- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
44

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

märkligt, men om man försöker sammanställa dem till
en helhet, blir det en annan kulör över det hela.

Inom parentes skall jag be att i detta sammanhang
få säga, att vi hos oss ha funnit, att en rätt upplagd
psykoteknisk verksamhet i hög grad gagnar och
le-vandehåller företagets personlighetsvårdande
funktion och vidmakthåller serviceidéen, om man tar
detta begrepp i dess vidaste betydelse. För att
uppnå en spänningsfri jämvikt och skapa fulländade
arbetsprestationer, måste man se till att var och en
kommer till sin rätt i produktionsordningen.
Personproblemet och serviceidéen sammanhänga högst
intimt. Känslan och medvetandet hos ett företags
funktionärer i alla grader måste inriktas på att var och
en på sitt håll ger en god service. Därmed äro vi
framme vid nödvändigheten av ett fulländat
samarbete, där skälig hänsyn tages till vederbörandes
möjligheter och en ärlig strävan att ge var man hans
rätt. Därvidlag vill jag instämma i vad redaktör
Swartling sade, då han framhöll, att det ytterst äro

egoistiska motiv, som ofta ligga bakom servicetanken.
Vad det härvidlag främst kommer an på är, att man
får till stånd ett gott och angenämt, friktionsfritt
samarbete inom företagen. Problemen ha nog
mognat åtskilligt, sedan Taylor kom med sina idéer
om rationaliseringen. Som alla väl veta, äro våra
arbetareorganisationer bland annat av den meningen, att
man måste hysa betänkligheter mot Taylorsystemet
som sådant. På grundval av mina erfarenheter om
svensk mentalitet skulle jag verkligen vilja vitsorda,
att vi behöva någonting annat än Taylorsystemet, eller
åtminstone detta i en utvecklad och förädlad form.

Till slut skulle jag bara vilja fastslå, att såsom vi
se saken och som vår högt ärade chef gått in för att
förverkliga den sedan många år, är ett serviceansvar
för alla parter och ett öppet och förtroendefullt
samarbete mellan arbetsgivare och anställda i förening
med en högtstående teknisk kunskap och effektivitet
i nuvarande läge den bästa lösningen på problemet.

(Forts.)

Immigration och guldöverflöd.

I debatten om Förenta staternas ekonomiska och
finansiella förhållanden hör man mycket sällan något
nämnas om betydelsen av det våldsamma ingrepp i
landets näringsliv, som hejdandet av immigrationen
innebar, trots att det numera icke saknas amerikanare,
som äro av den åsikten, att landets många
ekonomiska bekymmer började den dag, den amerikanska
nationen på allvar stängde sina portar för utländsk
arbetskraft.

Alla ha vi hört talas om Amerika som de
obegränsade möjligheternas land på grund av dess enorma
naturrikedomar, men det är nog inte så många av
oss, som ha tänkt på, hur oerhört gynnat detta land
har varit tack vare strömmen av invandrare. I
decennier har immigrationen tillfört USA millioner och
åter millioner av energiska, arbetsföra människor,
vilkas uppfostran och utbildning utlandet har
bekostat, och som alltså omedelbart efter sin ankomst ha
kunnat uppsugas av landets jordbruk och industri
och andra näringar. Det skulle ha varit intressant
att i det här sammanhanget ha kunnat lämna ens en
ungefärlig uppgift om det antal ingenjörer och ancka
yrkesmän, som under tidernas lopp ha utbildats
enbart i vårt land till förmån för Amerika.

Det är alla dessa utlänningar, som ha övergivit
sina gamla hem och ställt kosan till det stora
lyckolandet i väster fyllda av glada förhoppningar och
med den fasta föresatsen att göra något av sina liv,
som ha byggt upp det amerikanska välståndet. Men
dessa främlingar ha i de infödda yankees ögon haft
det stora felet, att de så gott som utan undantag
varit för fattiga, för blottställda, så att de till en
början tvingats att hålla till godo med den lön som
bjöds. De ha med andra ord varit besvärliga
konkurrenter på arbetsmarknaden, ett skenbart hot mot
landets höga levnadsstandard, som man i längden
icke ansåg sig ha anledning att tolerera.

Sällsamt nog tyckas de amerikanska arbetarna icke
ha haft någon tanke på, vad immigranterna betydde
för folkhushållningen, och alltså även för dem själva,
i sin egenskap av konsumenter, som köpare av föda
och kläder, av tomter och hus och allt som behövs

för att skapa de hem, som de kommit till Amerika
för att grunda. I amerikanska arbetarkretsar har
man uppenbarligen endast haft omsorgen om den egna
timförtjänsten för ögonen. Dessutom har man lidit
under den vanföreställning, som tyvärr är alltför
vanlig även hos oss, att tillgången på arbete skulle vara
något en gång för alla begränsat, vilket kommit
människor att tro, att invandrarna tagit "brödet ur
munnen" på landets egna barn. Man har med andra ord
icke förstått, att invandringen i stället ökade
utkomstmöjligheterna över huvud taget, utan drivits
att föra en politik, som haft till mål att hejda all
invandring av större mått. Påtryckningar ha gjorts
på folkrepresentanterna i Washington, och en vacker
dag var historiens största folkvandring till ända.

Därmed hade mäktiga, rent egoistiska
fackför-eningsintressen segrat, och man borde ha haft all
anledning att vara nöjd på den kanten. Men hur har
det gått? Denna i nationens liv så plötsliga
förändring av förutsättningarna för det amerikanska
näringslivet, som faktiskt byggde på en hastigt
växande befolkning, har haft de betänkligaste följder.

År efter år under de senaste tio åren har
arbetslösheten i USA varit den största i världen med en
stående armé av sysslolösa på i runt tal tio millioner
människor. Naturligtvis är det många faktorer, som
ha samverkat för att hejda alla dessa arbetsvilliga
armar, men att den uteblivna immigrationen har
bidragit till att i hög grad försämra läget, inses lätt, om
man betänker, vad det måste betyda enbart för en
sådan nyckelindustri som byggnadsbranschen att
plötsligt ställas inför en kraftigt minskad efterfrågan.

Många tecken tyda på, att immigrationen i en ej
allt för långt avlägsen framtid skulle ha avsevärt
minskat eller kanske rent av upphört av sig själv,
bl. a, på grund av den sjunkande folkökningen i de
flesta av Europas stater, men så vitt man kan förstå,
hade det då skett mera så småningom och på ett
mjukare och naturligare sätt, som skulle ha gjort det
lättare för näringslivet att anpassa sig efter de
ändrade förhållandena.

Det är emellertid icke enbart hejdandet av immi-

44

6 juli 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free