- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
2

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tf.knisk Tidskrift

Miniminivå i tekniskt-natnrvetenskapligt hänseende.

Vad som emellertid förefaller mig oavvisligt är, att
alla blivande maskiningenjörer måste i de lägre
årskurserna ådagalägga en viss minimibegåvning i
tek-niskt-naturvetenskapligt avseende. Do skola icke
släppas upp i de högre årskurserna såvida de icke
motsvara dessa minimifordringar.

Högskolan skall allt framgent utbilda ingenjörer.
Fölls, som i det avseendet visa sig undermåliga,
borde välja ett annat yrke. De kunna studera vid
en handelshögskola eller vid ett universitet, men icke
vid en teknisk högskola.

Tendensen går numera i den riktningen, varvid
dock är att märka, att man vid urvalet icke
tillräckligt skiljer på kunskaper och verklig lämplighet,
därför att prövningstekniken ännu så länge är bristfällig.

Våra fordringar kunna vi sammanfatta på följande
sätt:

grundlig allmän naturvetenskaplig och teknisk
utbildning.

Minimifordringar på studenterna i detta avseende:

lämpliga, väl genomtänkta, enhetliga metoder för
att fastställa lämpligheten.

De flesta av våra kolleger vid högskolan instämma
i dessa fordringar.

Vad menas då med "grundlig utbildning" ?

Det antal timmar som står till förfogande är
begränsat och kan icke rimligen ökas. Grundligheten
fordrar följaktligen snarare — åtminstone i de lägre
årskurserna — en begränsning av lärostoffet eller
åtminstone ingen fortskridande utökning av detta
med hänsyn till det ständigt växande
kunskapsförrådet i världen. Grundlighet är i detta fall liktydigt
med vetandets kvalitet och icke dess kvantitet. Ty
det är på kunnandet och icke på vetandet, som det
kommer an, och på det man har smält och icke på
det man har hört.

Matematiken och naturvetenskaperna äro de
verktyg, som studenten behöver för alla sina senare
fackproblem. Han måste emellertid behärska dem så väl,
att han icke erfar några som helst hämningar vid
deras användande. För att komma därhän måste han
åhöra mindre och själv uträtta mera. Om tiden är
begränsad, borde det hellre "produceras" ingenjörer,
som "endast" kunna räkna med
differentialekvationer av andra graden men som verkligen kunna lösa
dem, än sådana som ha hört talas om ekvationer av
m-te graden, men som icke kunna ordentligt behandla
några differentialekvationer alls.

Redan på dessa plan av utbildningen skulle det icke
förmedlas enbart abstrakt vetande, utan det borde
också lämnas rikligt med konkreta och typiska
till-lämpningsexempel ur fack vetenskap erna.
Fördenskull är det nödvändigt att professorerna i matematik
och fysik hålla kontakt med sina kolleger inom
fackvetenskaperna.

Kanske kommer erfarenheten till sist att visa, att
det skulle vara till fördel att som lärare i matematik
och fysik välja icke rena matematiker och fysiker
utan ingenjörer, som visat sig vara i besittning av rik
begåvning på dessa områden.

Sammanfattningsvis kan man säga, att vår första
fordran går ut på att i de lägre årskurserna taga med
mindre av den högre matematiken och fysiken och i

stället grundligt inöva det inlärda stoffet, så att det
fullständigt smältes av studenterna.

De rena vetenskapernas allmänna värde för
ingenjörs-ntbildningen.

Beträffande utbildningen i de rena vetenskaperna
skulle vi vilja uppställa en fordran nummer två:

Värdet av denna utbildning skulle icke endast
bestå däri, att den skänker studenterna ett smidigt
vapen vid lösandet av deras fackuppgifter, utan även
däri, att den hos studenterna utvecklar och
grundlägger en bestämd andlig inställning, som kan komma
dem till godo i deras syn på och behandling av icke
rent tekniskt-vetenskapliga problem. Den rent
vetenskapliga utbildningen borde, allmänt kulturellt sett,
ha samma betydelse som litteraturen, filosofien och
historien inom andra studieriktningar.

Med andra ord: De rena vetenskaperna skola icke
endast utgöra ett ingenjörens verktyg för kommande
behov utan hos honom inprägla de vetenskapliga
metoderna, dvs. icke lämna honom några
matlagningsrecept utan i främsta rummet öva hans
metodologi och åskådningssätt och skola honom i exakt
tänkande och i konsten att exakt formulera sina
tankar.

I detta avseende har för visso den kulturella nivån
vid många högskolor stora luckor att uppvisa. Åter
och åter måste man konstatera beträffande många
studenter tillhörande de högre årskurserna, att de
vetenskapliga metoderna trots "exakt" skolning icke
har gått dem i blodet.

Studenterna ha blivit andligt övergödda. Deras
personlighet har icke utvecklats parallellt och
harmoniskt, och allt som icke låter sig kläda i formler,
undgår dem lätt. Den andliga nivån motsvarar icke
den andliga menyen.

Ett medel häremot utgöra alltjämt de systematiska
övningarna!

Studenten skulle mindre åhöra professorn och i
stället skulle professorn mera leda studenten i hans
tänkande. Därvid kommer det ej så mycket an på
själva tillämpningen av fackkunskaperna i exemplen
som på det korrekta och systematiska sättet att
angripa problemen.

Därför skulle allt som har den minsta smak av
kokbok elimineras, för att man i stället skulle kunna
koncentrera sig mera på metodologien.

Fackutbildning.

Här kommer man genast in på frågan om graden
av specialisering.

Då industriens problem bli allt mera varierande och
allt mera komplicerade, är det i högsta grad på tiden,
att det en gång för alla blir avgjort, om studenten
redan vid högskolan skall i ökad omfattning
specialisera sig eller icke.

Skulle det med tanke på det faktum, att tiden är
begränsad, och det kvalitativa är att föredraga
framför det kvantitativa, icke vara önskvärt att begränsa
studentens horisont för att i stället bereda honom
möjlighet att tränga djupare in i en viss
studieriktning? I första ögonblicket förefaller detta
oundvikligt, om studenten skall kunna vara industrien till
någon omedelbar nytta. Under de senare årtiondena
ha flera högskolor tagit upp olika, nya, speciella

2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free