- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
9

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

7. Användning av verktyg, här innefattas
preliminära rörelser, insättning av skrnvmejsel, använda,
inställa.

Huruvida man kan vinna väsentliga fördelar genom
sammanfattningen av therbligs till färre grupper är
ännu icke övertygande bevisat. Den indelning, som
är gjord av Gilbreth, torde ha en mycket stor
användning och betydelse för arbetsstudier i U. S. A.
Det förefaller som om de största framstegen på senare
tid bestått i att man på ett mera systematiskt sätt
förstått att begagna sig av G:s indelning för studium
av rörelseförlopp och för att uppbygga den bästa
möjliga arbetscykeln.

Som en kritik av Thuns indelning kan bl. a.
anföras, att "planering" saknas, samt att de punkter,
som angiva rörelse, äro oklart avgränsade (2, 3, 4, 6,
7). Yi kunna i detta sammanhang föreslå en indel-

ning som har färre huvudgrupper men synes oss mera
logisk:

1. Tankeoperationer (planera, söka, finna, välja,
delvis inspektera).

2. Rörelser för åtskiljande och förenande av
subjekt med hjälpmedel eller arbetsstycke.

3. Rörelser med hjälpmedel och/eller objekt
(arbetsstycket), handrörelse enbart, kroppsrörelse på
plats, gångrörelse. Dessa rörelser klassificeras sedan
i relation till verktyg och/eHer maskiner, varvid flera
kombinationer erhållas.

4. Uppehåll i rörelse som Gilbreth.

En intressant framställning med exempel på
användningen av Gilbreths indelning finnes i
Affärsekonomi nr 9 1939 i en artikel om Allan H.
Mogensens arbete för arbetsförenkling. (Forts.)

Användandet av omtryckapparater vid
industriell ordergivning.

Av organisationsexperten ALEXANDER FRANS ULLMAN.

Många olika metoder lia prövats för att
utskrivningen av tillverkningsorderna skall försiggå på
bästa sätt och om möjligt på mekanisk väg.

Orsaken att denna så tidsödande utskrivning över
huvud taget måste ske med användning av så många
papper äro bl. a. följande:

Materialrekvisitionerna äro helt enkelt oumbärliga.

Avlöningskort erfordras för löneavräkningen.

Ackordskort behövas för efterkalkylen, för
uträkning av kostnaderna per avdelning och
kostnadsbärare. Genom att tempoföljden är bestämd, äro
de till nytta vid detaljplaneringen och genom att
ackordssatserna fastställts, bidraga de till att stegra
arbetstakten. De möjliggöra uträkning av de direkta
och indirekta verkstadskostnaderna och äro
oumbärliga för ernående av räntabilitet.

Följesedlar som åtfölja arbetsstyckena genom
verkstaden samt operationskort, som även upptaga
planerade leveranstider m. m., möjliggöra slutligen
ordning, arbetsfördelning och totalplanering.

Sedan man en gång blivit på det klara med, att
detta mångfaldiga skriv- och avskrivningsarbete var
oundgängligen nödvändigt vid modern driftledning,
ha många olika försök gjorts att förenkla det, att
eliminera felkällor och att få det snabbare utfört
och till lägre kostnader. Man har sålunda låtit
trycka sedlar med alla de tempon, som kunde
förekomma inom en viss avdelning, och så prickade man
av dem, som i varje enskilt fall voro aktuella. Eller
man använde skrivmaskiner med särskilt stor
genomslagsförmåga för samtidig utskrivning av hela satser
sinnrikt uppgjorda formulär.

Dessa och andra liknande förfaringssätt voro
behäftade med stora nackdelar, vilka icke blott gälla
den tid, arbetet krävde, den säkerhet varmed det ut-

fördes och de kostnader det drog utan också för
driftledningens vidkommande.

I den mån som det över huvud taget var möjligt
att lägga upp ett förråd av färdiga order per
arbetsstycke eller per avdelning, gjorde arkiveringen av
dessa order och utplockningen av papperen arbetet
på orderkontoret tungt och omständligt.-1 händelse
någon aldrig så liten ändring måste göras i fråga om
arbetet, blevo genast de i förväg iordningställda
ordersatserna värdelösa. Att ändra tempoföljden eller
själva arbetsoperationernä eller ackordssatserna
medförde därför betydande administrativa svårigheter.
Härigenom hämmades i hög grad ingenjörernas och
verkmästarnas initiativ, varigenom den arbetstekniska
utvecklingen av driften bromsades på konstlad väg.

Å andra sidan ger den individuella utskrivningen
av orderna i varje särskilt fall upphov till ett oerhört
upprepningsarbete, även om samtliga erforderliga
formulär utskrivas samtidigt, vilket ofta medför
ytterligare olägenheter. Yid större företag, som ha ett
stort antal småorder i gång, strandar användandet av
en sådan metod på tids- ocli kostnadsfrågan.

Problemet är följande:

På en serie av formulär, vilkas antal sällan
överstiger 20, skola såväl varierande som konstanta
uppgifter skrivas.

Varierande uppgifter för varje order, äro:

Ordernummer,

Antal enligt ordern,

Planerade materialmängder,

Orderns datum,

Planerat tillverkningsparti,

Planeringsdata m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free