- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
25

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION

Redaktör.- ERIK SWARTLING

HÄFTE 3 utgiven av svenska teknologföreningen 4 MA] 1940

INNEHÅLL: Industriell kostnadsberäkning under en avspärrningskris, av Phil. Dr Sune Carlson. —
Arbetstid och produktion. •—- Tekniska föreningar. — Litteratur.

Industriell kostnadsberä kn ing under en

avspärrningskris.

Av Phil. Dr SUNE CARLSON.1

När jag här kommer att tala om "Industriell
kostnadsberäkning under en avspärrningskris" avser
jag naturligtvis ej att ge en fullständig och
uttömmande analys över detta mycket omfattande ämne utan
endast att mera inledningsvis beröra några av de
problem, som synas mig särskilt aktuella och
betydelsefulla.2

Den industriella kostnadsberäkningens uppgift är
dels att utgöra ett hjälpmedel vid planerandet av
företagets rörelse eller produktion, dels att efter
slutförd produktion redovisa för det ekonomiska
resultat. som uppnåtts. Man torde helt kort kunna kalla
den förstnämnda uppgiften förkalkyl och den senare
efterkalkyl. Syftet med förkalkylen är att för
företagsledaren vid dennes planering redovisa vilka
produkter det lönar sig att tillverka till de i marknaden
gängse priserna eller vilka priser denne bör taga ut
för att täcka sina kostnader. Därjämte bör ur
kostnadsberäkningen även framgå vilka metoder, som
bäst lämpa sig för ifrågavarande produktion. Det bör
emellertid påpekas, att kostnadsberäkningen
naturligtvis endast representerar ett av de medel, som
företagsledaren har till sitt förfogande vid
bestämningen av sin produktionspolitik. Gäller det till
exempel att fastställa vilka priser företaget skall taga
för sina varor, bestämmas dessa givetvis icke enbart
av företagets kostnader utan även av läget på
marknaden, hänsyn till gamla affärsförbindelser,
önskvärdheten av att knyta nya förbindelser och så vidare.
Men för att företagsledaren skall ha möjlighet att
avväga betydelsen av dessa olika faktorer, måste han
känna sina kostnader. Lika litet avgör naturligtvis
kostnadsberäkningen ensam vilka
produktionsmetoder företagaren skall använda vid framställningen
av en viss vara, utan dessa påverkas även av andra
förhållanden, såsom hänsyn till befintlig arbetskraft
etc. Även i detta fall vill emellertid företagaren ofta

1 Stenografiskt referat av föredrag hållet inför Svenska
teknologföreningens avdelning’ för Industriell ekonomi och
organisation den 20 februari 1940.

2 För en mera systematisk analys av de berörda frågorna
hänvisas till mina uppsatser "Prisövervakning och
kostnadsberäkning under en avspärrningskris" i Ekonomisk tidskrift
årg. 1939, häfte 4 och årg. 1940, häfte 2.

väga de sociala hänsynen i kalla siffror med hjälp av
en kostnadsanalys. Det är närmast denna
kostnadsberäkningens uppgift inom produktionsplaneringen
jag här skall beröra, och främst dess användning vid
fastställandet av företagets prispolitik.

Kostnadsberäkningens andra funktion: att fastställa
resultatet av en viss rörelse och delegera ansvaret
för detta resultat på olika produkter och
tillverkningsavdelningar, är emellertid även värd en
diskussion. På detta område förekomma under
nuvarande läge många svårlösta problem, särskilt av
administrativ art. Till dessa höra sådana frågor som
hur företagaren skall fastställa de priser, till vilka
varor i arbete skola debiteras inom olika avdelningar
under en tid som den nuvarande, när råvarupriserna
ofta förändras från den ena dagen till den andra. Jag
skall emellertid i detta sammanhang icke ingå på
dessa spörsmål utan begränsa mig till
kostnadsberäkningens planeringsuppgift.

Inom den industriella kostnadsberäkningen utgår
man vanligen från vissa kostnadselement, såsom
arbetslöner eller materialkostnader, vilka enligt vissa
godtagna grunder fördelas på de olika produkter,
som tillverkas inom företaget. Oftast skiljer man
därvid mellan så kallade direkta och indirekta
kostnader. Gränsen emellan dessa är emellertid ej
à priori given utan beror snarare på de praktiska
förhållandena i det särskilda fallet. Man kan
sålunda icke definiera begreppet direkta kostnader som
sådana kostnader, vilka rent tekniskt kunna
delegeras till ett visst arbetsstycke. Mycket ofta är
detta möjligt, men man väljer ändock att slå samman
kostnaderna till en klumpsumma, vilken påföres
kalkylen i form av ett pålägg. Vid ett gjuteri till
exempel, är det mycket lätt att fastställa kostnaden för
den målarfärg, varmed de olika gjutgodsstyckena
bestrykas, men det ställer sig opraktiskt att räkna ut.
färgkostnaden för varje särskilt arbetsstycke.

Inom företag, som framställa ett flertal produkter,
uppstå ofta kostnader, som överhuvud taget icke
kunna delegeras till någon viss produkt. Visserligen
kan man stundom även här använda rationella
beräkningsmetoder, men många gånger står man inför
samma problem, som brukar illustreras av det gamla

25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free