- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
46

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

sedlarnas inlösbarhet, och därmed har guldet
praktiskt taget förlorat den förstnämnda uppgiften. Sin
egenskap av internationellt betalningsmedel har
guldet däremot kvar, men som efterfrågan på guld har
minskats oerhört i förhållande till tillgången,
därigenom att så många länder blivit oberoende av guldet
för sitt penningväsen, har Amerika kommit att bli det
land, som framför alla andra har intresse av att hålla
priset på guld uppe. Så oerhört stort som Amerikas
guldförråd har blivit, finns det icke några som helst
möjligheter att någonsin kunna förvandla det till för
landet behövliga varor. Det i Amerikas kassavalv
förvarade guldet har alltså till största delen blivit ett
dött kapital, som icke tjänar något produktivt
ändamål, och som kommer att behålla sitt värde endast så
länge som Amerika förblir i stånd att i tillräcklig
utsträckning köpa guld till nu gällande priser. Därmed
har guldfrågan utvecklat sig till ett av Amerikas
viktigaste och mest svårlösta finansiella problem. Det
har på sista tiden kommit fram de mest fantastiska
förslag till åtgärder för att minska överflödet på guld
i landet, och menige man frågar sig allt mera allmänt
och med stigande oro, vad det kan vara för mening
med att sända tit varor för milliarder dollar ur landet
och få betalning i guld, som är förutbestämt att
begravas i kassavalven.

Någon utväg för Amerika att bli av med sitt guld
kan man icke skönja, och det allra värsta är, att det
under nuvarande förhållanden icke tycks finnas
någon möjlighet att ens hejda det skadliga guldflödet.
Med den väldiga omfattning som den amerikanska
exporten av krigsmaterial f. n. har, måste det tvärtom
bli kraftigare än någonsin. Som Amerika dessutom
måste köpa upp så gott som allt guld som produceras
i världen endast för att hindra guldpriset från att
sjunka, räknar man på allvar med den möjligheten,
att Amerika om några få år skall ensamt vara ägare
till så gott som all världens omyntade guld.

Det är i sanning en sällsam situation för ett land
att förgäves söka en lösning på problemet, hur det
skall bli kvitt sitt guldöverflöd och samtidigt tvingas
att köpa guld för milliarder kronor varje år för att

hålla värdet uppe på detta guld, som man inte
behöver och som man inte vill ha! Hur det hela skall
sluta, är det naturligtvis ingen som vet, men det torde
vara tämligen säkert, att det kommer att bli ett
fruktansvärt bakslag för i första hand Amerikas eget
ekonomiska liv men också för världen i övrigt, om
Amerika en dag icke längre kan fortsätta med sina
guldköp utan tvingas att låta guldpriset dala ner mot
nollpunkten.

Hela denna utveckling visar väl om något, var felet
ligger ined de amerikanska krigsaffärerna. Den är
nämligen ett skolexempel i jätteformat på att en
export är ekonomiskt berättigad, endast så länge den
tjänar sitt ändamål att utgöra betalning för
importerade varor, även om importen uppskjutes, som fallet
var för vårt vidkommande under förra världskriget,
då vi under några år hade väldiga exportöverskott.
Det går alltså inte att våldföra sig på de
ekonomiska lagarna och tillåta exporten att bli till ett
självändamål. Därigenom kunna visserligen enskilda
företagare berikas, men det sker då på samhällets
bekostnad, och det exportöverskott som därvid uppstår, är
ingenting annat än det neutrala landets kostnader för
dess indirekta deltagande i ett pågående krig.
Naturligtvis kan ett lands regering se sig nödsakad att trots
detta tillåta så stor export till krigförande makter, att
fara uppstår, att betalningsbalansen skall förryckas,
men de styrande böra då ha klart för sig, att det är
de politiska skälen, som äro de avgörande, och inte
inbilla sig, att man i en sådan situation kan slå två
flugor i en smäll och samtidigt tjäna pengar på
kriget.

Det är det fruktansvärda arvet efter
merkantilis-men med dess förvända uppfattning om exportens
allena saliggörande betydelse för ett lands ekonomi,
som Amerika här har att dragas med. På något
annat sätt kan man ej förklara det ekonomiska
vansinne, som kommer ett land som Amerika att i dess
nuvarande läge uppställa som villkor för lån till
utlandet, att pengarna skola användas till att stimulera den
amerikanska exporten!

E. S.

Moderno transportmetoder särskilt med
avseen de på elektriska truckar.

Av överingenjör EBERT, Nürnberg.

En av förutsättningarna för en mera ekonomisk
tillverkning av arbetsstycken av varje slag är att
onödiga transport- och väntetider undvikas. Inom den
moderna industrien använder man sig i stor utsträckning
av ekonomiska transportmetoder, dvs. man undviker
fram- och tillbakatransporter och förkortar resp.
eliminerar väntetider. I flera fabriker kan man dock
ännu få se, hur halvfabrikat i stora mängder får vänta
på vidaretransport, och hur fram- och
tillbakatransporter äga rum i såväl horisontal som vertikal led.

Att en ekonomisk förbättring av transportsystemet
i de flesta fall ej tillräckligt eftersträvats är ofta
beroende på att härför erfordras en noggran beräkning

av alla transporter, för vilka kostnaderna ej utan
vidare kunna överblickas. Denna beräkning måste
naturligtvis upptaga samtliga transportkostnader in
i minsta detalj, alltså från råmaterialets ankomst till
den färdiga produktens avsändning. Härigenom
gives möjlighet till jämförelse mellan direkta löner
och indirekta transportlöner, vilken i många fall ger
som resultat, att transportkostnaderna äro
oproportionerligt höga, i vissa fall 50 % av varans
tillverkningskostnad.

För att kunna ingripa förbättrande och nyskapande
i en fabrik är det nödvändigt att man skisserar
arbetsförloppet för den del, som skall tillverkas, från första

46

6 juli 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free