- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
30

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tf.knisk Tidskrift

av dessa företag att varje är tvingas till
nyinvesteringar. Den opportunity cost, som man här talat om
sä mycket, måste då komma att bestämmas av vad
dessa nyinvesterade företag äro i stånd att producera
till för priser. Det är emellertid i ett sådant läge som
det nuvarande mycket möjligt, att vi kanske kunna
få nöja oss med produkter från 8 anläggningar, från
6 anläggningar eller kanske till och med från 4, men
därmed komma vi ändå inte bort från det faktum, att
vi nog ganska snart komma att få veta, vad vi ha att
röra oss med för kostnader under de närmast liggande
ären.

Medan jag har ordet, skall jag emellertid passa på
tillfället att framhålla, att vi i själva verket ha
industrianläggningar av två typer med avseende på
avskrivningsförhållandena. Vi ha å ena sidan sådana
industrianläggningar som sättas upp och skötas såsom
en enda sammanhängande anläggning under ett visst
antal år för att sedan, när den tiden är förlupen,
skrotas ned. Jag tänker här t. e. på förhållandena
inom cementindustrien och kvarnindustrien. Där
förnyar man som regel hela anläggningen pä en gång.
Inom verkstadsindustrien ligger det väl däremot till
på ett annat sätt. Om man inom ett företag har 10,
100 eller kanske 1 000 likadana maskiner, förnyar
man och återanskaffar en viss del av maskinerna
varje år.

Sedan skulle jag vilja göra ett litet påpekande, som
jag tior är rätt nödvändigt att göra. Dr Carlson sade,
att det finns mycket betydande kostnader, som man i
vanliga fall inte tänker på men som i nuvarande läge
ha blivit kännbara. Detta påstående är naturligtvis
fullt riktigt. Jag tror, att det är värdefullt, att man
betraktar den nya situation, som härvidlag inträtt,
och utnyttjar detta tillfälle till att belysa den, om jag
så. får säga, slentrian, som vi nog litet var göra oss
skyldiga till på detta område. Jag vill dock
framhålla, att även under normala tider förhållandena nog
äro långtifrån så enkla, som man gärna målar ut dem.
Vi behöva t. e. bara tänka på arbetslönerna, och hur
man skall ta upp dem i en sådan här standardiserad
kostnadsberäkning. Om vi driva vår verksamhet med
uteslutande dagskift, få vi betala ett pris för
arbetskraften, och om vi utnyttja kvällar och söndagar ett
annat och högre pris. Hur skall man då göra sina
kalkyler? Svaret på den frågan kan diskuteras, men
det riktiga är naturligtvis, att man säger sig, att under
denna överbelastning vissa rörliga kostnader komma
att undergå en stegring. Även andra kostnader, såsom
utgifter för belysning och dylikt, komma att stiga.
Men de fasta kostnaderna äro konstanta, till en viss
grad åtminstone. Det är alltså lönekostnaden som
blir den huvudsakliga marginalkostnaden, då den vid
nattskift uppvisar en betydlig stegring. I det läget
tillgripa en del företagare den metoden, att de poola sina
utgifter för tillverkning vid dag- och nattskift. Jag
är emellertid för min del väldigt rädd för denna
pool-ning, då jag tror, att den ofta leder till felkalkyler.

Jag återknyter emellertid till diskussionen om de
fasta anläggningarna. För mig är i detta fall de
rörliga kostnaderna, som det till varje pris gäller att ha
kontroll över, det väsentliga och icke de fasta. Dr
Liljeblad nämnde i detta sammanhang ett exempel om
en elektrisk kraftverkstunnel. Jag tror, att trots de
stora framsteg, som världen gjort, möjligheterna till
nyinvesteringar äro så stora, att den företagare, som
skulle nöja sig med en nyinvestering, som endast kan
beräknas bliva täckt på t. e. 10 år, är en så pass
sällsynt företeelse, att man knappast behöver räkna med
honom i levande livet. Jag tror för min del, att
företagarna räkna med 5—6 år. För närvarande synes
det mig vara en ganska viktig uppgift för
statsmakterna att se till att företagarna icke upphöra med att

göra nyinvesteringar, även om man är så "pacifistisk",
att man räknar med att kriget bara skall vara i två
år. Det är t. e. ytterligt viktigt, att man gör det
möjligt för de företag, som så kunna, att genom
nyanläggningar producera elektrisk kraft, särskilt om
kolförhållandena nästa år skulle bli lika prekära som nu.

