- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
48

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

kaler men även inom hamn- och lagerhusområden av
alla slag och med släpvagnar lämpa sig utmärkt för
spårlös transport, göra de elektriska krantruckarna
god tjänst vid lyftning och transport av laster såsom
lådor, fat, säckar osv. med begränsad volym och
speciellt, där andra lyftanordningar helt saknas.
Elektriska truckar för specialändamål äro
huvudsakligen avsedda för gatu- och magasinstransport. De
användas emellertid även i stor utsträckning inom
t. e. träbearbetningsindustrien, där de med svängel
och stödvagn göra god nytta vid transport av
lång-, virke.

Här må nämnas de stora fordringar, som industrien
ställer på ett effektivt transportmedel. Först och
främst skola anskaffnings- och driftskostnaderna vara

låga, de senare särskilt med hänsyn till möjligheten
att snabbt och lätt kunna byta ut delar av vagnen,
vilka böra vara standardiserade. Vidare böra
smörj-ställena för manöverorgan och lager vara lätta att
komma åt. Längden bör vara begränsad genom kort
förareplats, som vid största möjliga lastyta tillåter
transport i anläggningens hissar. Slutligen måste
vagnen ha stor hållbarhet vid god fjädring för en
lugn, utbalanserad gång och en förstklassig,
vibrationsfri manöveranordning av kraftig konstruktion
för att uppnå god driftsäkerhet och manöverförmåga.

Ett transportmedel, som väl fyller dessa fordringar,
har man i de elektriska truckarna, som äro särskilt
lämpliga överallt, där "flytande" tillverkning och
lyftvagnar (traverskranar) ej kunna ifrågakomma.

Tankar om kooperationen.

Trots den konsumentkooperativa rörelsens väldiga
utveckling i vårt land under senare år, är det alltjämt
en hel del grumliga åsikter rådande om denna rörelse.
I bland kan man få höra den uppfattningen uttalas,
att kooperationen endast är camouflerad socialism
och inte allt för sällan träffar man på personer, som
mena, att kooperationen är nog bra, men hur
kommer det att gå den dag då kooperationen får monopol
här i landet? Ja, det är förunderligt vilken makt
slagord och vanetänkande ha över oss människor! Det
är inte så länge sedan jag själv höll till godo med
dylika tankegångar utan att närmare reflektera över
deras verkliga innebörd.

I själva verket är det 3; t ti den första
förutsättningen för, att kooperationen skall kunna utvecklas
och blomstra, är ett fritt näringsliv. Den egentliga
drivkraften vid socialismens uppkomst har varit en
önskan att bekämpa missbruk av den privata
äganderätten, och det trodde man sig bäst kunna göra
genom att flytta över produktionsmedlen i statens hand.
Till följd av de kooperativa företagens karaktär av
sammanslutningar mellan ett antal medlemmar, av
vilka ingen kan intaga någon dominerande ställning
till förfång för de andra, har kooperationen blivit i
stånd att förhindra allt missbruk av den privata
äganderätten, utan att behöva på något sätt förgripa sig
på den fria prisbildningen eller det ekonomiska livets
lagar i övrigt. Härigenom har det varit möjligt för
kooperationen att realisera socialismens ideal på ett
långt effektivare och för samhället lyckligare sätt än
socialismen själv någonsin kan komma att göra det.
Min övertygelse är därför, att med den ställning som
kooperationen numera intager i det svenska
samhället, är denna rörelse kanske vårt allra bästa skydd
mot genomförandet av en doktrinär socialism eller
några andra mer eller mindre väl genomtänkta,
ekonomiska experiment.

Detta är reflexioner, som närmast ha förorsakts
av läsningen av ett par broschyrer, som Kooperativa
förbundets bokförlag i dagarna har utgivit, nämligen
Kooperation och monopol, av Anders
Hedberc-och Ordnad tävlan, av Albin Johansson.

Av dessa båda småskrifter lämnar den förra just
svar på monopol-frågan. Konsumentkooperationen är

ju, som namnet anger, en sammanslutning mellan
köpare, och det är då endast helt naturligt, som förf.
framhåller, att kooperationen strävar efter att hindra
uppkomsten av företag som privatbeskattar
allmänheten. Därmed och med påpekandet, att det inte finns
några dominerande ekonomiska privatintressen inom
de kooperativa företagen, är egentligen frågan, hur
det skall gå den dag rörelsen kommer i
monopolställning, besvarad. Att missbruka en sådan ställning
skulle ju vara att direkt motarbeta hela rörelsens mål,
och det skulle vara fullständigt meningslöst att
köparna, delägarna, försökte att skinna sig själva genom
några monopolpriser.

I verkligheten är rörelsens ledning väl medveten
om värdet av fri konkurrens icke minst med tanke på
den egna personalen, som därigenom bäst hålles på
höjden av effektivitet, en uppskattning som också
framgår av namnet på den andra broschyren, Ordnad
tävlan. Förf. börjar sin framställning med att
understryka, att den kooperativa rörelsen för sin framgång
är beroende av medverkan av ekonomiskt kunniga
medlemmar. Han skriver, att ingen annan form för
ekonomisk utbildning kan tillnärmelsevis jämföras i
effektivitet och omfattning med den, som den
konsumentkooperativa rörelsen utövar. Det är nog också
ScLj ätt betydelsen av den fostran i ekonomiskt
tänkande, som den svenska kooperationen har skänkt
vårt folk, knappast kan överskattas. I fortsättningen
förklarar förf., varför kooperationen måste stå
utanför alla branschorganisationer såsom karteller o. d.
Av denna redogörelse framgår också, vilken
rationaliseringsfaktor av rang, som kooperationen har varit
och är, därigenom att den tack vare sin prispolitik
tvingar konkurrenterna att göra sin drift så effektiv
som möjligt.

Hela denna rörelses karaktär är sådan, att den
ovillkorligen, som förf. säger, kräver en samhällsanda,
som kan se bort från den egna, kortsiktiga fördelen
för det gemensamma bästa, och jag för min del skulle
vilja säga, att den som inte förstår, vad
samhällstjä-nande betyder, utan tror att man antingen måste
tjäna pengar eller tjäna samhället, gör klokt i att
sätta sig in i den konsumentkooperativa rörelsens mål
och arbetssätt. Sw

48

6 juli 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free