- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
60

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrjft

anförande har ju märkbart spritt sig tiil åtskilliga av
de därefter uppträdande talarnas utläggningar. Detta
visar ju, att man allmänt känner, att förhållandena
verkligen kräva nya linjer och nya tankar, när det gäller att
skapa förutsättningar för det industriella och
kommersiella livets trivsel i samhället och för att samhället
skall trivas med oss.

De mera praktiska synpunkter, som från andra håll
framförts, ha bidragit till att i någon mån sprida
klarhet över det problem, som vi hade uppställt för
diskussionen i kväll. Jag ber att till föredragshållaren och till
alla dem, som bidragit med inlägg i diskussionen få
framföra ett tack för deras medverkan.

Om jag skulle göra ett litet tillägg, skulle det vara att
det synes mig, som om doktor Ekelöf på ett
utomordentligt klart och koncist sätt sammanfattat kontentan i
inledarens anförande, och detta gjorde han på ett så
utomordentligt sätt, att jag kan slippa ifrån att upprepa det.
Vad jag skulle vilja framhålla, är, att var och en som
är satt till att sköta ett företag, har ett ansvar icke
blott mot dem, som ha satsat pengar i företaget och
möjliggjort att det kan drivas, utan också gentemot alla
dem som arbeta i företaget och gentemot samhället.
Sàmhället har rätt att ställa vissa krav på företagaren
såsom samhällsmedlem, såsom företagare, såsom
arbetsledare och såsoni omhänderhavare av de funktioner, som
det är företagets uppgift att fylla.

Jag ber, mina herrar, att få avsluta aftonens
sammankomst med ett tack till alla dem, som bidragit till vår
gemensamma trevnad och nytta.

Litteratur

Bokanmälan.

Driftsökonomi ved investering og financiering, av

P. P. Sveistrup. Köpenhamn 1940.

P. P. Sveistrup har redan bakom sig två böcker på
det företagsekonomiska området behandlande en
allmän orientering i anslutning till studiet av
driftsekonomien och driftsekonomiens betydelse på
försäljningsområdet. Den nu föreliggande tredje delen avser att
avsluta serien och har tagit till uppgift att belysa
finansierings- och investeringsproblemen. Det är ju
självfallet, att detta vida fält ej kan bli mera ingående
behandlat på de här disponerade 180 sidorna. Vid en
fördjupning av ämnet skulle väl vart och ett av de
tolv kapitlen ha krävt detta utrymme.

I första hand är boken avsedd för de studerande vid
Köpenhamns universitet, som förbereda den
statsvetenskapliga examen, men framställningen är så
allmänt hållen, att den mycket väl kan smältas av den
vanliga, ekonomiskt intresserade medborgaren. I
motsats till vad fallet vanligen är med arbeten av för-_
fattare från de ekonomiska stormaktsländerna blir
hans framställning mera direkt anknytbar till våra
mindre ekonomiska och finansiella förhållanden här
i Norden. Även om han berör den amerikanska
stål-trusten, A. E. G. och andra finansiella jättar,
kommer huvudintresset i alla fall att knyta sig till de
inländska ekonomiska problem, som i mångt och
mycket äro besläktade med våra egna.

I ett inledande kapitel berör författaren en del
förutsättningar för grundandet av nya företag och
understryker det allestädes närvarande riskmomentet.
Om man hade säkra förhandskalkyler skulle de flesta
företagsgrundningar ej bliva av, efter som det visar
sig att mycket över hälften av alla bolag går över styr
eller likviderar med förlust för företagarna inom
relativt kort tid. Kunde man med hjälp av teoretiska
beräkningar väsentligt reducera antalet
felinvesteringar, skulle både enskilda och nationen göra oer-

hörda vinster, men den formeln har ännu ingen
kommit på. Å andra sidan bör ett rationellt ekonomiskt
tänkande (och kunnande) i sambad med
företags-grundning vara av den största betydelse, när det gäller
sådana frågor som företagets ändamål och storlek,
platsen för dess verksamhet, marknaden för dess
produkter etc.

Men innan kapitalet satsas måste man även fråga
sig: Har företaget utsikt att stå sig i konkurrensen
med redan bestående företag? Lönar det sig kanske
bättre att placera pengarna i ett gammalt och säkert
bolag? Ingen bygger väl ett nytt hus, om man på
fastighetsmarknaden kan få köpa ett likvärdigt för
% av nybyggnadskostnaden. I stort sett står den
industriella företagsamheten i våra dagar inför detta
problem. Vid en nygrundning får man betala
dagspriser för fastigheter, maskiner, skogar, vattenfall
och gruvor eller vad det är, som företaget behöver.
Om nu allt detta kan köpas för låt oss säga % av
dagspriset hos redan existerande företag genom köp av
deras aktier, och man därtill på köpet får en färdig
organisation och en upparbetad marknad för bolagets
fabrikat, förstår man, att nygrundaren betänker sig
några gånger innan han sätter i gång. De senare
årens stiltje på emissionsmarknaden talar ju även sitt
tydliga språk i detta avseende.

I ett kapitel berör författaren den mångfald
problem, som framkommer vid bestämmandet av den för
företaget lämpligaste placeringen. Där framhåller
han bland annat, att när kommun eller stat lägger sig
i denna fråga få ofta väsentliga ekonomiska skäl
stryka på foten, och anläggningen kommer ej till
stånd där, varest den skulle gjort den största nyttan.

I kapitlet om maskinanskaffningen framhåller
författaren, att den bokmässiga likviditetsförbättring,
som framkommer i samband med en maskins
avskrivning (likvida medel ökas, i samma mån som maskinens
bokvärde minskas) endast allt för lätt kan förvilla,
enär någon verklig förbättring på detta område ej ägt
rum. När maskinen i sinom tid skall förnyas krävs hela
det uppsamlade beloppet, som således ur företagets
synpunkt aldrig varit verkligt disponibelt. Bristande
insikt härom har säkerligen många gånger ställt
företag inför oväntade likviditetssvårigheter. En utvidgad
behandling av problemen i detta kapitel finner man hos
R. Kbistensson i hans bok "Omkostninger i
bedriftsekonomisk teori og kalkulation".

I kapitlet om konkurrens och samarbete belysas de
möjligheter till förbättrad avkastning, som samarbetet
medför. Men en mera kritisk inställning till dessa
frågor hade kanske varit på sin plats. Dels ligger
monopolvinsten och lockar som ett för konsumenterna
föga tilltalande mål, och dels ha åtskilliga av de
verkligt stora sammanslutningarna mot all förväntan blivit
ekonomiska misslyckanden — i varje fall i förhållande
till vad som väntats av dem.

På tal om finansieringsfrågorna kommer författaren
in på en del intressanta erfarenheter från det danska
lantbruket, som sedan 1930—1931 fått mottaga stöd
i olika former. Den självfinansiering inom industrien,
som i Sverige framträtt allt tydligare, har även sin
motsvarighet i Danmark. Enligt vissa beräkningar
utgjorde aktiebolagens främmande skulder i Danmark
år 1924 50,7 % av balansomslutningen och är 1934
endast 39,4 %.

Boken avslutas med tvenne kapitel om likviditeten,
företagets sanering och verksamhetens avveckling. I
ett tillägg behandlas även vissa arbetslöshetsproblem,
som ha setts mera ur nationalekonomisk synvinkel.

Den här behandlade boken kan mycket väl läsas
självständigt, men den företagsekonomiskt intresserade
har givetvis större behållning av att läsa serien i
kronologisk ordning. Harald Hörlin.

60

7 sept. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free