Vi få komma ihåg, att företagarna icke äro villiga
att ta risker med mindre de ha möjlighet till
betydande vinster. Därför tror jag för min del, att det
allmänna har anledning att icke söka sätta spärr mot
företagarnas strävan till nyinvesteringar genom att
motsätta sig tillräckligt stora avskrivningar.

Civilingenjör Thorelli: Om vi driva en produktion,
där våra självkostnader utgöras av så och så stora
materialkostnader, arbetslöner i pressarverkstad,
arbetslöner i svarvarverkstad, allmänna omkostnader,
avskrivningar och så vidare, erhålla vi vid normal drift
en viss vinst. Nu kommer emellertid staten och
säger, att vi belägga er svarvarverkstad till 50 procent
för leveranser till armén till exempel. Då krymper
hela vår produktion till hälften, därför att det blir
omöjligt för oss att i tillräcklig utsträckning få fram
våra produkter genom svarvarverkstaden. Vad är då
det rätta priset att kalkylera på den återstående
försäljningen?

Jag skulle anse det vara synnerligen viktigt, om vi
här kunde få fram en fast norm för hur man skall
prisräkna krigsleveranser till staten.

Dr Liljeblad: Jag kan inte se annat än en enda
lösning, och den vägen ha vi också gått hos oss, där
vi började köpa så mycket automatsvarvar som vi
någonsin kunde erhålla redan för flera månader sedan.
Dessutom köra vi på övertid så mycket som möjligt.

Direktör N. Sterner: Jag skulle i denna diskussion
vilja införa en annan faktor, nämligen tidsfaktorn.
För att belysa vad jag menar, skall jag tillåta mig
anföra ett exempel. Vi få inom vårt företag en
förfrågan den 1/1 på t. e. en telefonstation i Turkiet.
Vi avge offerten den 15/1. Innan vi avge vår offert,
ha vi frågat vår verkstad, vilken är vår självkostnad i
dag för denna vara. Verkstaden har uppgivit den
självkostnad, som den har just idag. Offerten
avsändes och kommer fram den 1/2 och är bindande till
den 1/3. Så kanske vi få beställningen den 1/4. Då
skola vi specificera den vara, vars slutgiltiga utförande
icke är fastställt. Vi skola göra en hel mängd
tekniskt arbete, som kanske drar ut på tiden till den 1/8.
Då först kan jag täcka råvarubehovet för den vara,
som har offererats den 15/1. Tillverkningen tager
tiden från den 1/8 1940 till den 1/4 1941. Sedan
monteras varan. När den så omsider äntligen
kommit fram till Turkiet, få vi kanske betalt under åren
1942 till 1948. Hur skola vi i ett sådant fall räkna
självkostnaden? Detta är ett fall som ofta
förekommer vid vår verksamhet i L. M. Ericsson. Vi ha gjort
så hos oss, att verkstaden baserar sina kalkyler på
nuvärdet av alla kostnader den 15/1. Sedan sätter
sig försäljningsavdelningen ner och spekulerar, ty man
måste spekulera i detta fall. Försäljningsavdelningen
skall alltså spekulera ut, vad varan kostar den 1/8.
Vad kostar arbetskraften, och vilket råmaterialpris
skall jag sätta in? De skola också spekulera ut mina
omkostnader under nästa år för denna order. Men så
tillkommer inflationsrisken för att inte tala om
valutarisken, som de också måste ta hänsyn till. Det är
inte alls säkert, att den krona som jag får tillbaka
1948 är lika mycket värd, som den krona jag sätter
in nu. I dylika fall får man lägga helt praktiska
aspekter på frågan. När det kommer till räkningens
uppklarande, har försäljningsavdelningen utgått från

30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free