- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
58

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

leliga uppgift. I den samhälleliga uppgiften ingår
först och främst att göra företaget ekonomiskt starkt
det vill säga vinstgivande. Jag uppfattade inledarens
föredrag som så, att om vi skola kunna skapa den
styrka inom företagen, som ligger i en intim och och
förtroendefull samverkan mellan olika ledande
grupper och mellan arbetsgivarrepresentanter och
arbetarna, måste var och en, som arbetar inom företaget, få
en stark känsla av att företaget från högsta ort ledes
på ett sådant sätt, att man känner ansvar emot
kunden i första hand — det vill säga strävar efter en god
service såsom ingenjör Stenhane uttryckte det och som
är ett slags kundtjänst — men man måste också
känna, att den som leder företaget, leder det med ansvar
inför samhället. Detta betyder, att man inte får dela
ut vinsterna hur som helst, utan man måste skapa en
stark ekonomisk bärighet för företaget att kunna möta
sämre tider.

Jag skall sedan med några ord fästa
uppmärksamheten på en åtgärd, som jag har praktisk erfarenhet
av att man inom ett stort företag här i landet vidtagit
för att skapa detta goda samarbete och denna goda
stämning inom företaget. Jag anknyter då till vad
inledaren sade om att man inom företagen bör försöka
vidtaga åtgärder, så att varje man kan komma till sin
rätt inom organisationen. Det är nu tyvärr i mycket
stor utsträckning så, att i varje fall inom de större
företagen det ofta kan vara mycket svårt för de
anställda att komma till sin rätt och få visa vad de
egentligen duga till. För några veckor sedan var jag
på ett mycket stort företag i Sydsverige för att hålla
en kurs för deras tjänstemän. Det är ett företag, eller
rättare sagt en koncern, som omfattar en hel del
företag på olika platser här i landet. De hade trummat
ihop ett stort antal av sina tjänstemän till Malmö och
inackorderat dem pä hotell för att de under fjorton
dagar eller tre veckor skulle fä tillfälle att bevista en
specialkurs, som anordnades visserligen med hänsyn
till företagets intressen men inte uteslutande med
tanke pä dess specialintressen utan även med en mera
allmän bakgrund.

Denna koncern bestod alltså av ett flertal olika
företag. Minst en gång om året, ofta två gånger,
in-bjödos till huvudkontoret samtliga personer i
ledande ställning jämte sådana tjänstemän, som under året
hade gjort en speciell insats pa något område för
företagets bästa. De kunde ha gjort en liten
uppfinning eller förbättring vare sig teknisk eller
administrativ. Dessa inbjödos nu till en tvä dagars
konferens vid huvudkontoret, där var och en, som gjort en
dylik personlig insats, far redogöra för denna inför den
samlade menigheten. Jag måste säga, att det var
med ett verkligt intresse, som man både fran
chefernas och de anställdas sida såg fram mot dessa
årliga konferenser. Man ansåg att de hörde till de mest
givande och intressanta sidorna av verksamheten inom
företaget. Man fick alltså samlas och ta del av
varandras erfarenheter och själv demonstrera eventuella
uppfinningar samtidigt som man kunde dryfta olika
problem och spörsmål. På så sätt fick man ju även
vissa möjligheter att fästa högsta ledningens
uppmärksamhet vid sin person.

Rektor H. Elidin: Egentligen skulle jag börja med
att tacka inledaren för den lovsång han sjöng över en
mycket stark kraft, som framtiden säkerligen kommer
att utnyttja i långt högre grad än vad vi för
närvarande göra. Inledaren talade nog innerst inne inte om
service, fastän han kallade det för detta, utan han
menade nog snarare samhällsanda. Det kan kanske
förefalla litet misstänksamt att på detta sätt börja med att
berömma en föredragshållare, ty det slutar ofta med

att man riktar kritik mot honom, men jag vill redan
nu säga ifrån, att detta ingalunda är min mening.

