Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 19. Axeltryck vid olika dragkrafter i
kroken och vid mekanisk ombalansering med
konstant tryck i kolvarna.
larna avlastas kan i stället genom mekanisk
ombalansering åstadkommas att tre av axlarna avlastas,
varvid axeltrycksökningen uteslutande förlägges till den
fjärde sistgående axeln.
På tyska statsbanornas boggielok har detta
resultat åstadkommits genom tryckcylindrar, som höja
trycket på axlarna 1 och 3, och som sänka trycket på
axel 2 (se fig. 15 a).
Med ett tryck
2 d
uppnås att skentrycken X1 och X, bli lika.
lyftkraft av
Med en
D
b a— c
D
h — b
2 d a-j- c d a-fc
göres även skentrycket X3 lika stort, och man
erhåller:
X,
Xo = Xa =
G D h
4
G
2 a —j— c
D Sh
4 2 a -fe
(6)
Av fig. 19 framgår, huru axeltrycksförhållandena i
det valda exemplet komma att gestalta sig på de fyra
axlarna under förutsättning, att trycken i cylindrarna
inställas, så att ovanstående villkor uppfyllas vid en
dragkraft i kroken av 15 ton.
"Förlusten i adhesionsvikt" vid dylik mekanisk
ombalansering beräknad på motsvarande sätt som skett
ovan framgår av linjerna 2 på fig. 18. Härav
framgår att vid dragkrafter av omkring 15 ton en
väsentlig förbättring skett. Vid oförändrad inställning av
lufttrycket i kolvarna försämras emellertid
förhållandena snabbt inom den nedre delen av slirningsbandet
för att vid låga friktionskoefficienter t. o. m. bli
sämre än utan mekanisk ombalansering. Skola
fördelarna med den mekaniska utbalanseringen effektivt
kunna tillvaratagas, måste därför en kontinuerlig
omställning av trycket i cylindrarna ske med
dragkraften i kroken (linjerna 2’ och 2" osv.), varvid en
teoretisk gränslinje 3 erhålles. Av praktiska skäl är en
sådan automatisk omställning mycket svår att
realisera och har veterligt aldrig kommit till utförande.
Det har redan framhållits, att den elektriska
utba-lanseringsanordningen medför en viss olikformighet i
drivmotorernas belastning. Detta framgår av fig. 20,
som visar strömbelastningen som funktion av
drag-kraften dels i det idealiserade fallet, att lokets
axeltryck vore konstant, linje 1, dels under förutsättning
av full elektrisk ombalansering, linje 2, varvid
strömbelastningen angivits för de två mest belastade
motorerna. Härav framgår, att strömbelastningen
intermittent kan komma att få ett ca 10—15 % högre
värde än vad som skulle vara fallet om inga
axel-trycksförändringar ägde rum. Eftersom
totalströmmen i båda fallen blir praktiskt taget densamma,
kommer motsvarande avlastning att ske på de båda främre
motorerna. Denna olikformighet i motorbelastningen
är den tribut, som får betalas för att boggieloken i
adhesionshänseende skola bli likvärdiga med
ramverkslok, försedda med koppelstänger.
Principerna för enfaslokens spänningsreglering.
Vid föregående jämförelser har frågan om
spänningsregleringens inverkan på lokets startegenskaper
endast flyktigt blivit berörd. Författaren skall i det
följande närmare studera de åtgärder, som kunna
vidtagas i fråga om apparatutrustningen för ytterligare
ökning av enfaslokens effektivitet.
Det är svårt att siffermässigt fastställa vilka
förbättringar, som genom dessa senare åtgärder kunna
uppnås, då uppstartningen alltid är mer eller mindre
beroende av förarens skicklighet att rätt handhava
pådraget. Detta förhållande riktar uppmärksamheten
på betydelsen av en sådan automatisering, att
förarens uppgifter underlättas och förenklas och att bris-
Anyp/
’motor
2000
Fig. 20. Strömökning på den mest belastade
motorn vid elektrisk ombalansering.
fi’// drivmotorer
Fig. 21. Principkopplingsschema för
grovreglerings-pådrag.
182
2 nov. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
