- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
1

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift
INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION

Redaktör.- ERIK SWARTLING

HÄFTE 1 utgiven av svenska teknologföreningen 6 JAN. 1940

INNEH ÅLL: Några reflexioner angående utbildningen av högskoleingenjörer, speciellt mekanister, av
professor R. de Valliére. -—- Arbetsstudium och dess användning inom företagets organisation, av professor
R. Kristensson. — Användandet av omtryckapparater vid industriell ordergivning, av organisationsexperten
A. F. Ullman. — Svenska reklamhandböcker.

Några reflexioner angående utbildning av
högskoleingenjörer, speciellt inom den
me ka niska fackavdelningen.

Av professor R. de VALLIÉRE.1

Jag skall nu övergå till att framlägga mina
personliga åsikter rörande maskiningenjörernas
utbildning i allmänhet (inklusive utbildningen av
drifts-ingenjörer).

Jag gör mina uttalanden mindre i egenskap av
professor än som förutvarande industriman, vilken som
maskiningenjör har passerat så gott som samtliga
den industriella hierarkiens grader från obetydlig
konstruktör till direktör, och vilken som sådan haft
tillfälle att ha ett antal högskoleingenjörer under
sig, iakttaga dem i arbetet och jämföra deras
prestationer och andliga inställning, särskilt under deras
förste ingenjörsår, med "icke-högskoliters".

Min framställning får icke uppfattas som någon
kritik, i all synnerhet icke som någon kritik av
högskolan i Zurich. Denna högskola har för övrigt allt
sedan dess tillblivelse stått sig gott. Dess lärjungar
åtnjuta i allmänhet gott anseende icke blott i
hemlandet utan även utomlands, om man skall döma av
de poster de bekläda.

Förgången tid och traditioner utgöra emellertid
icke ens för en högskola någon obetingad garanti för
framtiden! Även högskolan i Zürich måste
uppmärksamt följa de nya tendenserna beträffande
högskoleingenjörernas utbildning, om den vill i tid och
tillräckligt effektivt anpassa sig efter den moderna,
industriella utvecklingen och dess faktiska behov.

Arten och antalet av de problem, som
maskinindustrien har att lösa, äro i ständigt stigande, och dessa
problem bliva likaså alltmer komplicerade.

Vilka fordringar måste industrien ställa på högskolan?

1) Bör den totala studietiden vid högskolan, i år
eller terminer räknat, ökas?

Av nära till hands liggande orsaker, vilka jag väl
knappast behöver ånge, förefaller mig denna väg föga
framkomlig.

i Forts, av föredrag viel Svenska teknologföreningens avd.
för Ind. ekonomi och organisation sammanträde den 15 mars
1939. Se nr 6 av den 4 nov. 1939 !

2) Eller bör man öka antalet obligatoriska timmar
per vecka, eller på feriernas bekostnad — antalet
veckor per termin?

Med tanke på de åsikter, som under de senare åren
vid många tillfällen uttalats av flera av högskolans
professorer, synes även denna väg tämligen hopplös.
Veckoprogrammet är redan nu mycket hårdt belastat.
Det kan ju tänkas, att man på den här vägen skulle
kunna uppnå något, men därmed vore ej mycket
vunnet.

3) Eftersom dessa två vägar icke äro framkomliga,
måste vi göra oss den frågan, om högskolan borde
höja sina inträdesfordringar ännu mera för att endast
lämna tillträde till högskolestudierna åt sådana
studiebegåvningar, som avsevärt höja sig över
genomsnittet.

Här bör påpekas, att fordringarna vid den
schweiziska studentexamen redan äro avsevärda. Skulle
man driva dem ännu högre i naturvetenskaplig
riktning, kunde detta ske endast på bekostnad av
allmänbildningen och det skulle vara liktydigt med en
specialisering redan före inträdet på högskolan, vilket
synes oss allt annat än önskvärt.

Som jag redan tidigare framhållit, behöver
maskinindustrien i våra dagar icke blott högt begåvade
fysiker och utmärkta konstruktörer utan även folk
med något vidare och annorlunda beskaffade andliga
gåvor.

Jag känner för övrigt framstående naturvetare, som
äro endast medelmåttiga konstruktörer, och
förträffliga konstruktörer, som inte alls göra sig som
naturvetare eller matematiker, och begåvade uppfinnare,
som "industriellt" sett varken kunna konstruera eller
räkna. Jag känner också personer, som ur
teknisk-naturvetenskaplig ståndpunkt endast äro
medelmåttiga ingenjörer, men som tack vare vissa
karaktärsdrag äro utmärkta ledare av människor!

Borde nu för framtiden alla de som icke ha någon
mera framträdande naturvetenskaplig begåvning,
uteslutas från högskolan?

1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free