Jag vill framhålla, att det naturligtvis är
nödvändigt, att ett företag är ekonomiskt bärkraftigt. Men
jag måste samtidigt också understryka, att detta inte
kan vara det enda målet för ett företags verksamhet.
Vi få väl alla erkänna, att världen har skapat en viss
rationalitet och ett visst tekniskt framåtskridande,
men inte ha människorna blivit lyckligare för det. Det
måste nog finnas andra faktorer att koppla ihop med
vår teknik och ekonomiska rationalitet.

Jag instämmer i vad som här sagts om att när man
skall lära någon att låta bli att lura andra, så skall
detta ske på så sätt att man får vederbörande att
förstå, att det inte är rationellt att lura sig fram och att
det i det långa loppet blir den, som försöker lura sina
medmänniskor, som förlorar mest på affären. Men på
denna punkt skiljer jag mig från professor Welander.
Jag tror inte, att det räcker med det mål, som han
uppsatte, utan vi måste göra klart för alla människor,
att de måste samarbeta i bästa samhällsanda och att
det strider mot alla regler för samlevnad att söka lura
varandra. Det är nämligen det som är roten och
upphovet till den konkurrens, som numera så ofta skiljer
människorna åt och som ytterst leder till blodiga krig.
Vi måste söka väcka människorna och framför allt de
unga till insikt om att man helt enkelt inte kan leva
så individerna och nationerna emellan.

Denna samhällsanda måste växa sig fram inifrån.
Den går inte att skapa fram genom några amerikanska
reklammetoder utan den måste upplevas. I det
sammanhanget skulle jag vilja ge den rekommendationen
till våra industriledare, att tala väl om de goda
samhällskrafter, som finnas. Jag tror, att det skulle
behövas en mycket bred upplysning bland en stor del av
vår allmänhet för att få den att verkligen inse, att
detta land fungerar så väl, dels tack vare sin tekniskt
dugliga befolkning och dels tack vare att vi ha haft
förmånen att ha alla dessa starka folkrörelser, som
i viss mån ha lärt politikerna realia och som
envetet arbeta på att rycka folk ur deras dåliga vanor
och tidigare förmyndarskap. Jag tänker på
nykterhetsrörelsen, folkbildningsrörelsen,
fackföreningsrörelsen, tjänstemannarörelsen, kooperationen och alla dessa
andra folkrörelser. Hade vi inte haft dessa
folkrörelser bakom politikerna, bakom företagarna, bakom
insamlingarna och allt detta, som vi nu hälla pä med,
skulle det lätt bli byråkrati. Därför böra våra
industriledare och företagare verkligen lägga sig vinn om
att söka lära känna detta svenska folk och dessa våra
folkrörelser. Det skall vara som det går till pä en del
av våra bruk att man kan se högste chefen gå ner pä
en sommarfest och med sina arbetare deltaga i deras
förströelser. Det får inte vara så som man ibland kan
se, att chefen sitter där pä sin veranda, smuttar på sin
grogg och med en föraktfull åtbörd med tummen
pekar på "de där där borta".

Jag skulle således tro, att om vi genom våra
folkrörelser, fackföreningsrörelsen, skytterörelsen osv.
kunde fostra vår ungdom till allmänanda, så kommer
vi också att ha nytta av detta i våra företag, ty i dessa
folkorganisationer lär pojken eller flickan sig, att man
inte skall trampa varandra på tårna utan att man skall
vara hänsynsfull. En person, som är fostrad i våra
folkrörelsers många gånger stränga skola, är oerhört
kritisk mot sig själv och där blir det en människa med
ryggrad av honom.

Jag instämmer vidare helt med professor Welander
i vad han saae om att chefen i ett företag inte får
vara någon sådan där gud, som sitter högst däruppe,
som ensam vet allt och som hemlighetsfullt fördöljer
allt. Det är ingen demokrati. Vi kanske skilja oss
åt sedan ty han tycktes anse, att allan rättfärdighet

58

7 sept. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free