- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
61

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift
INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION

Redaktör.- ERIK SWARTLING

HÄFTE 6 utgiven av svenska teknologföreningen 2 NOV. 1940

INNEHÅLL: Ungdomens yrkesval och arbetsmarknadskommissionen, av dr W. Jacobsen. ■— Industriell
kostnadsberäkning och prispolitik, av professor R. Kristensson. — Några synpunkter på textilindustriens
rationalisering och utveckling, av överingenjör John Th. Reinholds. — Vardagsrationalisering inom
konfektions- och sömnadsindustrien.

Ungdomens yrkesval och
arbetsmarknadsko mmissionen.

Av dr W. JACOBSEN.

Tyvärr ha de storpolitiska händelserna gjort det
nödvändigt att tills vidare skrinlägga såväl 1938
års motioner i riksdagen angående yrkesvägledning
och yrkesutbildning som Stockholms stads planer
(1939) på att upprätta en "försöksbyrå" för
"yrkesorientering". De tankar och strävanden som dessa
planer representera synas emellertid nu hålla på att bliva
mera aktuella än någonsin. Dock framstår själva
frågan om ungdomens val av yrken och därmed
sammanhängande problem nu i viss mån i ett annat
perspektiv än den gången. Detta perspektiv har under
de senare årens diskussioner om yrkesvägledningens
innebörd tydligen i hög grad negligerats eller rent av
blivit bortglömt. Att dessa synpunkter nu åter ha
ryckt i förgrunden beror kanske i främsta rummet på
arbetsmarknadskommissionens (A. M. K.) verksamhet,
eller snarare på den kris, som kommissionen nu
anstränger sig att bemästra genom lämpliga åtgärder.
Det är den ändamålsenliga och planmässiga
fördelningen av arbetskraften på samhällets och
näringslivets olika verksamhetsområden som jag närmast har
i tankarna. Jag skall i det följande försöka klarlägga
i vad mån just detta fördelningsproblem tillkommer
även yrkesvägledningen (Y. V.) som dess främsta
uppgift, utan att för den skull dess övriga, mera
socialt-hiimanitära uppgifter behöva skjutas åt sidan.

Den mobilisering och ändamålsenliga fördelning av
alla tillgängliga arbetskrafter och kraftresurser till
landets fromma, som A. M. K. nu betraktar som sin
huvuduppgift, är ju i grund och botten ingenting
annat än vad en rätt uppfattad Y. V. skulle kunna
åtaga sig på ett tidigare stadium, nämligen redan vid
tidpunkten för ungdomens val av yrke. Men denna
reglering skulle då aldrig få någon krisartad
karaktär såsom nu, när den måste genomföras som en slags
operation på en redan insjuknad organism — i detta
fall: näringslivets hela arbetsmaskineri, eller för att
nämna ett exempel, genom omskolning och
omplacering av arbetskraft såsom nödåtgärder mot
samtidigt framträdande arbetslöshet och brist på kunniga
fackarbetare.

I fråga om sina strävanden och sitt mål äro
A. M. K. och Y. V. egentligen fullständigt identiska.

De skilja sig endast i två yttre hänseenden: 1)
beträffande klientelet, i det att A. M. K. huvudsakligen
har att göra med vuxna, som det gäller att fördela och
omplacera på bestämda yrken och arbetsplatser,
under det att Y. V. ägnar sig åt att länka ungdomen
in på olika utvecklingsbanor. Härvid rättar man
sig i förra fallet efter näringslivets för tillfället
gällande behov och den hjälpsökandes individuella
kompetens, dvs. den yrkesutbildning, som redan finns —
i senare fallet däremot efter det väntade behovet av
arbetskraft och framförallt den individuella
fallenheten och läggningen, eftersom någon färdig
yrkesutbildning då ännu inte finns att rätta sig efter; 2)
beträffande den tidpunkt vid vilken åtgärderna inverka
på arbetsmarknaden: i ena fallet försöker man att
efteråt återställa en redan inträffad störning av
jämvikten hos arbetsmarknaden, i andra fallet försöker
man att så vitt möjligt förebygga sådana kriser på
arbetsmarknaden, som alltid kunna uppstå under
händelsernas gång. Detta sista uppnår man genom
att man sörjer för att valet av yrke sker "förnuftigt",
dvs. icke blott med hänsyn till de personliga
böjelserna och egenskaperna utan också i enlighet med en
fördelningsplan, som svarar mot arbetsmarknadens
rekryteringsbehov. På så sätt skulle redan från
början en såväl kvantitativt som kvalitativt lämplig
tillgång på arbetskraft kunna säkerställas för varje
yrke. Resultatet skulle bli något, som jag skulle
vilja kalla ett stärkande av arbetsmarknadens
motståndskraft mot kriser.

Hur detta skulle kunna organisatoriskt genomföras
med hjälp av en Y. V. kan jag längre fram endast
antyda. Här skulle jag först vilja tala något om
hur nära väsensbesläktade A. M. K. och Y. V. faktiskt
äro på grund av att de i grund och botten sträva mot
exakt samma mål.

Kanske förefaller det en och annan en smula
främmande, att jag här har så starkt betonat just det
arbetsmarknadspolitiska momentet hos Y. V. Det är
i så fall helt naturligt med tanke på hur man, särskilt
i utlandet, har kommit fram till idén om Y. V. Till
en början var det nämligen inte alls för
arbetsmarknaden såsom helhet, som initiativen växte fram, utan

2 nov. 1940

61

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free