- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
197

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

element kommit ifråga. Han har härvid begagnat sig
av konforma avbildningar.

5. Diskussion.

För den tekniskt vetenskapliga forskningen kan
följande fråga vara av intresse:

Fråga 1: Vilka olika problem ha hittills kunnat
behandlas med frekvenstransformationer?

Svar: Frekvenstransformationerna ha visat sig
användbara för matematisk behandling av alla
förekommande typer filter [7, 11, 16, 18],
dämpningskorrek-tionsnät [3, 8, 20] och faskorrektionsnät [17], för
bestämning av inflytandet på reaktiva näts egenskaper
från förlustmotstånd i spolar och kondensatorer [12,
13,18, 19, 22] från lindnings- och jordkapaciteter [18],
från reflexionspunkter [18, 22] och från
tillverkningstoleranser [21], för formgivning [8, 16, 18, 20] och
justering [12, 13] av egenskapskurvor, för matematisk
behandling av frekvensväxlar [17], för studium av
distorsionsfri belastning av ledningar [19, 22] av
dämpningen hos grenledningssystem [22], av
skineffekter hos ledningstrådar och rörledare [22] samt
av skärmverkan hos cylindriska metallmantlar [22],
för beräkning av insvängningen i godtyckligt linjära
anordningar [1, 3, 14, 15], för besvarande av ett stort
antal principiella frågor [12, 13], för beräkning av
ledningsbalanser [2] m. m. Det bör påpekas, att
fre-kvenstransformationernas möjligheter för speciella
radiotekniska problem ännu ej undersökts.

Nästa fråga bör åtminstone intressera dem, som
syssla med teletekniska uppfinningar.

Fråga 2: Finns det några belysande exempel på
uppfinningar, som tillkommit genom
frekvenstransformationer?

Svar: Frekvenstransformationerna ha givit upphov
till ett större antal uppfinningar, bland vilka
sicksack-filterkedjan [11, 25], multipelfrekvensväxeln [17, 26],
distorsionsfri »dimensionering av växelstationer med
hänsyn till anslutna ledningar [19] samt
distorsions-kompensering i II- och T-filterlänkar äro de mest
belysande exemplen.

Vid härledning av tvåarmade bandpassfilterlänkar
medelst entalsindirekttransformationer med en enkel
tvåarmad halvlänk lågpassfilter såsom originalnät,
erhöllos samtliga existerande lösningar, och härvid
upptäcktes, att det fanns två principiellt olika sätt
att bygga upp en filterkedja. Det ena sättet var det
redan kända, men det andra gav upphov till en ny
kedjetyp, den s. k. sicksack-filterkedjan. Denna
skiljer sig från den kända kedjetypen därigenom, att
den inför en i viss mån reglerbar
karakteristiktransformation, att den har valbart dubbelt så många
spolar eller kondensatorer som kondensatorer resp.
spolar, och att dess filterarmar bestå av maximalt tre
reaktanselement, medan den kända kedjetypen med
samma antal reaktanselement har filterarmar med
fyra reaktanselement. Det sistnämnda är
anmärkningsvärt, emedan tre reaktanselement i en filterarm
är det största antal element, som erbjuder lätt
juster-bara filterarmar. Dylika filterarmar ha nämligen en
serie- och en parallellresonansfrekvens, som kunna
justeras oberoende av varandra.

Vid summation av rø-funktioner visade det sig, att
man kan bilda w-uttryck, vilkas frekvensberoende
följer en tangentfunktion. Om man
frekvenstransfor-merar en elektrisk anordning med ett sådant w-ut-

tryck måste den få regelbundet periodiskt varierande
egenskaper med avseende på frekvensen. Detta ledde
till multipelfrekvensväxelns uppfinningstanke.

Ett studium av homogna ledningar medelst
bm-transformationer ledde till en generell formel, som
uttrycker villkoren för ideella ledningar. Denna
formel, som knappast kan uttryckas annat än med
frekvenstransformationer, lämnar direktiv för
dimensionering av växelstationer, Sel cltt dessa tillsammans
med anslutna ledningar bilda distorsionsfria helheter.
Detta torde få stor betydelse för landsautomatiseringen.

Vid konstruktion av kristallfilter har man
rekommenderat korsfilterlänken, emedan införande av två
på visst sätt dimensionerade motstånd i kryss mellan
polparen möjliggör förlustmotståndens inräknande i
belastningsmotstånden. Den som är förtrogen med
frekvenstransformationer inser emellertid omedelbart,
att detta inte är någon speciell egenskap hos
korsfilterlänken. Förlustfria II- och T-länkar, som äro
symmetriska med avseende på såväl branscherna som
polparen, äro ekvivalenta med förlustfria
korsfilter-länkar. Men denna ekvivalens måste gälla även för
förluster i filtren, emedan förlusterna kunna
intrans-formeras med samma tvåtalstransformation, som
medför en och samma förändring av egenskaperna. Det
visar sig t. o. m., att för branschsymmetriska 27- och
T-länkar, som äro osymmetriska med avseende på
polparen, blir det möjligt att inräkna
förlustmotstånden i belastningsmotstånden.

Såväl uppfinnare som pedagoger kunna tänkas
uppställa följande fråga:

Fråga 3: Vari består frekvenstransformationernas
åskådlighet?

Svar: När det gäller att studera en komplicerad
impedansanordning kan detta studium utföras på dess
härledning ur ett enkelt idealiserat originalnät med
enkla egenskaper medelst entalstransformationer samt
eventuellt en tvåtalstransformation såsom
slutoperation. Härledningen kan emellertid ske rent grafiskt,
och man erhåller då en åskådlig bild av
sammanhangen mellan anordningens dimensionering —
uttryckt med transformationsvinkelfrekvenser,
eventuellt summationskonstanter och originalnätets
frihetsgrader — samt anordningens egenskaper. Med
litet» vana kan man konstruera upp dylika bilder i
fantasien, och man ser då lätt, hur ändringar i
dimensioneringen förskjuta egenskaperna utefter en
generaliserad frekvensaxel på olika sätt. Med dessa
fantasibilder erhålles en förmåga till klarseende, som
säkerligen ej kan åstadkommas på annat sätt [8, 11—
13, 16, 18, 20],

Nästa fråga bör intressera konstruktören:

Fråga 4: Vad är vinsten med
frekvenstransformationernas beräkningsmetoder?

Svar: När det gäller att beräkna en komplicerad
impedansanordning med syfte att erhålla vissa
godtyckligt önskade egenskapskurvor, har man hittills
med stöd av erfarenheter från tidigare beräkningar
samt beräknade kurvskaror tillgripit
passningsförfaranden. Med frekvenstransformationer kan man
däremot utföra dylika beräkningar systematiskt utan
erfarenhetsmaterial och med tillhjälp av enbart några
enstaka kurvor. Tillvägagångssättet är i stort sett
följande:

Med inversa entalstransformationer ombildas de
önskade egenskapskurvorna till andra kurvor — detta

7 dec. 1940

197

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free