- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
6

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tf.knisk Tidskrift

endast ett förberedande medel. Frågan, om
arbetsstadierna där kunna resultera i nya, effektiva
metoder eller avhjälpande av organisatoriska brister,
sammanhänger med den grad av
kombinationsförmåga, praktisk uppfinningsförmåga och
organisationstalang, varmed den konstruktiva delen av
ar-betsstudiet handhaves. Detta är egentligen till sin
natur något mera än ett studium — det är positiv,
konstruktiv skapande verksamhet som ett resultat av
studier och självständigt tankearbete. Att finna "den
bästa metoden" och att avhjälpa organisatoriska
brister är icke allom givet.

1 den följande framställningen skola vi se på
ar-betsstudierna som ett hjälpmedel för organisationen
i allmänhet, som ett integrerande led i
uppbyggning-en av arbetsförloppet.

1. Vad innefattas i arbetsstudium? — Begreppets
definition.

När vi skola undersöka arbetsstudierna som ett
organisatoriskt hjälpmedel, kunna vi icke begränsa
oss enbart till arbetsstadiets teknik, vilken i och för
sig är en intressant men alltför snäv synpunkt. Då
organisationen ytterst avser relationen mellan
människor, måste man nämligen även taga hänsyn till
huru dessa relationer påverkas, vilka komma att
själva ingå som ett led i arbetsstudier

Man kan urskilja följande moment, som ingå i ett
sådant omfattande arbetsstudium:

1) Objektet, produkter eller tjänster som
"produceras", deras egenskaper, konstruktion.

2) Arbetsprestationen, det slag av arbete som
utföres och sättet — metoden — för detta.

3) Råmaterialet, vid råmaterialbearbetning etc.,
dess kvalitet, homogenitet m. m.

4) Hjälpmedlen: maskiner, verktyg, jiggar,
fix-turer, modeller, lokaler, värme, belysning.

5) Arbets subjekt et: arbetaren själv, hans
lämplighet, villighet, hälsa, trötthet.

6) Personliga och sociala arbetsvillkor: lön,
anställningsvillkor, arbetsförhållanden, ställning i
strukturplanen, överordnade, arbetskamrater,
miljöförhållanden, ordergivning och kontroll m. m.

För uppbyggning av strukturplanen kunna de
nämnda punkterna ha en viss betydelse, men deras
största betydelse kommer i första hand att gälla
själva arbetsförloppets ordnande, för vilket följande
undergrupper under punkt 2) ovan äro av vikt:

2 a) Rörelsestudium företrädesvis utfört som ett
studium av arbetets skilda element, i första hand
analytiskt, i andra hand konstruktivt, för att få fram
den bästa rörelseföljden. Rörelsestudiet bör i
allmänhet vara förenat med:

2 b) Elementära tidstudier av arbetsprestationens
element: operationer, deloperationer, tempon,
deltempon. Tidstudierna böra omfatta såväl den analytiska
som den konstruktiva (syntetiska) delen av
arbetsstadiet.

2 c) Bearbetning av tidstudieresultat och
fastställande av normaltider som grundlag för
ackordsberäkning och planering m. m.

De olika "momenten" i arbetsstadiet angiva
stadiets primära föremål. Dessa moment äro
naturligtvis icke isolerade i verkligheten utan stå i ett intimt

förhållande till varandra. Det är således en
betydelsefull uppgift för arbetsstudiet att undersöka deras
inbördes relationer.

Man kan på grundval av de nämnda momenten
definiera arbetsstadium såsom ett organisatoriskt
hjälpmedel sålunda:

Arbetsstudium är en systematisk, analytisk
undersökning av arbetsprestationens element i deras
relationer till objekt, material, hjälpmedel, arbetare och
arbetsvillkor samt en därpå grundad, konstruktiv
verksamhet för att åstadkomma optimala
arbetsprestationer, för vilka tiderna eventuellt
standardiseras, och på vilka företagets organisation effektivt
kan byggas upp.

Vad som är optimalt avgöres ytterst ur synpunkten
av företagets ledande mål. Denna enhetliga,
grundläggande synpunkt bör icke släppas ur sikte. Kraven
på uppnående av olika underordnade optima:
ekonomiska såväl som tekniska böra underordnas
företagets ledande uppgift och mål. Att iakttaga detta
kan spara många missräkningar och felaktigt
anlagda arbetsstadier. Huvudsynpunkten är sålunda,
att arbetsstudium som ett organisatoriskt hjälpmedel
bör vara inordnat i organisationen under dess mål,
synpunkter och verksamhetsområde.1

Som jämförelse anföres den definition av
arbetsstadium, som innehålles i "Iva-förslaget" till enhetlig
terminologi för arbetsstudie^e&mÆew:2

"Arbetsstudium: en noggrann och på vetenskaplig
grund gjord, detaljerad undersökning av sättet att
utföra ett arbete i ändamål att förenkla och förbättra
detta och finna den snabbaste och bästa metoden.
Arbetsstudiet syftar ytterst till att fastställa den tid,
som bör åtgå, då arbetet utföres av en normalarbetare.

Arbetsstudiet kan i allmänhet indelas i följande
huvudfaser:

1) Insamling av uppgifter om det arbete, som skall
utföras, såsom råmaterialets beskaffenhet, den
önskade kvaliteten hos arbetsprodukten m. m.

2) Undersökning av arbetsplatsen, bl. a. dess
lämplighet för arbetet ifråga, i avsikt att avlägsna alla
faktorer, som kunna göra arbetet onödigt tröttande
eller orsaka överflödiga rörelser hos arbetaren och
andra tidsförluster; så ock undersökning av maskiner
och verktyg, där sådana användas.

3) Undersökning av arbetsmetoden i avsikt att
förenkla och förbättra den.

4) Tidtagning för arbetet.

5) Bearbetning av det vid tidtagningen erhållna
siffermaterialet och fastställande av ackordstiden.

Det arbetsstudium, som i huvudsak omfattar de tre
första punkterna, kallas metodstudium. Det
arbetsstudium, som i huvudsak omfattar de två sista
punkterna, kallas tidstudium.

Ett specialstudium av en arbetares rörelser under
arbetet, som har till ändamål att fastställa den bästa
rörelsekombinationen ur tids- och trötthetssynpunkt,
kallas rörelsestudium. Detta kan ibland även utföras
med hjälp av filmkamera."

Följande punkter kunna observeras med hänsyn till
definitionen enl. Iva-förslaget:

a) Den tager sikte på arbetsstudiete/craAerø och in-

1 Jfr uppsats i Tekn. tidskr. nr 26 1939, sid. 37 i avd.
Industriell ekonomi och organisation.

2 Nr 108 av Ingeniörsvetenskapsakademiens handlingar.

6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free