- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
5

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

Arbetsstudium och dess användning i
företagets organisation.

Av professor R. KRISTENSSON.

Kortfattad historik.

När F. W. Taylor omkring sekelskiftet framlade en
första rapport om sitt nya system för The American
Association of Mechanical Engineers, intog
beskrivningen av det nya lönesystemet
(differentiallönesystemet) jämte sättet att bestämma ackordstiden medelst
elementära tidstudier en framträdande plats i hans
framställning. Taylor betraktade själv arbetsstadiet
väsentligen som ett led i en rättvis ackordsbestämning
och i samband härmed som ett medel för ökad
arbetsintensitet. Denna uppfattning om arbetsstudiets
hu-huvudsyfte, att tjäna som hjälpmedel för
ackordssättning, har mera eller mindre dominerat den allmänna
uppfattningen om arbetsstudier och deras huvudsyfte.

Sedan Taylors dagar har emellertid intresset för
arbetsstudier och elementära tidstudier utbrett sig
ofantligt och till många skilda länder. Institut för
vetenskapligt och industriellt arbetsstudium, enskilda
forskare vid högskolor och industriföretag samt
internationella kommittéer och sammanslutningar (bl. a.
International Management Association) ha medverkat
till att sprida kunskapen och intresset för
arbetsstudier. Vid sidan om de industriella arbetsstadierna,
särskilt för bestämmande av ackordstider, har man på
bredare vetenskapligt underlag tagit upp till
granskning såväl tekniska som psykotekniska problem
rörande arbetsstudiet. Kanske har man, relativt sett,
mest försummat ett systematiskt studium av arbetet
i industriföretaget från företagsekonomiska och
ekonomiska synpunkter i samband med en konsekvent
inordning av arbetsstadierna i företagets hela
organisationsplan.

Utvecklingen har sålunda fört därhän, att flera
andra syften och synpunkter ha anlagts på studiet
vid sidan av det ursprungliga syftet för
arbetsunder-sökningar — ackordssättningar. Inom olika
vetenskaper har man funnit problem, som tillhöra
arbetsstudiet, vilka gjorts till föremål för undersökning.
Bl. a. kan nämnas förutom tekniska
specialvetenskaper, psykotekniken och psykologien samt i samband
med resultatens bearbetning: matematik och statistik.

Ehuru Taylor presenterade tidstudierna främst
som ett medel för ackordssättning, framgår det dock,’
av hans egen framställning, att han insåg deras
betydelse även för andra sidor av organisationen.
Särskilt äro hans intensiva undersökningar av
arbetshjälpmedlen — och speciellt
metallskärningsproble-met — ägnade att väcka beundran. Resultatet av
de omfattande undersökningarna blev bl. a.
uppfinningen av snabbstål. Men Taylors
arbetsundersök-ningar förde också in på andra områden: Hans
undersökningar av människans arbetsförmåga och speciellt
tröttheten ha fortsatts av moderna psykologer och
fysiologer; problemen om urval och träning av
arbetskraften, som av honom påvisats, ha även systematiskt
fortsatts och lett till goda resultat på många håll.

För förståelsen av arbetsstadierna kan det vara

anledning att observera de två huvudavdelningar, i
vilka redan Taylor klassificerade tidstudierna:

1. Analytiskt arbete vid tidstudier:

a) Indela arbetet i enkla elementära rörelser.

b) Plocka ut de onyttiga rörelserna och slopa dem.

c) Studera huru olika kunniga arbetare utföra olika
operationer och välj ut efter tidstudier den bästa och
hastigaste metoden.

d) Beskriv, förteckna och numrera varje
rörelseelement, med dess tid.

e) Studera och anteckna den procent, som måste
tilläggas för oundvikliga dröjsmål och avbrott.

f) Studera och anteckna den procent som måste
tilläggas de första gånger, då en kunnig arbetare gör
ett nytt arbete (tillägget är betydande för arbeten,
som bestå av många element).

g) Studera och anteckna den procent, som måste
tilläggas för vila, och de intervall, då vila måste
tagas för att eliminera trötthet.

2. Konstruktivt arbete vid tidstudier:

h) Addera i olika grupper sådana kombinationer
av element, som äro vanliga, och anteckna och
numrera dessa grupper, så att de lätt återfinnas.

i) Från dessa anteckningar är det relativt lätt att
finna den serie av rörelser, som kan påSSct för
varje artikel, och genom summering av tiderna samt
tilläggen få arbetstiden för varje slag av arbete.

j) Analyseringen av ett arbete i dess element
avslöjar nästan alltid att många arbetsförhållanden äro
otillfredsställande; t. e. att verktyg eller maskiner äro
bristfälliga, att hygieniska förhållanden äro dåliga etc.
Kunskapen härom leder ofta till konstruktivt arbete
och till standardisering av verktyg och förhållanden,
till uppfinning av bättre metoder och maskiner m. m.

Arbets- och tidstudierna ha fått en alltmera
allsidigt vetenskaplig behandling. Samtidigt som de
fått en fastare vetenskaplig position, ha de blivit
något av modesak på många håll inom industrien.
Man tror, att om man blott börjar med arbetsstadier,
så skall man kunna lösa alla organisationens
svårigheter. Och så sätter man igång och sänder en
ung ingenjör till arbetsplatsen för att kanske utan
några vidare förberedelser börja med arbetsstadier
eller kanske t. o. m. tidmätning. Resultatet av
oförberedda, inkompetena tidstadier blir i regel det
motsatta mot vad man väntar: i stället för att få sina
organisationsproblem lösta, får företaget kanhända
ytterligare ett besvärligt problem med sina arbetare.

Dessa olyckliga erfarenheter sammanhänga icke
sällan med en alltför överdriven och ytlig uppfattning
om arbetsstudierna och deras plats och uppgift i
organisationen.

Även inom det område, där arbetsstadierna hava
sitt största värde för organisationen, nämligen
ordnandet av arbetsförloppet, äro de ofta i första hand

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free