- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
179

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

heter. Wattmetrarnas strömkretsar, vilka givetvis
lämpligen matas från shuntar, måste göras i hög grad
frekvensoberoende, vilket väl lättast sker genom att
själva shuntarna utföras i någon mån induktiva i och
för avbildning av instrumentsystemets tidskonstant.
Även i fråga om spänningskretsen får man se upp,
så att ej fasvridning uppstår vid de högre
frekvenserna, detta med särskild hänsyn till den låga spän-

ningen, vilken frestar till användande av ett lågt
förkopplingsmotstånd. Samtliga dessa svårigheter torde
lättast undvikas genom användande av termiska
wattmetrar.

En annan grupp svårigheter inkommer vid fall av
ojämn strömfördelning på likriktarens anoder.
Kontrollmätningar i olika par av anodledningar böra nog
i regel utföras.

Svenska bidrag till utvecklingen av utrustningar

för enfaslok.

Av O. AKERMAN.

(Forts. fr. sid. 153.)

Störningar, orsakade av olikheter hos motorerna.

Även om det vore möjligt att genom mekaniska
om-balanseringsanordningar bibehålla axeltrycken i vila,
så kan dock icke lokets hela adhesionsvikt utnyttjas
med mindre än att även motorernas moment äro lika.
På grund av avvikelser i luftgap m. m. kunna
emellertid olikheter uppstå, vilka inverka särskilt
ogynnsamt vid start, enär härvid fältmättningen är
relativt stor.

Av magnetiseringskurvorna, fig. 14, framgår huru
förhållandena härvid komma att ställa sig i de olika
motorkombinationerna.

På fig. 14 A och B ånge de streckade ytorna den
skillnad, som uppstår i effekt mellan motorerna vid en
viss spänningsskillnad 2 A E för parallell- resp.
seriekoppling. Eftersom ytorna härvid få motsatt tecken
så måste i den nya motorkopplingen fig. 14 C
effektskillnaden erhållas genom subtraktion av de två
streckade ytorna.

Förhållandena komma
följaktligen att ställa sig gynnsammare
än vid parallellkoppling, varför
även vinsten av ombalanseringen
bättre kan utnyttjas.

Olikheter i motorernas
spänning kunna emellertid även
uppstå på grund av rena
felaktigheter hos motorerna liksom även
genom felinställt borstläge eller
nedslitna borstar. På grund av
att slirningstransformatorn
härvid belastas med
utjämningsströmmar erhålles vid sådana
tillfällen automatisk nedkoppling av spänningen.
Anordningen arbetar härvid som ett värdefullt skydd för
drivmotorerna.

Det har ibland vid diskussion av dessa frågor
framhållits, att olikheterna i axeltryck skulle
automatiskt kompenseras därigenom, att den axel, som
utsättes för otillåtet stort moment genom en långsamt
försiggående slirning, automatiskt skulle avlastas
tillräckligt mycket utan att härvid friktionsförhållandena
mellan skena och drivhjul skulle nämnvärt nedsättas.

De undersökningar, som i följande avdelning skola
genomföras, ge vid handen, att axeltrycket på den
bakre axeln i boggien vid maximal dragkraft kan
överstiga axeltrycket på den främre axeln med nära 50 %.
Denna siffra ger klarhet om vilka marginaler det rör
sig och illustrerar ohållbarheten i en dylik tankegång,
som även motsäges av de ovan relaterade jämförande
proven mellan koppelstångslok litt. D och
Boråsbanans boggielok.

Jämförelse mellan mekanisk och elektrisk
ombalan-sering.

Det har i det föregående blivit påvisat, att speciellt
boggielok ogynnsamt påverkas av de
reaktionskrafter, som över dragkroken utövas på desamma och att
de axeltrycksförändringar, som härvid uppstå, endast
delvis kunna kompenseras genom mekaniska krafter,
insatta mellan korg och boggier. Endast genom
lämpliga åtgärder i fråga om de elektriska motorernas

b

r

Fig. 14. Inverkan av olikheter i drivmotorernas spänning. A. Vid
parallellkopplade motorer. B. Vid seriekopplade motorer. G. Vid motorer kopplade med slir-

ningstransf ormator.

koppling är det möjligt att helt överkomma de
ofullkomligheter, som i detta avseende vidlåda
boggie-loken.

Författaren skall i det följande genomföra en mer
detaljerad undersökning, av vilken de praktiska
konsekvenserna härav närmare framgå.

Om lokets axeltryck i det följande betecknas med
X, den totala lokvikten med G och dragkraften med D
samt om vidare lokets huvudmått äro de, som angivas
på fig-, 15 A, så kunna axeltrycken skrivas:

2 nov. 1940

179

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free