Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
överingeniör K. E. Eriksson: Jag skulle vilja
anknyta direkt till vad direktör Velander här sade om
angelägenheten av att minska friktionen inom
industrien, då det gäller att få till stånd nya tillverkningar.
Jag skulle tro, att en av kärnpunkterna härvidlag
ligger däri att vi här i landet behöva flera tillverkare av
halvfabrikat. Om man gör en jämförelse mellan
Sverige å ena sidan och Schweiz, England m. fi. länder å
andra sidan, finner man genast, hur oerhört
specialiserade våra industrier äro. Även småföretagarna i
vårt land äro ju i regel ytterligt specialiserade. Detta
gör det många gånger svårt att så där utan vidare
kunna taga upp en ny tillverkning. Om man däremot
har sin verksamhet i England, i Birmingham t. e., och
där tar upp en ny tillverkning, behöver man ofta inte
gå utanför sin egen gata för att få alla de halvfabrikat,
som man kan behöva. Jag tror för min del, att vi nog
skulle kunna få till stånd en väsentligt ökad
flexibilitet hos vår svenska industri, om man även hos oss
ville i ökad utsträckning ta upp tillverkningen av
erforderliga smådelar i mindre kvantiteter
hantverksmässigt.
Arbetsstudium och dess användning i
företagets organisation.
Av professor R. KRISTENSSON.
(Forts. fr. sid. 9.)
C. Rörelsestudiets konstruktiva del.
De föregående indelningarna angå arbetsstudiets
analytiska del. Den konstruktiva delen av
arbetsstadiet avser arbetsförenkling: förenkling av enskilda
rörelseelement, förenkling i kombinationen av
rörelseelement, förkortning av transportvägar, minskande
av trötthet och i samband därmed minskande av
behovet av vilopauser eller placering av nya vilopauser
på lämpliga ställen.
Även för denna del av arbetsstadiet lämnar
Gil-breth anvisningar, som han kallar: The laws of
motion and motion-economy principles:
1. Båda händerna böra företrädesvis börja sina
therbligs samtidigt.
2. Båda händerna böra företrädesvis sluta sina
therbligs samtidigt.
3. Båda händerna böra icke vara overksamma
samtidigt med undantag för vila.
4. Armrörelser böra vara i motsatt riktning och
symmetriska, istället för i samma riktning, och böra
ske samtidigt.
5. Tveksamhet bör analyseras och studeras, dess
orsak undersökas och om möjligt elimineras.
6. Den kortaste tiden, som är påvisad i en del av
studiet, bör användas som ett mol som bör uppnås,
om så är möjligt, och skälen för andra tider böra
klarläggas.
7. Antalet therbligs, erforderliga för arbetet, böra
räknas, ty det bästa sättet är nästan alltid en följd
av minsta antalet therbligs.
8. Den bästa följden av therbligs i något arbete
är nyttig som förslag för den bästa följden i andra
slag av arbete.
9. Varje tillfälle, där uppehåll inträffar, innebär en
möjlighet att anbringa något annat, valt arbete,
varigenom dröjsmålstiden kan utnyttjas, i den mån icke
trötthetsstudier visa nödvändigheten av vila.
10. Tids variationer, erforderliga för varje enskild
therblig, böra uppställas och orsakerna noteras.
11. Senhet hos vissa kroppsdelar i jämförelse med
andra böra noteras.
12. Alla material och verktyg böra placeras inom
räckhåll.
13. Rörelser böra hänföras till lägsta möjliga
klassifikation av nedanstående för att hindra
trötthet: 1. Fingerrörelser. 2. Finger- och
handledsrörelser. 3. Handleds- och underarmsrörelser. 4. Finger-,
handleds-, underarms- och överarmsrörelser. 5.
Finger-, handleds-, underarms-, överarms- och
kroppsrörelser.
14. Verktyg och material böra placeras för att
tilllåta en rätt följd av therbligs. De delar, som
erfordras vid början av arbetscykeln, böra vara närmast
den punkt, där arbetsstycket tages bort vid slutet av
föregående cykel.
15. Rörelseföljden bör arrangeras så, att
operationen blir rytmisk och automatisk.
16. Händerna böra befrias från allt arbete, som
kan göras av fötter eller andra kroppsdelar.
17. Verktyg och material böra arrangeras för att
så långt möjligt reducera therbligs: söka, finna, välja.
18. Tyngdkraftsbehållare etc. böra användas för
att leverera material så nära som möjligt invid
platsen för sammansättning, och vara om möjligt i höjd
med denna.
19. Anordningar böra finnas för borttagning av
färdiga delar.
20. Använd "släppning" av den färdiga produkten
(drop delivery), så att arbetaren kan släppa det
färdiga föremålet på den plats, där det färdigställes.
Obs. Förbättring av metoder och förhållanden
nödvändiggör upprepning av rörelseprov och tidstadier.
Under dessa försök förbättras detaljerna, och
anteckning sker, när man uppnått det bästa möjliga
resultatet. Det läge, i vilket arbetet placeras för
arbetaren, är av stor betydelse. Försöksstadier kunna
ofta visa, att mycken tid kan sparas genom speciella
anordningar för att hålla arbete och verktyg i läge.
I samband härmed bör det observeras, att det är en
bestämd arbetsyta, inom vilket arbetet bör utföras för
att bliva ekonomiskt.
Till belysning av hur dessa lagar tillämpas,
rekommenderas studiet av den nämnda artikeln i
Affärsekonomi 1937, h. 7, s. 350.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
