- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
22

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tf.knisk Tidskrift

3. Arbetsstudier som organisatoriska hjälpmedel.

A. Arbetsstudier och strukturundersökningar ocli
planer.

På grund av den ganska allmänna
missuppfattningen, att detaljerade arbetsstudier äro ett
universalmedel mot organisatoriska brister, skola vi lämna en
kortfattad översikt över arbetsstadiernas relation till
strukturproblemen i organisationen. För
strukturplanerna ha detaljerade arbetsstudier icke någon
direkt betydelse. De stora, allmänna linjerna i
organisationens struktur erfordra en annan metodik än
detaljerade arbetsstadier. Den metod, som här
användes, är analysen, indelningen och fördelningen
av uppgifter och funktioner, bland vilka
lednings-och kontrollfunktionerna intaga en framskjuten plats.
Det utförande arbetet studeras i strukturplanerna
mera i sammanfattning, och utan att man närmare
går in på arbetsförloppen.

Man får således vid studium och uppgörande av
strukturplaner undvika att fördjupa sig i sådana
detaljer, som förhindra överblicken och fördunkla
sammanhangen. För företagsledaren är stadiet av
struktursammanhangen i första hand av väsentlig betydelse.
Det är företagsledaren, som främst är ansvarig för
översikten av företaget, och han bör icke — som den
tekniske organisationsexperten ofta gör — förlora sig
i detaljer, så att han feldimensionerar betydelsen av
de enstaka detaljproblemen. Som en nyttig
motvikt mot att överdriva det detaljerade arbetsstudiet
bör därför ledningen främst koncentrera sig på att
få klarhet i de stora struktursammanhangen och
inordna ett eventuellt detalj studium i denna plan.

Studiet av uppgifterna på grundval av de
föreliggande behoven fordrar marknadsorientering och
affärsmässig blick samt värderingsförmåga. De
tekniska, mera exakta metoderna äro på detta område
användbara i mera begränsad omfattning. Vid
studiet av de större sammanhangen i företaget:
uppgifternas fördelning på avdelningar, och avdelningarnas
samordnande möter man visserligen en del tekniska
problem, som äro likartade dem, som möta vid
ordnandet av arbetsförloppet inom den enstaka
arbetsprocessen. Men de ekonomiska synpunkterna bliva
för de större problemen av alltmera dominerande
betydelse. Man får således icke för dessa använda de
tekniska optimalsynpunkterna i samma utsträckning
som i den detaljerade analysen inom arbetsförloppet.
I stället för teknisk harmoni blir den ledande
synpunkten ekonomiskt optimum. Dessutom spelar
hänsynen till de personliga faktorerna — till
arbetarna och till tjänstemännen inom företaget och de
personliga förbindelserna utom företaget en
alltmera dominerande roll ju mera man skall behandla
och träffa avgörande om de stora planerna i
företaget.

När man ser på organisationsproblemen ur
sammanfattande synpunkter, som man måste göra vid
utarbetandet av strukturplaner, finner man bl. ål.y ätt
de tekniska förbättringar, som man’ genom
arbetsstadier kan uppnå i enskilda arbetsprocesser, medföra
kostnader för andra delar i företagets organisation.
En ökning av effektiviteten i den enskilda
arbetsprocessen förutsätter ofta en betydande ökning i
förvaltningsarbete och kostnader. Det behövs därför väl
en ekonomiskt kritisk översikt och kontroll även på

arbetsstadierna som ett led i företagets hela
orga-ganisationsplan.

I stället för att i strukturplanen gå till detaljerade
arbetsundersökningar som grundlag för avpassningen
av processer, indelningen av uppgifter på
avdelningar, bedömning av personalantal m. m. kan man
i stor utsträckning basera dessa indelningar och
bedömningar på erfarenhetstal eller normtal. Inom
detaljhandeln, varuhus m. m. kan man i stor
utsträckning basera sina dispositioner på dylika normtal.
Dessa äro för industrien icke i samma omfattning
samlade och bearbetade, då förhållandena skifta inom
olika företag, men för en viss industri samla dock
efterhand fackmän inom branschen erfarenheter, som
ha samma karaktär som normtal, även om de icke
alltid äro lika exakt och klart uttryckta. Exempel
härpå äro översiktligt ordnade statistiska data om
produktionens intäkter, kostnaders procentuella
storlek och sammansättning m. m. En allmän teknisk
orientering är ofta tillräcklig för en analys av
struktursammanhangen och tekniska detaljkunskaper äro
icke alltid nödvändiga härför.

De arbetsstadier, som särskilt kunna vara till hjälp
vid strukturundersökningar, äro de mera extensiva:
förlust- och spilltidsundersökningar. Emellertid
måste dessa tolkas kritiskt. Man får icke tro, att
den spilltid, som kan elimineras, är ren förtjänst för
företaget. Ofta kostar det mera att eliminera
spilltiden än vad det smakar. Ledaren får således söka att
att efter de extensiva arbetsundersökningarna bedöma,
om det lönar sig att göra några större ändringar i
organisationen, och om det lönar sig att gå vidare
och företaga intensiva studier. I strukturplanen har
man anledning att taga all nödvändig hänsyn till
arbetsstadiernas kostnadssida och väga denna mot
de tekniska och ekonomiska fördelarna i enstaka
operationer och processer. Även med hänsyn till
extensiva arbetsstudier bör det ihågkommas, att man
icke bör nedlägga för stora kostnader för att få ett
exakt uttryck för förlustfaktorer, som man kan
approximativt uppskatta utan detaljundersökningar.

Den del av organisationen, som det i regel lönar
sig att till en början underkasta systematiska
undersökningar, är materialordningen: anskaffningen,
lagringen och utlämnandet av material. Detta är den
grundläggande förutsättningen för en ordnad
planering och ordnad tillverkning och är vanligen av
betydande ekonomiskt inflytande på företagets
resultat.

Man kan således generellt konstatera, att för de
stora struktursammanhangen och för överblicken och
den högsta ledningen av företaget är bedömningen
av de ekonomiska frågorna och värderingen av
organisationsfaktorerna ekonomiskt och personligt av
dominerande betydelse. Även arbetsstadierna få i
denna översikt en ekonomiskt kritisk värdering.

B. Arbetsstudierna ocli ordnandet av arbetsförloppet.

Det är för det speciella ordnandet av
arbetsförloppet i de skilda operationerna, arbetscyklerna och
-processerna, som arbetsstudierna ha sin största
betydelse för organisationen. Även här gäller
naturligtvis, att de personliga synpunkterna och de
ekonomiska synpunkterna äro överordnade de tekniska,
men man kan här inom begränsade problemområden
ofta få betydande resultat genom de rent tekniska,

22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free