- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
63

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

att även aktivt intressera sig för det enskilda fallet,
vilket under vissa omständigheter fordrar en
förberedande, ingående analys av den individuella
situationen. Å andra sidan måste den blivande
organisationen. vara i stånd att handhava den viktiga
frågan om fördelningen av arbetskraften.

Den ingående analysen har kanske i ett visst fall
lett fram till ett par yrkesförslag, vilka med hänsyn
till böjelse, lämplighet och utbildning ur individens
synpunkt te sig "idealiska", t. e. guldsmed eller
keramiker. "Idealiska" i den meningen att yrken av
annan art såsom grövre hantverk, maskintekniska,
kommersiella eller ännu andra slag icke kunna passa
för vederbörandes läggning. Men nu visar det sig
måhända genom en blick på arbetsmarknadsläget för
dessa yrken, att de redan hålla på att bli
överbefolkade. Trots all "idealitet" ur lämplighetssynpunkt
vore alltså i ett sådant fall yrkesförslagen dåliga! I
ett sådant fall måste man nu först finna något annat,
närbesläktat yrke, som har bättre utsikter att bjuda
på. T. e. skulle det kunna hända, att behovet av nya
tandtekniker, gravörer, ciselörer, gördelmakare,
träsvarvare e. d. icke är tillgodosett. Dessa yrken
förutsätta ungefär samma anlag och egenskaper som
guldsmedens och keramikerns. Rådslagningen skulle
alltså leda till ett verkligt tillfredsställande resultat
först i det fall, att den rådsökandes intresse kan
vinnas för något av sådana, i sin art närbesläktade
yrken.

Till det problem om arbetskraftens fördelning, som
utgör ledmotivet för den verksamhet, som bedrives av
såväl A. M. K. som en rationellt arbetande Y. V., hör
emellertid ännu ett par specialproblem, i den mån det
är fråga om den ungdom som står i begrepp att lämna
skolan och träda ut i förvärvslivet. Det finns bland
dessa ungdomar icke så få, som icke tänka på ett val
av yrke, trots att de äro mogna för ett sådant val,
utan som så snart som möjligt vilja förtjäna pengar
— som springpojke eller fabriksarbetare
"någonstans". De välja alltså ett "arbete", en "inkomst" i
stället för en viss levnadsbana. Detta trots att många
av dem ha de bästa personliga förutsättningar för ett
kvalificerat, samhällsgagnande yrke och alltså även
kunde finna goda framtidsmöjligheter, om de skulle
vilja avstå från tanken på att genast tjäna större
belopp och i stället besluta sig för en för dem lämplig
yrkesutbildning. I sådana fall skulle en central Y. Y.
kunna med fördel inverka stimulerande på sådana
ungdomars beslut, vilka kunna anses ha goda
förutsättningar för något kvalificerat yrke. Sedan bleve
det naturligtvis nödvändigt att även sörja för att
sådana ungdomar också finge möjlighet att underkasta
sig den rekommenderade utbildningen. Den som har
lärt "något", ett grundläggande yrke, som man
eventuellt kan bygga vidare på, har alltid företräde
framför den som ingenting har lärt, även i de fall då det
möjligen skulle fordras en kompletterande
specialutbildning för den plats, som just skall tillsättas.
Nationalekonomiskt innebär det ju ett slöseri, om en alltför
stor del av befolkningen icke är i tillfälle att skaffa
sig en för de olika individerna lämplig, grundläggande
yrkesutbildning, och till buds stående krafter sålunda
icke kunna bliva utnyttjade.

Nu ännu ett par ord om de praktiska möjligheter
och metoder, som stå en Y. V. till förfogande vid
lösandet av dess fördelningsuppgifter. Automatiskt

regleras ingalunda jämvikten mellan tillgång och
efterfrågan på rekryter, — att tro något sådant skulle
innebära ett ödesdigert misstag. Detta beror dels
därpå att de ungdomar som först under flera år få
utbildning i yrkes- och fackskolor — alltså helt utanför det
verkliga näringslivet — alls icke kunna
konstatera, huruvida de vid utbildningens slut verkligen
komma att behövas i det valda yrket eller höra till de
"övertaliga"; dels beror det även på det förhållandet,
att sådana ungdomar, som direkt efter skolan söker
plats och på så sätt genast komma ut i det egentliga
förvärvslivet, i och med detta ingalunda bidraga till
någon nyrekrytering i ett visst yrke. Ty i många fall
hamna de endast för några korta år i okvalificerat
springpojks- eller hantlangararbete och finna därifrån
ingen som helst möjlighet att komma in i något
"yrke".

I viss grad skulle en "automatisk" reglering av
tillgång och efterfrågan till olika yrken dock kunna äga
rum, om varje ungdomlig yrkesväljare placerades som
lärling i ett företag i stället för som elev i någon från
näringslivet avskild yrkesskola. Ty ingen aspirant
kunde ju då komma in i ett yrke, som ej hade några
lediga lärlingsplatser att bjuda och alltså icke
verkligen hade behov av nya tillskott i facket. Sådant är
som bekant läget i många andra länder som t. e. även
i de nordiska grannländerna Norge och Danmark.
Under sådana förhållanden återspeglar Y. V:s
arbetsgivarekartotek i sin helhet faktiskt i stort sett det
allmänna, för dagen föreliggande behovet av
rekrytering på arbetsmarknaden.

Ej heller detta "automatiska" lärlingssystem
fungerar emellertid fullt tillfredsställande. En viss
kontroll har även då visat sig ofrånkomlig. Därför ligger
det nära till hands att redan från början taga ett mera
planmässigt regleringssystem i övervägande. Att
genomföra det skulle vara Y. V:s uppgift. De
nödvändiga organisatoriska åtgärderna överensstämma i
mångt och mycket med dem, som A. M. K. tillämpar.
Det gäller att först göra upp ett inventarium av å ena
sidan den blivande, till buds stående arbetskraften, å
andra sidan av de yrken, som ha ett mer eller mindre
trängande behov av ny, fackutbildad arbetskraft. Y. V.
måste följaktligen samla in uppgift på all den
skolungdom, som varje år kommer att lämna skolorna.
Detta material skulle sedan sovras med tanke på
personliga böjelser, önskningar beträffande val av yrke,
förutsättningar ur lämplighetssynpunkt och
skolpres-tationer; på detta sätt skulle man först erhålla en
preliminär totalöverblick över hela den till buds stående
nya arbetskraften och dess subjektiva möjligheter i
fråga om val av yrke. Därjämte måste man förmå
arbetsgivarna eller fackförbunden inom alla yrken att
regelbundet och i god tid varje år angiva det
föreliggande, sannolika behovet av nyrekrytering. Det
säger sig självt, att man på detta sätt ej kan erhålla
några exakta totalsummor. Men redan de ungefärliga
siffrorna visa tendensen i utvecklingen och betyda
således en viktig hållpunkt för Y. V:s arbete.

Med hjälp av dessa båda översikter jämte uppgift
om antalet elever i yrkesskolorna och antalet
lärlingar inom industrien eller handeln, kan Y. V. draga
upp linjerna för sin politik under det löpande året,
och i själva verket endast en sådan institution i dess
egenskap av enda behöriga och opartiska
samlings-central för dylika data. Propaganda kan då bedrivas

2 nov. 1940

63

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free