- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
54

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Sedan ha vi massor av andra frågor:
varustandar-disering, fabrikantreklam, varumärken, prispolitik
eller rättare sagt prissättningspolitik (för olika
köpare), fastställande av olika kvalitets- oeh prislägen
inom en artikelserie för att kunna tillfredsställa olika
kunder, enhetspriser, frågan om
avbetalningsförsäljning eller ieke etc., etc.

De ingenjörer, som numera lämna våra tekniska
högskolor, erhålla utom den rent tekniska utbildningen
grundlig utbildning även i bokföring,
självkostnadsberäkning, företagsekonomi och allmän industriell
organisation. Åtskilliga elever utföra även
examensarbeten i dessa ämnen. Man får hoppas, att många
av dem därvid förvärvat den "merkantila blick" och
det intresse för handelsfrågor att de skola söka sig till
och erhålla framskjutna platser inom de mera
handels-betonade konsumtionsvaruindustrierna. Stora
uppgifter torde vänta dem där. Man vill gärna tro, att
ingenjören med sin fallenhet för och vana vid
systematiskt tänkande framgångsrikt skall kunna pene-

trera även konsumtionsvaruindustriens problem och
komma med många tekniska och organisatoriska
uppslag, som kunna ytterligare anpassa industriföretagen
och deras tillverkning efter den moderna
distributionens krav. Man vill också tro, att — om de grundligt
sätta sig in i detaljhandelns problem och de olika
handelsformernas förutsättningar —- de skola kunna
lämna handelns män många värdefulla uppslag om,
hur distributionen skall kunna anpassas efter
industriens verksamhet samt tillverknings- och
företagsekonomiens krav.

K. T. H. har nyligen fått sin förste professor i
industriell ekonomi och organisation. Det är ingen
hemlighet, att den nyutnämnde professorn såväl i sin
tidigare privata verksamhet som såsom lärare gjort
mycket för att draga över ingenjörer från den rena
tekniken till konsumtionsvaruindustrien. Regeringens
val vid professurens besättande är en garanti för att
denna utveckling kommer att fortgå. Säkerligen till
båtnad för land och folk — och för ingenjörerna.

"Enhetliga principer för
självkostnadsberäkningar".

Av professor ROBERT KRISTENSSON.

Det rubricerade arbetet har tillkommit på initiativ
av Svenska teknologföreningen och Sveriges
standardiseringskommission och under medverkan av
Sveriges industriförbund och
Ingeniörsvetenskaps-akademien och har av Standardiseringskommissionen
genom beslut av den 16 dec. 1936 rekommenderats
till praktisk användning. Industriförbundet har
publicerat arbetet i sin skriftserie. Den första
upplagan utkom i febr. 1937 och den andra, obetydligt
förändrade 1939.

Strävandena att få tillstånd enhetliga
beräkningsmetoder vid de industriella
självkostnadsberäkningarna ha i flera länder, särskilt i Tyskland och
U. S. A., pågått i ett par decennier. Kommitterade
har därför haft erfarenheter och förslag från dessa
länder att bygga på. Särskilt har det tyska förslaget
från Reichskuratorium (Ausschuss für Wirtschaftliche
Fertigung) i vissa hänseenden fått tjäna som
förebild. Förslaget skiljer sig dock i flera avseenden
från utländska förebilder. Av betydelse för
kommitténs förslag har även varit det arbete som utförts av
en tidigare svensk kommitté, som utarbetat det
allaredan år 1931 av Sveriges industriförbund som
provisorisk standard antagna förslaget: "Normer
rörande enhetlig terminologi vid industriell
självkostnads-beräkning". Även vid utarbetandet av detta förslag
har nämligen kostnadsberäkningens metodfrågor måst
beaktas. Terminologiförslaget ingår därför även ■—
med smärre ändringar — som supplement i den nya
upplagan.

För och emot enhetliga självkostnadsberäkningar.

Huvudmotivet för enhetliga
självkostnadsberäkningar har varit att få en praktisk grund för en
förnuftig prispolitik och särskilt en eliminering av den

osunda konkurrens, som uppstår då företag icke
kunna beräkna sina kostnader tillfredsställande. I
samband därmed ha enhetliga beräkningsmetoder, som
utarbetats för en bransch eller för hela industrien en
viss uppfostrande betydelse. Kostnadsberäkningar
kunna komma företagen till godo även vid intern
ekonomisk kontroll av produktionen eller
försäljningen, samt vid en mängd avgöranden i företagets
ekonomiska politik.

Men önskemålet att få till stånd bättre ekonomiska
förhållanden och sundare konkurrens kan icke vinnas
genom enbart enhetliga beräkningsmetoder för
kostnader, därtill fordras framför allt ett ekonomiskt
utnyttjande av kalkyler för en framsynt ekonomisk
organisation och företagspolitik. Det visar sig
dessutom att man icke kan använda samma metoder för
olika företagsstorlekar och icke heller för olika
branscher. Det är endast vissa grunddrag av
metoderna som kunna anbefallas som enhetliga riktlinjer,
under det att för olika företag beräkningsmetodernas
utformning samt specificeringen och uppdelningen av
kostnader m. m. ställer sig olika. Därtill kommer att
beräkningarna måste göras väsentligt olika för olika
syften eller ändamål, något som närmare behandlas
i nästa punkt.

Kommitterade ha tydligen varit uppmärksamma på
en del av dessa svårigheter, och ha bl. a. markerat
detta genom att kalla sitt förslag: enhetliga
principer för självkostnadsberäkningar. Denna titel är
dock olycklig, ty principfrågor behandlas i
förslaget endast sparsamt. Förslaget innehåller
huvudsakgen allmänna grundlinjer för kostnadsberäkningars
metoder. Kommittén borde vid behandling av
metoder, som passa endast vissa företag eller vissa
problem, uttryckligen reserverat sig för att dylika icke

54

7 sept. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free