- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Industriell ekonomi och organisation /
64

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

bland Y. V:s klientel för sådana yrken, som av
någon orsak ha vid valen av yrken blivit mer eller
mindre förbisedda eller som äro i särskilt stort behov av
ny arbetskraft. Å andra sidan kan tillströmningen
till sådana yrken, som ha överflöd på arbetskraft eller
som plötsligt ha kommit på modet bland de unga,
hejdas eller strypas. Dessa positiva eller negativa
åtgöranden är Y. V. rent av i stånd att genomföra genom
individuell påverkan, i stället för enbart genom
generella meddelanden, som ofta ha menliga följder. Detta
tillvägagångssätt skulle stå till buds tack vare
möjligheten för Y. Y. att noggrant lära känna de enskilda

klienterna med deras olika arbetsanlag, deras läggning
för olika slag av arbeten, och att dessutom få taga del
av skolans och skolläkarens uttalanden. Y. V. borde
då helst bli färdig med detta sitt arbete före slutet av
varje skolår, ty vid den tidpunkten borde så gott som
alla lärjungar ha kommit till klarhet om, vad de nu
tänker göra: omedelbart ägna sig åt en viss
yrkesutbildning, vänta ett år därmed eller avstå från något
kvalificerat yrke överhuvudtaget. Även beträffande
de praktiska åtgärderna för förverkligande av de
uppgjorda planerna måste då helst enighet redan ha
uppnåtts mellan rådgivare och klient.

Industriell kostnadsberäkning och prispo lit; k.

Av professor R. KRISTENSSON.

Kostnadsberäkningens förhållande till
prissättningen är av stor betydelse för företagets interna
ekonomi, icke minst gäller detta för industriföretag.
Man har dock ofta förbisett detta och antingen
negligerat kostnadsberäkningarna vid sin prissättning, eller
alltför schematiskt låtit de efter en annan
ofullkomlig metod beräknade kostnaderna bestämma priserna.
Frågan behöver därför belysas ur företagsekonomiska
synpunkter.

Men i dagens situation har ämnet ytterligare
aktualiserats i samband med den offentliga
priskontrollen, som är mera eller mindre baserad på en
bedömning av de enskilda företagens kostnader. I
detta sammanhang inses allmänt vilken betydelse som
måste tillmätas kostnadsberäkningen i samband med
den allmänna prispolitiken. Även vid den statliga
prisövervakningen är man emellertid alltför ofta
benägen att förenkla problemen och generalisera
lösningarna, Det förekommer även att man låter
prisregleringen bestämmas utifrån allt för ensidiga
synpunkter, t. e. fruktan för inflationsfaran eller sociala,
mera eller mindre tillfälliga hjälpsynpunkter.
Särskilt har detta varit tillfället i våra grannländer.1

I den kortfattade orientering, som jag går att
lämna här, är det två huvudsynpunkter, som komma att
anläggas. För det första är det den snävt
företagsekonomiska synpunkten: företagets eget ekonomiska
intresse. För det andra är det den vidare synpunkten:
landets ekonomiska intresse. Vi böra således för
det första söka bilda oss en uppfattning om huru en
prispolitik, som på olika sätt är knuten till företagets
kostnadsberäkningar inverkar på det enskilda
företagets vinst. I samband härmed bör undersökas huru
en kostnadsberäkning bör vara beskaffad, som kan
anses lämplig som underlag för prispolitik. För det
andra böra vi söka bilda oss en uppfattning om huru
förhållandet mellan kostnadsberäkning och
prissättning i de enskilda företagen inverkar på industrien
och hushållningen i stort.

Det ensidiga motsättningsförhållande, som man
tidigare i såväl teori som praktisk politik ofta
observerade mellan företrädare för de begränsat företagseko-

i Jfr om detta ämne R. Kristensson: Noen prispolitiske
problemer i Norden i dag. Nationalekonomisk tidskrift 1940,

2. Hefte.

nomiska intressena och det allmännas intressen
börjar numera, särskilt i vårt land, att mera och mera
ersättas av insikten om nödvändigheten av
intressegemenskap, dvs. att de enskilda företagen böra vara
ekonomiskt sunda för att landets ekonomi skall
blomstra. De egoistiska och klasspolitiska
särintressena måste underordnas gemenskapsintressena.
Vi skola mot slutet av vår framställning återkomma
något till betydelsen av dessa tankar för vårt ämne.
Men först skola vi gå in på en översiktlig behandling
av:

I. Kostnadsberäkningar som underlag för prispolitiken
i det enskilda företaget.

Ett ekonomiskt grundvillkor för ett företag är att
intäkterna, dvs. huvudsakligen produktpriserna täcka
kostnaderna. Kostnadsberäkningen har den viktiga
uppgiften att kontrollera att detta grundvillkor är
uppfyllt. Enbart detta är tillräckligt att förklara dess
stora betydelse för prispolitiken.

Men kostnadsberäkningar ha icke endast denna
kontrollerande uppgift, de böra även ge vägledning
för prissättning av olika produkter och för skilda
processer. Kostnadsberäkningar tjäna även andra
syften än prispolitiken. De användas som rättesnöre
för företagets hela ekonomiska politik: val av
metoder, hjälpmedel, material, produkter m. m.

I det följande skola vi närmare granska huru olika
kostnadsberäkningar eller viktigare
beräkningsmetoder kunna användas som grundval för prispolitiska
ändamål.

Beräkning av de "faktiska" genomsnittskostnaderna
under perioden.

Den vanliga s. k. självkostnadsberäkningen är en
beräkning av genomsnittskostnader. Den enskilda
produkten får därvid sina kostnader uträknade helt
eller delvis genom genomsnittsfördelning av en eller
flera kostnadssummor. Vid den s. k.
divisionskalkylen gäller denna genomsnittsfördelning hela
kostnadssumman — vid s. k. påläggskalkyl fördelas efter
en eller annan norm genomsnittet av de s. k.
indirekta kostnaderna.

Dylika genomsnittsberäkningar för kostnader
kunna utvecklas till större fullkomning genom en teknisk

64

2 nov. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940i/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free