vagnar befinner sig på linjen, antages befinna sig i
normal start. Den vagn som startar, antages alltid
befinna sig ogynnsammast bland de fyra.

Vid 30 % spänningsfall antages den första vagnen
befinna sig i normal start i ogynnsammaste läge, den
andra i gång i näst ogynnsammaste läge samt därefter
var fjärde vagn i start och de övriga i gång som vid
10 % resp. 20 % spänningsfall.

Vid 40 % spänningsfall antages den första vagnen
befinna sig i forcerad start, i övrigt som vid 30 %
spänningsfall.

Samtliga dessa antaganden ha valts för att ge en
möjligast fullständig bild av de
belastningsförhållanden, som måste tagas i betraktande. De lindrigare
belastningsförhållandena ha sammankopplats med
snävare antaganden betr. det maximala
spänningsfallet, de svårare och mer tillfälliga med större
marginaler för detta.

Resultaten ha sammanförts i omstående tabell I,
vari även angives det antal vagnar, som samtidigt
befinner sig på matningssektionen.

Med ledning av dessa resultat har beräknats de
maximala avstånd mellan understationerna, som man
vid praktisk drift bör kunna räkna med. Dessa
avstånd anges i funktion av trafikfrekvensen och
spänningen på vidfogade kurvblad fig. 1—2.

De kurvor, som här visas, kunna betraktas som en
syntes av de resultat som framgått ur samtliga de
antaganden i fråga om trafik och spänningsfall, som
i det föregående refereras. I regel visar det sig, att
de svårare belastningsfallen med 30—40 % tillåtet
spänningsfall äro utslagsgivande, men i en del fall
utgör innehållandet av 10 % spänningsfall vid det
lindrigaste belastningsfallet ett svårare villkor. Detta
resultat innebär emellertid ingenting annat än att
man för detta belastningsfall får tillåta större
spän-ningssänkning, av storleksordningen 15 %, vilket i
och för sig ej innebär något anmärkningsvärt. De i
fig. 1—2 visade kurvorna ha därför dragits söm
resultanter till de båda svårare belastningsfallen,
varvid i varje fall det ogynnsammaste fått bliva
utslagsgivande. Härigenom har ernåtts en viss
säkerhet i den grundläggande kalkylen. Som extra reserv
med hänsyn till helt oförutsedda
belastningskoncentrationer, dåligt väglag etc. får betraktas den nyss
omnämnda möjligheten av förhöjd matarspänning
med upp till 20 % (i enlighet med IEC standard).

Fig. 2.

Avstånd mellan matningspunkter vid dubbelsidig matning, vid
olika spänning och vagnfrekvens.

3 aug. 1940

161

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free