Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
I dessa ekvationer insätta vi serierna för sinh 2 — r{
c
och cosh 2 ~ rt och antaga, att ^2 ^ r-j
summa andra termen i nämnaren och
(25)
fe =
i/Jo7
V 2 71 c
2 r,
00„
+
&)
sin2 — Ti
c
+
b = 0,496 • 10"
CO,
\ 2 na
I praktiska enheter är det specifika motståndet
"2 - Q mm2
o
m
seÆ
/o3 /O
« 1. Vi för-
Fig. 1.
Sätta vi i (23) ff — oo, så erhålles ekvationen
r= = 0
eller
I allmänhet är ff endast känd med ett fel av en eller
b
flera %. Ur (23) och (24) skola vi finna, att -— är
2 co0
av storleksordningen 10—4 eller mindre för en
våglängd av oo 10 cm. Vi kunna därför försumma —
2 co0
vid sidan av 1 utan att avsevärt inskränka
noggrannheten i resultatet och finna för b ekvationen:
T, sm
1 1 m0
co0 co0 c -r, t g-r,
— r— | . (»o /sin — r; ! c –-—i
c 1 1 V — r-
eller
d r",/—
dr
0>o
C
Ct)„
= 0
= 0
vilken ekvation användes av Hansen1 (och andra3)
för beräkning av co0. I detta fall blir naturligtvis
fe —0 enligt ekv. (27).
Införa vi i stället för fe godhetstalet Q = W"
2 fe
co„
Efter försummande av -— vid sidan av 1 erhålla
2 co0
vi ur (23) en ekvation, som endast innehåller a>0. Då
den första termen är mycket mindre än de övriga
termerna, kumla vi betrakta — ri som en konstant, som
är oberoende av co0. Vi få därmed
(26) 2,74 eller Å = 2,29 rt
varvid X är resonansvåglängden.
Detta insatt i (25) ger
i (27), så blir
(28) <3 = 1,10-10’
Enligt Hansen1 är
(29) Q = 3,46 • 10ä
n
n
Detta ger för fe som funktion av p och X (i cm)
(27) fe = l,7i-10si]/|
Fig. 1 visar b — †(X) för koppar (q = 0,0175)
beräknat ur (27).
Diskrepansen mellan (28) och (29) kan förklaras
därmed, att Hansen antagligen använt en annan de-
c2
finition på q. Om nämligen — i (29), så är q lO5
o
gånger större än i (28). Divideras i (29) med|/lO5,
övergår (29) exakt i (28).
Litteratur.
1) W. W. Hansen : A type of electrical resonator, J. Appl.
Phys. 9 (1938) ; pp. 654—663.
W. \V. Hansen & R. D. RiCHTjrBYER: Ön resonators suitable
for klystron oscillators, J. Appl. Phys. 10 (1939) ; pp. 189—199.
2) R. D. RichtmeyEr: Dielectric resonators, J. Appl. Phys.
10 (1939) ; pp. 391—398. .
3) P. Borgnis
:ElektromagnetischeEigenschwingungendielek-trischer Räume, Ann. d. Physik [5] 35 (1939) ; pp. 359—384.
F. Borgnis : Die elektrische Grundschwingung zylindrischer
Hohlräume, Z. Hochfrequenztechnik 54 (1939) ; pp. 121—128.
P. Borgnis : Elektromagnetische Hohlraumresonatoren in
der Ultrakurzwellentechnik, E. T. Z. 61 (1940) ; pp. 461—463.
J. MüLLER: Untersuchungen über elektromagnetische
Hohlräume, Z. Hochfrequenztechnik 54 (1939) ; pp. 157—161.
M. Jouget : Sur les oscillations électromagnétiques naturelies
d’une cavité sphérique, C. R. 209 (1939) pp. 25—27.
4) R. H. Varian & S. F. Varian : A high-frequency oscillator
and amplifier, J. Appl. PhysicS 10 (1939) ; pp. 231—237.
204
7 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
