Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
Fig. 3. Del av det nya väveriet.
mina ord givit en antydan om att textilindustrien
rymmer tekniska och organisatoriska problem, som
kunna tilltala och fängsla även ingenjörer. Många
av teknikens män i vårt land ha nog annars en viss
benägenhet att underskatta textilindustriens både
problem och betydelse. Detta förhållande torde vara
en bidragande orsak till att det icke finns någon
undervisning i textilteknik vid landets båda tekniska
högskolor. Detta är rätt anmärkningsvärt, då man
betänker, att den svenska textil- och
beklädnadsindustrien med sina ca 80 000 arbetare kommer på andra
plats bland landets industrier, räknat efter
arbetarantalet.1
Som min personliga åsikt vill jag därför framhålla,
att textiltekniken erbjuder ett stort arbetsfält för
ingenjörer med såväl högre som lägre teknisk
utbildning, speciellt med tanke på att utvecklingen inom
detta område nu är synnerligen livlig. Bomull, ull
och lin börja i stor utsträckning att ersättas av andra
spånadsmaterial, framställda på industriell väg. Hit
höra exempelvis konstsilket och cellullen, framställda
av träcellulosa. Man experimenterar vidare med
syntetiska fibrer, direkt framställda på kemisk väg av
oorganiska produkter, såsom kol och kalk. Den mest
bekanta av dessa torde vara Nylon-fibern, som
tillverkas av den amerikanska Du Pont-koncernen, men
i Enligt Ingeniörsvetenskapsakademiens meddelande nr
113, 1939 : Textilteknisk forskning av övering. Alex. Engblom.
även den tyska koncernen I. 6. Farbenindustrie har
kommit rätt långt på detta område. De syntetiska
fibermaterialen uppvisa redan nu mycket intressanta
egenskaper.
Inom vårt land ha vi gott om trä för att framställa
cellulosa, och vi ha gott om elektrisk energi för att
genomföra de kemiska processer, som erfordras för
framställning av syntetiska spånadsmaterial. Kunde
vi själva framställa dessa material inom landet i
tillräckliga kvantiteter, så kunde en stor del av den
svenska textilindustrien arbeta med inhemskt
råmaterial. Därigenom skulle den kunna bliva en
nationalekonomiskt ännu värdefullare industri än den nu
är, enär den då skulle komma i samma klass som
de svenska järn- och träindustrierna, vilka ju förädla
inhemska råmaterial och till stor del e"xportera sina
produkter. Jag anser därför, att Sverige har goda
möjligheter att i framtiden bliva ett betydande
textilland, som även kunde exportera vissa textilprodukter.
Men härför fordras ingenjörer, som kunna
konstruera och tillverka de erforderliga maskinerna, som
kunna utveckla de kemiska processerna-och som
kunna leda den fortsatta förädlingen till garn, väv
och färdiga artiklar. Jag vill därför säga, att det
f. n. ej finns många arbetsfält för ingenjörer, som
erbjuda så många nya och lockande och för vårt lands
framtida försörjning så viktiga problem som just det
textila arbetsområdet. Men utvecklingen går i våra
dagar fort på detta område, och ingen tid får
förloras, om vi icke skola komma ohjälpligt i efterhand.
2 nov. 1940
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
