- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
168

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

sätt, Genom dessa anmärkningar ha vi emellertid
kommit den rätta lösningen på spåret. Det är tydligt,
att vi måste söka en viss lagbundenhet för valet av
antalet olika areor och samtidigt för antalet olika
proportioner mellan rektangelsidorna, Det är
ävenledes tydligt, att det är den procentuella ökningen
som är utslagsgivande, icke ökningen i millimeter.

På fig. 3 är gränslinjen O A den geometriska orten
för kvadratkopparn och gränslinjen OB för
rektangelkoppar med långsida två gånger kortsidan. Vi utgå
från att den sökta rektangelkopparn skall placeras
inom dessa båda gränslinjer. Blir nämligen den ena
sidan i rektangeln mer än dubbelt så stor som den

lo Is Zo 2,5 5,o 3,5 4 o 4,5

Fig. 2.

vi skola se i det följande, lämnar emellertid även
fig. 2 plats för avsevärda förbättringar:

1. Man märker snart ett stort behov av
rektangel-sektioner med minsta sida mindre än 2 mm. I detta
avseende är fig. 1 betydligt gynnsammare.

2. Fig. 2 saknar sektioner mellan 2 mm diam. och
2X2, dvs. mellan 3,14 mm2 och 4 mm2,
motsvarande 27 % ökning i arean. Ett så stort hopp mellan
närliggande areor är orimligt, när man samtidigt t. e.
mellan 3,8 X 3,8 och 3,8 X 4 har en ökning av endast
5 %.

3. Det är orimligt att tänka sig, att 11 olika
proportioner mellan rektangelsidorna, från 1 :1 till 1 :2,
skulle vara nödvändiga då kortsidan är 2 mm, ifall
man kan klara sig med 10 proportioner, från 1:1 till
1 : ly82, då kortsidan är 2,2 mm, och sedan med en
proportion mindre för varje gång kortsidan ökar
intill man endast har kvar 2 proportioner, 1 :1 och
1 : 1,05, då kortsidan har ökat till 3,8 mm, varefter
endast proportionen 1 :1 förekommer.

Liknande anmärkningar kunna framföras mot alla
kopparlager, som äro upplagda på ett icke rationellt

andra, användas två parallella ledare. På figuren är
inprickat "triangelområdet" CDE, vars areal är 2,
vidare är från D draget den undre gränshyperbeln H1
och från E den övre gränshyperbeln H., som äro
geometriska orter för areorna 4 resp. 16 mm2. Arealen
mellan gränshyperblerna och gränslinjerna är 4,25.
"Triangelområdet" omfattar således 47 % av denna
areal.

Har nu vår beräkning resulterat i idealvärdet (x, y),
består vår uppgift uti att fördela lagerkopparn
på ett sådant sätt inom området, att vi med ett
minimum av dimensioner kunna få minsta möjliga
procentuella avvikelse till närmaste motsvarande dimension
oavsett var (x, y) ligger inom området. Detta
uppnås, när areorna fördelas på hyperbler och linjer på
sådant sätt, att det är samma procentuella avstånd
från hyperbel till hyperbel som från linje till linje
inom området. För att få jämn övergång även då
man går över till två parallella ledare lägga vi
dellinjerna närmast gränslinjerna på halva avståndet.
Detta avstånd kalla vi p. Avståndet mellan
dellinjerna och mellan delhyperblerna P är då bestämt

genom ekvationen

(1 + Py-=a + P)

(1)

Av fig.

Fig. 3.

4 framgå vissa ’egendomliglie t er hos ett på
detta sätt upplagt system. Ligga nämligen punkterna
1 ocli 2 på samma hyperbel xy := a och punkterna 3
och 4 på den närliggande större hyperbeln xy =
— (1 -j- P) a samt 2 och 3 på dellinjen y — cx och 1
och 4 på den närliggande dellinjen y — {1 -f- P) cx,
så finner man lätt, cltit $2 ’"

och y± ~ y3. Förutom
på dellinjerna och delhyperblerna komma alltså våra
standarddimensioner att ligga på ett gradnät av raka
linjer parallella med koordinataxlarna. Detta
förhållande underlättar naturligtvis i hög grad såväl
uträkning av tabellen som uppritningen av densamma.
Man kommer också undan med ett mindre antal
mallar för kontroll av valsar och tråddimensioner. Än
mer blir detta fallet om man lägger första dellinjen
på halva avståndet till gränslinjen: ligger punkten 5
på hyperbeln xy a och punkt 7 på hyperbeln xy =

168

e 5 okt. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free