- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Kemi /
1

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

KEMI

REDAKTÖR: FRITHIOF H. STENHAGEN

HÄFTE 1 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 13JÅN. 1940

INNEHÅLL: Några resultat angäende sambandet mellan struktur och ytaktivitet och deras intresse för
fiberbehandling, av professor J. Arvid Hedvall, ■— Litteratur.

Några resultat angående sambandet mellan struktur
och ytaktivitet och deras intresse för
fiberbehandling.

Av professor J. ARVID HEDVALL, LSTF.1

D.et existerar alltid ett mer eller mindre klart
framträdande samband mellan en tidsperiods olika
kulturformer. Det visar oss kulturhistoriska överblickar
från alla tider och särskilt från dem. som utmärkas
av intensivt nyskapande. Att de olika områdena
hastigare än eljest — och måhända också
genomskinligare — influera på varandra i våra dagar, är en
naturlig funktion av bättre kommunikationer både
inom materiens och andens domäner. Jag tror det
kunde vara ett tacksamt tema att kåsera över —
eller varför inte skriva en doktorsavhandling om —
sambandet mellan maskineriers rytm och skrammel,
synkoper och otakt i viss modern musik, maskinlyrisk
poesi, dynamiska moment i modernt måleri och
tidens oro i allmänhet. Samhörigheten mellan
utleds-naden på krimskrams, överslaget till funkisens allt för
släta fasader och naken kultur eller okultur
överhuvudtaget är lika påfallande. Yi spåra, antingen det
gäller döda eller levande ting, dock däri ett behov av
att låta materialet komma till sin rätt och ytans
skönhet att framträda och avnjutas.

Men jag skall lämna detta uppslag och ber mitt
auditorium förlåta att jag måhända satt fantasien i
rörelse mot områden, som kunnat illustreras med
skönare bilder än de som här komma att visas.

Jag ställer fram som tidstypiskt även för den
livlösa materien problemet om kvaliteten och dess
samband med den ifrågavarande kroppens ursprung och
framställning eller behandling. Om jag här
använder ordet tidstypiskt, så menar jag naturligtvis icke,
att man icke även förut skulle ha sökt efter en på
materiekunskap grundad avsiktlighet och
reproducer-barhet i tekniskt framställande. Konsten att fråga är
emellertid i hög grad betingad av utsikten att få ett
svar. Att fråga är ofta lika svårt som att svara. Och
det är för stora områden av teknisk produktion först
på allra sista tiden, som fysiken och kemien — de
speciella materiekunskaperna — gjort sådana
framsteg, att de kunnat bli grundläggande och ledande för
teknikens krav att lösa den funktion, som anger sam-

i Föredrag inför Tekniska förbundet i Boras 27 okt. 1939.

bandet mellan råvarans art och behandling och den
framställda produktens egenskaper.

Framför allt gäller detta de fasta kropparna, vilkas
byggnadsart på ett alldeles särskilt sätt influerar på
deras och deras ytors fysikalisk-kemiska
uppträdande och därmed på deras egenskaper och
användbarhet överhuvudtaget. Lösandet av hithörande
strukturproblem möjliggjordes först genom
röntgenfotografiska metoder, som inte ens vad den mera grova
utformningen beträffar äro mer än ett par decennier
gamla. De förfiningar, som tillåta sådana
strukturanalyser, som lämna besked om de byggnadsdetaljer,
vilka här närmast komma att beröras, äro ännu
mycket yngre. Tänka vi på möjligheterna att fastställa
arten av den kemiska bindningen mellan en kristalls
byggnadsdelar i element eller föreningar av växlande
typ eller på att definiera den särskilda ytaktivitet,
som fasta ämnen i högre eller lägre grad besitta, så
måste vi konstatera, att hjälpmedlen äro av ännu
senare datum eller i stor utsträckning till och med
under utarbetning. Jag tänker därvid på metoden,
att i stället för röntgenstrålar använda
elektronstrålar, vilka ej tränga så djupt in i kristallen.
Elektron-fotogrammen komma därför att bättre ägna sig för
direkt ytanalys och ha redan lämnat resultat av
största värde för sådana processer, som basera sig på
adsorptionsfenomenen, exempelvis katalys, flotation
och inom textilindustrien vätnings-, svällnings-,
dress-nings- och färgningsförlopp. I en hel del fall har det
varit möjligt att elektronfotograf era strukturen av
adsorptionsskiktet, och man är på väg att finna den
viktiga sökta relationen mellan ytstruktur hos
adsor-bens och adsorptionsaktivitet eller attraherbarhet
hos adsorbendum. Detta betyder, att klarhet är i
antågande beträffande möjligheten att så preparera
kristallen eller fibern, att dess yta på
ändamålsenligaste sätt anpassas till den adsorptionsprocess, som
avses, dvs. att t. e. en fiber så förbehandlas, att
attraktionen mellan dess ytkrafter och en avsedd
färgämnes- eller netzmedelsmolekyl blir så effektiv
som möjligt.

Dylika förlopp — jag nämner på nytt som nära art-

1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940k/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free