- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
41

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

fordras på de olika posterna och gör en undersökning,
som går ut på att konstatera, i vad mån man inom
företaget har tillgång på folk att placera på olika poster.

Vad man därvid fäster sig vid är i första hand det
intresse som varje tjänsteman visar för sitt arbete.
Och man anser att om en man har det rätta intresset
för sin uppgift, är det vanligen ett tecken på, att han
också har förutsättningar för jobbet ifråga. Men det
håller naturligtvis inte alltid streck.

En annan egenskap som man lägger stor vikt vid,
är framåtanda och önskan att göra en insats i firmans
tjänst.

Det första man så gör är att utarbeta ett
organisationsschema. Enbart den åtgärden har givetvis en
kolossal betydelse för att bringa ordning och reda, Det
är den oundgängliga ryggraden i hela organisationen.

Därefter ordnas ett möte med personalen för att
göra den förtrogen med ledningens planer att sätta i
gång med ett utbildningsprogram, och redogöra för
vad man åsyftar med den politiken, att det är fråga
om att försöka åstadkomma en förbättring av
inställningen till arbetet och till företaget och öka
personalens färdigheter och kunskaper, med ett ord dess
förvärvsförmåga.

Sedan intervjuar personalmannen alla personer i
befälsställning, och då börjar han karakteristiskt nog
med verkställande direktören själv. Den intervjuade
får skriva ner en redogörelse för vad han anser vara
sitt verksamhetsområde. Meningen härmed är att få
fastslaget vad som är innebörden av varje post,
varför den finns och om den verkligen behövs.

Så reder man upp befälsförhållandena och avgör,
vilken personal som skall sortera under en viss chef.
Därpå går personalmannen igenom intervjusvaren med
varje chef för sig så att man får en fullständig
specifikation över de arbetsuppgifter, som det är fråga om.

När dessa förberedelser äro klara, ordnas det ett
sammanträde mellan samtliga chefer för att redan
från början reda upp förhållandena och undvika alla
missförstånd och misshälligheter. Det visar sig då
i regeln, att samma arbetsuppgifter ha tagits upp av
flera chefer och att vissa arbetsuppgifter alldeles
blivit förbisedda. Ofta befinns det, att högsta chefen
har påtagit sig sekundära arbetsuppgifter som med
fördel kunde anförtros åt andra. Den här metoden,
heter det i den redogörelse som jag har följt, är ägnad
att hindra chefer, som ha den läggningen, från att
själva sköta allting, men, säger förf., då passar de
inte heller som chefer.

I början när man tar del av de tankar och åsikter,
som jag här har redogjort för, får man lätt,
åtminstone är det mitt eget intryck, en känsla av att man
har att göra med något mera eller mindre
verklighetsfrämmande som man har svårt att riktigt ta på allvar.
Det verkar för bra för att vara sant. Men ju mer
man tänker sig in i det hela, desto klarare blir det,
att det här är fråga om rationalisering i detta ords
bästa bemärkelse.

Det finnes som bekant en mängd definitioner på
rationalisering, men man sktüle väl kunna säga, att
det ej är någonting annat än att på grundval av
riktiga principer åstadkomma en funktionell
organisation. En av de principer som då sannerligen inte
bör fattas, är den etiska! I allmänhet begränsar man
rationaliseringstanken till det ekonomiska livet, men
jag ser i den något vida mer.

Med risk att bli uppfattad som fantastisk och
vitt-utsvävande i min framställning skulle jag till slut
vilja säga något om en del tankar, som har uppstått hos
mig under intrycket av de överväldigande händelser,
som just nu utspelas i världen.

Utan att för ett ögonblick vilja ge mig in på
politiken, jag håller mig helt och hållet på det principiella
planet, vill jag säga att jag absolut vägrar att tro, att
en rörelse vilken som helst som bygger på den rena
materialismen, på våld och svek och hat, och som
medvetet strävar att riva ner allt, som vi ha lärt oss att
hålla högt och heligt, alla andliga värden, skulle kunna
skapa något bestående eller ens själv äga bestånd.

Den franske psykologen dr Gustave Le Bon säger,
att studiet av mänsklighetens historia visar, att varje
civilisation vilar på ett mycket litet antal ledande,
fundamentala idéer. Det som är i stånd att ändra
folkens öden, säger han, är varken de revolutionära
omvälvningarna eller krigens härjningar, de såren
läkas snart, utan det är ändringar av de
fundamentala idéerna.

Jag ber att i det här sammanhanget få erinra om,
vad den tyske forskaren, professor Bavink, skriver,
att det som under de senaste trehundra åren har lett
den andliga utvecklingen i Europa och behärskat det
västerländska tänkandet, är de tankar som en gång
föddes i Galilei, Keplers och Newtons hjärnor, och
det är de tankegångarna som ha lett oss in i
materialismen. Professor Bavink menar, att de allra
senaste årens upptäckter inom atomens värld ha så
kraftigt skakat den stolta vetenskapliga byggnad, som
vilar på den mekanistiska världsbildens grund, att
varje egentlig materialism i princip redan är
övervunnen. Och han hyser för sin del den uppfattningen att
dessa atomfysikens landvinningar komma att ha
samma betydelse, när det gäller att föra det västerländska
tänkandet ut ur den materialistiska
återvändsgränden, som de äldre tankegångarna ha haft för att föra
oss in i den. Han skriver bl. a, att våra barn och
barnbarnsbarn sannolikt komma att framdeles avundas
oss att ha fått uppleva en sådan vändpunkt på
andelivets område.

När man frågade Taylor vad han menade med
rationalisering lär han alltid ha svarat "a mental
revolution", en andlig pånyttfödelse. Jag för min del
tror. att vad som nu försiggår i världen, det är
födslovåndorna till en ny tidsålder som skall befria oss
definitivt ur materialismens gastkramning och bereda
jordmånen, så att rationaliseringen skall kunna bli en
av dessa fundamentala idéer, som kan påverka hela
vår civilisation.

Icke så att det skulle vara möjligt att inom
överskådlig framtid reformera den mänskliga naturen,
men väl så att det skall bli möjligt att rationalisera
den mänskliga egoismen och leda den på mera
positiva banor, så att Axel Oxenstiernas ord: "Kom ihåg,
min son, att det är dumheten som regerar världen",
skola jävas och mänskligheten äntligen lära sig att
handla i enlighet med sin egen fördel.

Men det är inte de oansvariga yrkespolitikerna som
skola leda den utveckligen, utan det är de män som
förvalta de gigantiska värden som i dag spolieras.
Det är därför som det är av så oerhörd betydelse att
herrar teknici och alla de som verka i det ekonomiska
livets tjänst lära sig att tänka efter principiellt
riktiga linjer på lång sikt.

6 juli 1940

41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free