Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
analys av tillverknings- och försäljningsprocessen.
Vanligen sker detta i samband med en uppdelning
av kostnaderna på avdelningarna eller andra s. k.
kostnadsställen. Genom en sådan uppdelning av
kostnaderna i anslutning till de tekniska processerna
blir kalkylen även bättre lämpad för prispolitik.
Exempel: kostnaderna för ett emaljeringsverk få
endast läggas på det emaljerade godset, icke på hela
tillverkningen.
Utvecklingen av kostnadsberäkningen genom en
teknisk kostnadsanalys i anslutning till processerna,
har till stor del skett under medverkan från
ingenjörer. Genom denna analys vinner man en bättre
kostnadsfördelning, eftersom de olika produkterna och
avdelningarna äro vållande till kostnaderna.
Emellertid äro icke härmed
kostnadsberäkningarnas svårigheter uttömda. Det kan finnas stora
brister även uti en beräkning med högt utvecklad
teknisk kostnadsanalys med. hänsyn till dess lämplighet
som grundval för prissättning. En betydande
svårighet, som tekniker bruka särskilt fästa sig vid, är
den olikhet i genomsnittskostnader, som uppstår vid
olika sysselsättningsgrad, då
genomsnittskostnaderna växla med produktmängden, under olika år och
månader. När sysselsättningen är stor, får man låga
genomsnittskostnader, men när den är ringa bli
genomsnittskostnaderna per produktenhet höga. Detta är
i allmänhet mycket olämpligt ur prispolitisk
synpunkt — då man i regel icke kan eller bör höja
priserna då produktionen minskar. För att göra
genomsnittsberäkningen lämpligare för prissättning har
man numera ganska allmänt gått över till en metod
med beräkning av:
De normala genomsnittskostnaderna.
För att slippa från den stora svårigheten med
genomsnittskostnader, som växla med produktmängden
under olika år eller månader, rekommenderas
numera vanligen en s. k. "normalkalkyl" eller en
stan-dardomkostnadsberäkning. Omkostnaderna fördelas
vid den förra på en produktmängd som antages vara
ett genomsnitt för längre tid — företagets normala
produktmängd. En standardomkostnadsberäkning
kan representera antingen en historisk normalkostnad
eller "ideella standardförhållanden" eller en anslagen,
väld standard.
Det svenska förslaget "enhetliga principer för
självkostnadsberäkningar", som antagits som
provisorisk svensk standard, och som utarbetats
tillsammans med Svenska teknologföreningen och
Ingeniörs-vetenskapsakademien rekommenderar väsentligen
normal- eller standardomkostnadsberäkning som
grundval för prissättning.
Skall man uppnå en enhetlig prissättning och
undgå ruinerande konkurrens till följd av olikartad
kostnadsberäkning, är det dock icke tillräckligt, att
endast välja en normalkostnadsmetod. Metoden måste
utvecklas så, att det för varje bransch väljes bl. a.
en standard eller normal produktmängd.
Bestämningen härav blir av stor betydelse vid
prisöverenskommelse, kartellavtal såväl som för det enskilda
företagets prissättning. Vid den statliga
prisövervakningen, som vi sedan skola något beröra, måste
vederbörande äga tillräcklig insikt för att kunna
bedöma företagens normalkostnadsberäkningar. Ett
exempel på utförandet av en dylik normalkostnads-
beräkning för tryckerierna i Köpenhamn har lämnats
av dr Ivar Janzen.
I det svenska "principförslaget" omnämnes i
samband med normalkostnadsberäkningen även en
"mi-nimikostnadskalkyl", som bör innefatta produktens
andel av de rörliga kostnaderna. Vill man undvika
en förödande konkurrens till priser, som icke täcka
samtliga kostnader, bör man som regel undvika
prissättning till minimikostnader. Dessa ha dock för
prispolitiken en annan, väsentlig betydelse, som icke
omnämnes i principförslaget, men som vi sedan skola
något beröra.
Plankostnadsberäkning.
Även normalkostnadsberäkningen medför en
betydande olägenhet som grundval för prispolitiken,
nämligen att den i regel är mera eller mindre bunden vid
förhållanden som tillhöra det förflutna. Ofta äro
dessa förhållanden redan ändrade vid ingången av
en ny verksamhetsperiod eller komma de att ändras i
den nya perioden. En på statistiska uppgifter byggd
normalkostnadsberäkning är därför särskilt utsatt för
risken att bliva föråldrad och mindre lämplig för den
kommande perioden. De förändringar, som inträffa
beröra bland annat följande förhållanden:
1. produktkvalitet,
2. tillverkningsmetoder och hjälpmedel (egna och
andras),
3. priser på produktionsfaktorer (inkl. ändrade
transp ortkostnader),
4. sysselsättningsgrad,
5. försäljningsmetoder (egna och andras),
6. Intensiteten av arbetet,
7. marknads- och transportkostnader.
Om en eller flera av dessa faktorer väsentligen ha
ändrats eller om man väntar en väsentlig förändring
under framtiden, är det berättigat att ersätta den
statiska normalkostnaden med en
plankostnadsbefàk-ning. Vid denna beräknas standardkostnader på
grundval av väntade framtida förhållanden.
I den nuvarande situationen är det särskilt
förändringar i priser som äro aktuella. Vid en
plankostnadsberäkning böra alla produktionsfaktorer
värderas till de priser, som de väntas få i den kommande
perioden — den period för vilken kostnaderna och
produktionspriserna fastsättas. Detta innebär ofta
en viss grad av gissning eller framtidsvärdering, men
ger dock i många fall en bättre grund för prissättning
än ett slaviskt användande av gamla
anskaffningspriser. I praktiken får man ofta nöja sig med att
ersätta det gamla anskaffningspriset med dagspriset
— så som är föreslaget i det nämnda svenska
principförslaget.
De svenska prissakkunniga ha i princip accepterat
återanskaffningspriset som ett tillåtet pris att
användas vid kostnadskalkyler för prissättning. Denna
princip är av stor betydelse för varor, som i den
nuvarande situationen stiga väsentligt i pris.
Riskvärdering.
Hittills ha vi tyst gått förbi frågan om vilka
uppoffringar som skola medtagas i kostnadskalkylen.
Särskilt när man skall använda kostnadskalkyler för
prissättning är det emellertid av stor betydelse, att
man närmare tänker sig in i denna fråga.
2 nov. 1940
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
