- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
37

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION

Redaktör.- ERIK SWARTLING

HÄFTE 4 utgiven av svenska teknologföreningen 6 JULI 1940

INNEHÅLL: Personalens utbildning inom industrien, av Erik Swartling. — Immigration och
guldöverflöd. — Moderna transportmetoder, särskilt med avseende på elektriska truckar, av överingenjör Ebert. —■
Tankar om kooperationen.

Personalens utbildning inom industrien.

Av ERIK SWARTLING.1

Innan jag övergår till själva ämnet för mitt föredrag

i afton, vill jag förutskicka, att titeln tyvärr är
vilseledande, åtminstone vad mitt inlägg i
diskussionen beträffar. Jag kommer nämligen inte att tala om
hur personalutbildningen bör ordnas, eller vad som
redan göres i den vägen här i landet, men det har
jag anledning tro, att andra talare skola komma att
redogöra för.

Jag kommer huvudsakligen att uppehålla mig vid
förhållandena i Amerika, och vad man där kallar
"In-dustrial relations" dvs. förhållandet till personalen
och behovet att leda de anställdas fostran och
utbildning, som tar sig uttryck i s. k. "education and
train-ing" program.

Att jag i huvudsak talar om amerikanska
förhållanden betyder ingalunda, att jag skulle vilja göra
gällande, att dessa förhållanden skulle vara typiska för
det amerikanska näringslivet i dess helhet, eller att
liknande tendenser skulle saknas i vårt land. Men
jag tror, att vi har mycket att lära av Amerika i
personalfrågor.

Den stora ekonomiska världskonferens, som ägde
rum i Genève 1937, föregicks av mycket omfattande
undersökningar beträffande sådana faktorer, som
kunde väntas ha ett stimulerande inflytande på det
då efter kriget ännu stagnerande affärslivet.

Under detta arbete möttes man av ett imponerande
vittnesbörd om en den gången fullständigt oväntad
ändring i affärsmännens och industriidkarnas
inställning till de ekonomiska frågorna. En stor del av de
personer, som intervjuades, erkände nämligen
uttryckligen, att det finns ett högre syfte med handel
och industri än det rena penningförvärvet, och att det
ekonomiska maskineriet icke existerar endast för att
berika enskilda individer — det är en uppgift av
sekundär betydelse — utan för att tjäna samhället. Man
betraktade alltså icke vinsten som något
självändamål utan endast som ett medel att trygga den
fort-satta verksamheten.

Denna nya inställning var då för tiden så
mycket anmärkningsvärdare, som den fullständigt stred
mot den särskilt i England sedan gammalt
dominerande ekonomiska liberalismen, som utmärker sig för sin

i Föredrag- hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelning för industriell ekonomi och organisation sammanträde
den 23 maj 1940.

strängt individualistiska åskådning, och som än i dag
har mycket starka rötter i Amerika, där man gärna
talar om "rugged individualism". Det är denna
åskådning, som ofta går under namnet "laissez-faire",
vilket namn syftar på att individen eller företaget
borde på det ekonomiska området tillerkännas
obegränsad frihet från statsmakternas sida. Enligt den
ekonomiska liberalismen är just det endast av
konkurrensen tyglade förvärvsbegäret den enda pålitliga
drivkraften, när det gäller att vidmakthålla och
utveckla världens näringsliv. Denna uppfattning har
som bekant medfört ett oerhört missbruk av den
enskilda äganderätten, som i Amerika t. e. har tagit sig
uttryck i ett hänsynslöst slöseri med landets
naturrikedomar, och i England har skapat ett olidligt
ekonomiskt förtryck, som har förbittrat förhållandet
mellan företagen och deras arbetare och lett till
ingripanden från statens sida för att åstadkomma
drägligare sociala förhållanden. Det är ju då ej att undra
på, att den nämnda, nya inställningen väckte
uppseende och betraktades som rent av revolutionerande,
då den först började göra sig mera allmänt märkbar.

Det är denna nya inställning som man möter i det
från Amerika emanerande service-begreppet, söm
även vi har tagit upp och som hos oss ibland brukar
återges med ordet "kundtjänst". Jag föreställer mig,
att det är denna idé, detta tjänande i inskränkt
bemärkelse, som har varit det primära, och som sedan
har utvecklats, så att den har kommit att omfatta hela
verksamheten och därmed också företagens
förhållande till samhället.

Emellertid är tanken, att handeln skulle påtaga sig
något ansvar för sina kunder och ha en så osjälvisk
uppgift som att tjäna dem, så stridande mot alla
traditionella föreställningar om den krassa
köpenskapens natur — man behöver ju bara än en gång erinra
om den gode Mercurius som köpmännens och
tjuvarnas gemensamme gud — att det måste anses helt
naturligt om denna idé har mottagits med det största
misstroende, som också har skett på många håll, och
uppfattats som ett utslag av amerikansk bluff och
hyckleri. Förklaringen härtill är otvivelaktigt, dels
att det har bedrivits mycken och ohöljd humbug i
kundtjänstens namn av firmor som gett sig sken av
att snart sagt bedriva rena, rama välgörenheten, och
dels att folk inte har tänkt sig in i, vad det egentligen

6 juli 1940

37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free