- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
35

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

bleve givande oeh grundläggande för skolans vidare
arbete. En verkstad har väl sällan tillgång till
pedagogiskt skolade krafter, och vidare äro de arbetare,
som just sitta inne med detaljkunskaperna, kanske
inte alltför angelägna att lära bort dem.

Ing. Irstad, Atlas-Diesel: Vissa verkstäder finna det
bekvämare att ta utbildat folk från andra företag än
att själva utbilda dem. Skolorna äro säkerligen väl
rustade för denna uppgift, men det är icke dess
mindre nödvändigt att verkstäderna påtaga sig sin del
av arbetet. Detta lär icke kunna åstadkommas utan
tvång. Därför torde lagstiftning bliva oundgängligen
nödvändig.

Ing. Juhlin, Alpha: Det är nödvändigt, att eleverna
börja i verkstaden. Skolan skämmer eljest bort
eleverna med sina bättre maskiner. Teorierna komma
dem att känna sig överlägsna t. o. m. verkmästaren.
Mången verkstad drar sig för kostnaden med hänsyn
till risken att bli av med lärlingen, när han är färdig,
men om alla ha lärlingar, blir ju behovet fyllt. Små
verkstäder med mindre resurser tvinga arbetarna att
tänka själva och att handla mera självständigt, vilket
är värdefullt för utbildningen. Det är naturligt, att
de färdigutbildade eleverna gärna vilja byta
arbetsplats, ty de ha svårt att vinna respekt på det ställe
där de börjat som springpojkar eller lärlingar.

Ing. Ryner: På en medelstor verkstad med ett
tjugutal elever finnas biträdande förmän, som bl. a. just
ha till uppgift att ta hand om och instruera eleverna.
De första handgreppen inläras dock bäst i skolan, som
har pedagogiskt utbildade lärarkrafter och ett ordnat
undervisningssystem, och som därjämte kan anskaffa
lämpligt arbete för nybörjare.

Ing. Nordin, Stal: Stockholm är lyckligt lottat i
fråga om skolmöjligheter. I landsorten kan det bli
svårare att anskaffa lärarekrafter för den teoretiska
utbildningen. I Finspong har undervisningen ordnats
i samarbete med kommunen, men själva skolan har
förlagts till verkstäderna. Lärare från kommunala
mellanskolan undervisa, varför statsbidrag kunnat
erhållas. Undervisningen har pågått i åtta år.
Lärlingstiden är 4 år med 12 elever i varje årskurs.
Verkmästaren fördelar arbetet i verkstaden och lärare
passera genom verkstaden flera gånger dagligen för att
ge instruktioner. Den teoretiska undervisningen, som
ges i aftonkurser, omfattar 7- à 800 timmar.
Resultaten äro i många fall mycket goda. Utgångna elever
utföra nu de svåraste arbeten.

Dir. Andersson: Anförda anmärkningar mot skolans
läsplaner äro nog i viss mån berättigade. De äro
emellertid att hänföra till gällande förordningar, som
dock numera äro rätt gamla och måhända behöva
revideras. ■— Yrkesekonomien avser att klargöra för
eleverna, att för tillverkningen erfordras icke blott
material och arbete utan även mycket annat, för vilket
också kostnaderna måste hållas nere. -— Tidstudier
äro ju en senare tiders uppfinning. Arbetarnas
motvilja mot dessa är nog förklarlig. Verkstäderna ha
ofta syndat genom att hänsynslöst sänka ackorden,
när arbetaren genom eget initiativ lyckats driva upp
produktionen. — Skolan är tacksam för uttalanden och
är gärna med på förbättringar. Det är dock en
vanföreställning, att verkstäderna ge bättre undervisning
än skolan. Lärarna rekryteras bland de allra bästa
krafter, och de äro kapabla att ge en god
undervisning. Tal. trodde icke så mycket på, att eleverna bli
högfärdiga. Skolan måste ha högklassiga maskiner,
ty undervisning skall ges även åt äldre elever, som

deltagit i undervisning ända upp till tio år, och som
eftersträva kunskap om de svåraste arbeten.

Ing. Ryner hade ej avsett att kritisera lärarna, men
hade funnit kursplanen omodern. Hade icke hört
klagomål över att maskinerna i verkstaden voro gamla.

Ing. Tiberg: Vi böra betacka oss för nya lagar.
Samarbete med yrkesskolan är en bättre väg.
Arbetsprestationen erhålles utan nämnvärd kostnad för
verkstaden. Man bör avlägsna besvär och kostnad samt
ge utbildningen en mindre betungande form. Detta
är bättre än lagstiftning. De vanliga förmännen
kunna ge den erforderliga undervisningen.

Ing. Gustaf Ågren: Denna fråga är först och främst
av ekonomisk art för eleverna. De ha vanligen icke
råd att kosta på sig en så långvarig utbildning.

Ing. Tiberg: Eleverna ha nog samma förtjänster och
samma ackord som andra arbetare i samma ålder.
Förtjänsten i lägre åldrar är tämligen hög. Enda
uppoffringen är kvällskurserna.

överingenjör Karlsson, Bofors. Hos oss i Bofors
få lärlingarna börja med en timpenning av 20 öre, som
ökas med 5 öre varje halvår. Då kontraktet
undertecknats, avsätter bolaget för lärlingens räkning ett
belopp av 125 kr. Det beloppet pius 1 öre per arbetad
timme får lärlingen som gratifikation vid den fulla
lärotidens slut. Denna sparpenning brukar belöpa sig
på ca 250 kr.

Ing. Ryner: Det kan bli svårt att få tillräckligt
antal elever till kvällskurserna, eftersom ungdomarna
ofta ha andra intressen som locka och läkarna verka
för att de skola få tillfälle till friluftsliv. Växelgång
är nog därför en lycklig skolform.

W. V.

Litteratur

Bokanmälan.

Nationalekonomi för alla, av professor G. Westin
Silverstolpe, Kooperativa förbundets bokförlag,
Stockholm 1939, 246 sidor, pris häft. 3: — kr., inb. 3: 75 kr.

För många människor, som äro helt obevandrade med
den nationalekonomiska vetenskapen, framstår nog en
lärobok i nationalekonomi som något tämligen onjutbart
eller åtminstone som en föga roande läsning. Mot en
sådan uppfattning talar emellertid i hög grad det
faktum, att professor Silverstolpes arbete nu föreligger i
sin nionde utvidgade och fullständigt omarbetade
upplaga, vartill komma översättningar till danska, finska,
norska och tyska språken. Den svenska upplagan har
härmed kommit upp i ett totalt antal av icke mindre än
62 000 exemplar, vilket sannerligen är ett glädjande
vittnesbörd om den i vårt land rådande bildningstörsten
men också vittnar gott om förf:s förmåga att vinna
sina läsares intresse.

Ibland ser man, att den nationalekonomiska
vetenskapen betecknas som "omstridd", men det kan endast
syfta på nationalekonomernas försök att tyda framtiden.
Vad själva grundbegreppen beträffar, råda nog numera
inga större meningsskiljaktigheter. Man har också och
kanske icke utan fog beskyllt denna vetenskap för att
vara verklighetsfrämmande. Det fanns även en tid, då
man allt för mycket litade på de matematiska formlerna
och en gång för alla uppgjorda schema utan att taga
tillräcklig hänsyn till de rent mänskliga faktorerna.
Beskyllningen för bristande verklighetssinne torde emeller-

35

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free