Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
kan ske grafiskt eller tabellariskt —, som skola kunna
upplösas i en summa enkla kongruenta kurvor. Dessa
enkla kurvor utgör egenskapens grundelement.
Sålunda har filterdämpning en grundelementkurva [16,
18], och likaså filterfasvridning en [18] och
korrektionsdämpning en [20]. Problemet har på detta sätt
överförts till problemet att uppbygga en önskad kurva
av kongruenta element, vilket problem kan lösas
systematiskt med enkla knep. Under nämnda
ombildning av egenskapskurvorna liksom frigöras
egenskapskurvorna från sin individuella karaktär, vilken
tillvaratages med fixering av de för beräkningen av
impedansanordningen erforderliga
transformations-vinkelfrekvenserna och eventuellt
summationskonstan-terna. Beräkningsmetodens systematiska natur
möjliggör användande av tidsbesparande mekaniska och
rittekniska hjälpmedel, och man skulle t. o. m. kunna
konstruera apparater, som automatiskt utföra
rutinmässiga beräkningar. Sålunda har en första
undersökning visat, att man med en relativt enkel apparat
skulle kunna beräkna ett filter med godtyckligt givna
egenskapskurvor, varvid hänsyn tages till reflexioner
vid anpassningsmotstånden (vid smärre
anpassningsfel inom passbandet), till lindnings- och
jordkapa-citeter, till förluster i spolar och kondensatorer, till
fasvridningen inom passbandet m. m.
En annan sida av frekvenstransformationerna, som
gör dem till ett viktigt beräkningsverktyg, är deras
universella natur, vilken innebär, att de kunna
till-lämpas på fullt godtyckliga passiva, linjära,
elektriska anordningar. Om exempelvis vissa beräkningar
för enkelhetens skull utföras på matematiskt
idealiserade anordningar, kunna dessa härefter omräknas
medelst frekvenstransformationer till fysikaliskt
realiserbara. Man kan t. e. beräkna ett idealiserat filter
av "förlustfria spolar och kondensatorer utan
lindnings- och jordkapaciteter med reflexionsfri
anpassning vid ändpunkterna, med vissa fel i
dämpnings-kurvor osv., varefter man medelst olika typer
frekvenstransformationer omräknar filtret till ett med
förluster i spolar och kondensatorer, med
lindnings-och jordkapaciteter, med felanpassning vid
ändpunkterna, med justerad dämpningskurva osv. [12, 13, 18].
Frekvenstransformationerna uppträda med andra ord
såsom en förmedlare mellan matematiskt idealiserade
anordningar och fysikaliskt realiserbara.
Följande fråga är av mera allmänt intresse:
Fråga 5: Hur kunna frekvenstransformationerna
hjälpa upp den tekniska omdömesförmågan?
Svar: Av svaret på frågan 2 erforo vi, hur man
omedelbart insåg med hjälp av
frekvenstransformationer, att en viss förmåga hos korsfilterlänken, som
man antagit vara speciell för denna filterlänk, måste
finnas även hos andra filterlänkar. Av svaret på
frågan 3 erforo vi vidare, hur
frekvenstransformationerna öka klarseendet med avseende på komplicerade
impedansanordningar. Detta måste givetvis öka den
tekniska omdömesförmågan. Av svaret på frågan 4
erforo vi slutligen, hur frekvenstransformationerna
äro användbara, när det gäller att nå det fysikaliskt
realiserbara, och detta måste upphjälpa omdömet för
vad som är tekniskt realiserbart. Det finnes många
exempel på sådana tekniska frågor, där
frekvenstransformationerna kunnat lämna omedelbara svar, medan
man dem förutan trots ihärdiga spekulationer ej
kommit till något resultat.
Svaret på följande fråga kan öka förståelsen av
frekvenstransformationernas natur.
Fråga 6: Vad innebär frekvenstransformationernas
huvudprincip från praktisk synpunkt sett?
Svar: Yi skola besvara denna fråga med ett
klargörande exempel. Låt oss då antaga, att en om
frekvenstransformationer okunnig konstruktör
konstruerat en passiv linjär elektrisk anordning, vars
konstruktion han vill hemlighålla. Han har uppmätt
och uppritat i kurvform en av anordningens
elektriska egenskaper såsom funktion av frekvensen.
Kurvan motsvarar emellertid ej hans önskekurva. Utan
att röja sin hemlighet kan han då vända sig till en
sakkunnig på frekvenstransformationer, och denne
kan enbart med ledning av den uppmätta och önskade
kurvan lämna honom direktiv för ändring av
anordningen, så att den erhåller den önskade egenskapen.
Konstruktören opererar med nätstrukturer,
motstånd samt självinduktions- och
kapacitetskoefficienter, som den kunnige ej har något intresse av. Han
opererar i stället med egenskapskurvor, w- och
ip-funktioner samt mot dem svarande omvandlingsregler.
Man kan även uttrycka saken så, att konstruktören
opererar med anordningens rumsbetonade storheter
[se ekv. (1)], medan den kunnige endast intresserar
sig för anordningens resulterande frekvensberoende.
Frekvenstransformationernas huvudprincip innebär
sålunda en separation av anordningens
frekvensberoende från dess rumsberoende, varigenom
egenskaps-behandlingarna befrias från rumsberoendena, som
endast inskränka deras användbarhet till ett eller
flera specialfall. Att en inskränkt
egenskapsbehandling kan vara gemensam för ett större antal
ekvivalenta anordningar betyder givetvis ej, att de
besitta den universella användbarhet, som utmärker
frekvenstransformationerna.
Följande frågor kunna tänkas uppställda av dem,
som äro kritiskt inställda till
frekvenstransformationerna.
Fråga 7: När man bygger upp en komplicerad
elektrisk anordning medelst frekvenstransformationer, är
det då så säkert, att man uppnår den bästa möjliga
konstruktionen?
Svar: Många tro sig söka efter den bästa möjliga
konstruktionen genom att leta reda på de elektriska
anordningar, som ha ett minimum av
impedanselement. Erfarenheten visar emellertid, att dylika
anordningar, särskilt filter, få vanligen svår justerade
reaktanskomplex samt bli besvärade av
tillverkningstoleranser och förlustmotstånd i reaktanserna. Man
nödgas därför tillgripa de mer elementkrävande
kedjekonstruktionerna. Vid uppbyggande av
komplicerade elektriska anordningar medelst
frekvenstransformationer är det emellertid möjligt att bilda
dem av ett flertal reflexionsfritt kaskadkopplade,
olika frekvenstransformerade originalnät. Ofta kan
anordningen sedan förenklas medelst
ekvivalenstrans-formationer av reaktanskomplex. och nätstrukturer.
Erfarenheten visar, att man åtminstone på denna väg
kan nå i alla förekommande fall de verkligen bästa
möjliga konstruktionerna.
Fråga 8: O. J. Zobel uttrycker generellt
dimensioneringen hos filterkedjor sammansatta av
konstant K-länkar samt enkelt och dubbelt m-deriverade
konstant X-länkar medelst två inversa reaktanser Zx
och Z2, vilka äro serie- resp. shuntimpedansen i en
198
7 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
