- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
42

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Diskussion.

Herr ordföranden, direktör Klemming: Jag ber att
få tacka föredragshållaren för hans grundliga
inledning till den diskussion, som jag hoppas skall följa.

Professor Welander: Herr ordförande, mina herrar!
Föredragshållaren började med att synnerligen
kraftigt bryta staven över den ekonomiska liberalismen
och över strävandena hos affärsmännen att förtjäna
pengar. När han kom något längre in i sitt anförande
och klargjorde vad han menade med samhällstjänande,
fick man klart för sig att vad han ville ha till stånd
var bara ett förnuftigare sätt att komma fram till
detta ekonomiskt goda resultat, som är varje
företa-garverksamhets mål. Jag skulle förr min del vilja på
det kraftigaste poängtera, att det i realiteten icke
finnes någon skillnad mellan vad man med ett slagord
brukar kalla för att arbeta för profiten och vad man
här kallar för samhällstjänande — ett begrepp, som
framkallat en hel del missbruk och som utnyttjats för
en mängd oförnuftig och humbugsartad verksamhet i
det så kallade samhällets tjänst. Det är därför, som
jag på det allra bestämdaste skulle vilja varna för
detta sätt att så där kategoriskt försöka få till stånd
ett annat rättesnöre för den ekonomiska verksamheten
och komma och tala om samhällstjänande. Man
ryc-kes undan från varje möjlighet att kalkylera på ett
förnuftigt sätt, om man såsom föredragshållaren här
gjorde slungar ut detta anatema.

Längre fram i sitt anförande stoppade emellertid
föredragshållaren undan sin förkastelsedom mot den
så kallade profiten och började räkna på ett logiskt
och förnuftigt sätt med de ekonomiska faktorerna,
vilket jag anser att man måste göra. Jag vågar helt
enkelt gå så långt att jag fastslår, att om vi framför
oss ha ett företag, som producerar något som det inte
kan förtjäna pengar på utan som går med förlust,
är detta en direkt samhällsskadlig verksamhet. Om
man med förlust utför ett orationellt arbete, som
händelsevis är till behag för några, måste ju resultatet
bli det, att andra intressen bli mindre tillgodosedda.
Man får därför inte på det sätt, som
föredragshållaren gjorde, bryta staven över den ekonomiska
verksamheten och säga att antingen skall man förtjäna
pengar eller också skall man tjäna samhällsintresset.
(Redaktör Swartling: Det har jag aldrig sagt.) Ja,
men inledarens uttryckssätt kan i varje fall tolkas
på detta sätt, ty han talade om det föraktliga i att
tjäna pengar och satte som motsats till detta att tjäna
samhällsintresset. Det är samma tankegång, som jag
känner igen från så många håll. Jag anser, att det
är viktigt, att i denna församling, som har till uppgift
att dryfta de ekonomiska riktlinjerna för vårt
handlande och tänkande, tydligt klargöra dessa
synpunkter och slå fast det farliga i det betraktelsesätt, som
föredragshållaren har gjort sig till talesman för.

Jag skulle vilja säga, att om man har till sin
uppgift att på ett förnuftigt sätt och på lång sikt driva
en verksamhet har man ju icke någon möjlighet att
draga upp en linje, kring vilken samtliga medarbetare
i företaget skola samlas, det vill säga att arbeta på
det mest rationella och bästa sätt för det mål, som
företaget skall fylla, om man icke till sin
huvudprincip har att företaget skall gå med förtjänst. Man kan
helt enkelt inte komma och tala om för sina
medarbetare och anställda att företagets mål är att tjäna
något dödfött och missförstått samhällsintresse. Vad
är det för något? Hur skall jag kunna göra några
kalkyler för mitt arbete och jämföra vad som är det
bästa, om hela min verksamhet skall gå ut på detta
samhällstjänande. Jag vill understryka, att jag här
inte talar såsom någon verklighetsfrämmande profes-

sor utan som en person, som för ett par årtionden
sedan byggde upp från grunden en stor och
omfattande organisation. Jag kanske får ge
föredragshållaren det erkännandet, att i princip är jag fullt ense
med de idéer, som han utvecklade i slutet av sitt
anförande, men jag måste bestämt reagera mot hans
tankegångar, när han kom till att i detalj redogöra
för hur de olika tjänstemännen skulle gå till väga.
Jag instämmer således till fullo med honom, då han
betonade vikten av att man inom företagen får till
stånd ett ordentligt samarbete mellan de anställda,
vilket betyder att de anställda måste känna till efter
vilka grunder företaget arbetar och vilka ekonomiska
möjligheter man har. Jag kan helt instämma i vad han
sade om att en chefs första och största uppgift är att
få så litet som möjligt att göra, ty en chef har alltid
ändå för mycket att göra. Det gäller därför för en
chef att välja de bästa medarbetarna och få till stånd
ett samarbete med dem och vidare nedåt i hela
företaget. Jag skulle såsom exempel vilja anföra hur jag
själv ordnade det inom det företag, för vilket jag
stod i spetsen.

Jag hade fem till sex avdelningschefer under mig.
Det hade från början kanske legat nära till hands att
jag bara dekreterat, att så och så skola vi göra, men
jag försökte alltid att undvika detta tillvägagångssätt.
I stället sökte jag diskutera med mina underlydande,
hur vi bäst skulle ordna saken, som jag ej släppte,
förrän dessa två eller tre avdelningschefer hade klart
för sig vad som ur företagets synpunkt var den
lämpligaste anordningen. Så småningom kom jag också
därhän att det hela löpte fullkomligt friktionsfritt.
Man skall alltså skapa ett samarbete med
avdelningscheferna och de i sin tur skola skapa motsvarande
samarbete med sina underlydandu.

Som sammanfattning vill jag alltså säga, att jag
till fullo instämmer i de detaljreflexioner, som
föredragshållaren kom med, även om jag ännu en gång
måste ta bestämt avstånd från hans inledande
utläggning om det så kallade samhällstjänandet, ty en
rationell ekonomi betyder för ett företag den högsta
möjliga verkningsgrad för samhället och därmed också
den bästa möjliga levnadsstandard för alla inom
samhället existerande människor.

Redaktör Swartling: Det är med stor
tillfredsställelse som jag konstaterar, hur eniga professor
Welander och jag innerst inne äro. Det är bara på en enda
punkt, som vi ha olika uppfattningar, och där tycks
jag ha uttryckt mig mycket olyckligt, eftersom jag
kunnat bli så grundligt missförstådd. Jag hade
förutsett denna invändning, som professor Welander här
kom med, men jag hade hoppats, att jag med mitt
föredrag skulle ha tydligt klargjort vilken psykologisk
skillnad det är mellan att bara arbeta för pengarnas
skull och att erkänna att man har vissa skyldigheter
mot det samhälle, där man har sin verksamhet. Det
är detta, som jag i mitt anförande velat framhålla.
Talet om att det hela skulle vara dödfött och att man
icke skulle kunna göra några kalkyler, förstår jag
uppriktigt sagt inte. Jag kanske glömde att
tillräckligt starkt påpeka, att alla dessa företag naturligtvis
ha klart för sig vikten av, att företagens skötsel
lägges på en sådan bog att firmornas ställning är
ekonomiskt fullt sund och att också aktieägarna naturligtvis
skola ha sin berättigade utdelning. För mig är det
emellertid, som sagt, en mycket stor skillnad mellan
vad jag skulle vilja kalla den gamla och den nya
uppfattningen på detta område. Jag kan inte komma
ifrån, att den uppfattning, som jag sökte göra mig till
tolk för i mitt anförande, då jag poängterade vikten
av samhällstjänandet, måste utgöra ett stort framsteg
i det ekonomiska tänkandet. Samtidigt vill jag dock

42

6 juli 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free