Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
barligen sker omslaget vid passagen av vissa kritiska
j onradief örhållanden.
På visst sätt kan också inom en molekyl en
ofullständig neutralisering av komponenternas affiniteter
föreligga. Följaktligen kan molekylen stråla ut ett
slags restvalenser, vilka kunna binda andra
molekyler med mer eller mindre svaga band. Grimms
undersökningar lämna en vacker illustration till
detta förhållande i urotropinkristaller, C6H12N4 (fig.
Fig. 7.
8). Åttkantingen i mitten är en urotropinmoleky]
(sektionen medför, att centrum betyder tvenne över
varandra liggande CH2-grupper). Det är intet tvivel
om, att man här således har att göra med verkliga
molekylgrupper i gittret, för övrigt ett vanligt
förhållande inom den organiska kemien. Omkring een
trummolekylen ligga symmetriskt andra likadana
molekyler, och dessa hållas som synes samman av
molekylbindningar av liten elektrontäthet (svag
skuggning). Detta betyder relativt ringa
sammanhållningskraft hos kristallen, och en följd härav är
dennas liksom de flesta andra organiska substansers
ringa kristallhårdhet.
Uppkomsten av olika slag av så kallade
jättemole-kyler, varpå ej endast textilfiber, kautschuk och
andra organiska material eller produkter lämna
exempel utan även oorganiska substanser, t. e. glas och
silikater med sina ändlösa hopkopplingar av
Si04-tetraedrar, fordrar dock solidare bindningar mellan
enhetsgrupperna. Här tänker man sig liksom i dia
mantgittret de starka atombindningsbryggorna
verksamma och utlagda i den.eller de riktningar, som
bilda jättemolekylkedjorna, trådiga om dessa
bindningar uppträda i en, fjälliga som i glimmer, blek
jordspreparat och grafit, om de förekomma i tvenne
riktningar. Atombindningens förmåga att kombineras
med andra bindningstyper kan anses vara anled-
ningen till uppkomsten av dessa kemiskt och
mekaniskt beständiga jättemolekylaggregat, som nu från
så många tekniska håll ägnas en livlig
uppmärksamhet, emedan kopplingsmöjligheterna äro så ofantligt
många och erbjuda så utomordentligt stora
möjligheter för åstadkommande av material med speciella
egenskaper.3 Bland alla syntesprodukter av detta
slag, som nu jämt hundra år efter den första
jätte-molekylreaktionen — vulkaniseringen av kautschuk
— framställas skall här endast nämnas nylon, en
polyamidprodukt, som visat sig lämna en fiber i flera
avseenden vida överlägsen det bästa naturmaterialet.
Ett särskilt enkelt slag av jättemolekyler möter
man i s. k. skiktgittersubstanser, som här med ett
par ord må omnämnas därför, att hos dem i
förenklad form fenomen uppträda, som även återfinnas
hos textilfiber och för dess egenskaper under
behandlingen eller som färdig produkt spelar
betydande roll. Jag nämner först grafiten, vars
fjälliga kristallstruktur är en tydlig funktion av
skiktens kolsexhörningar. Detta upprepande i stor skala
av vissa tongivande byggnadsdelars (molekyler eller
molekylaggregat) symmetri möter oss ofta inom den
organiska kemiens kristallografi, där molekylen eller
micellen inom gittret eller fibern spelar en helt annan
roll än för de typiska salterna med sina heteropolära
jonbindningar utan individuell associationstendens.
De inbördes fast bundna kolatomerna bilda skikten
("jättemolekylerna"), som sinsemellan åter
sammanhållas av svagare krafter (jfr fig. 9). Skiktens
eller skiktpaketens lätta glidande utefter varandra
är förklaringen till grafitens användbarhet som
smörjmedel. Det kan för övrigt ha sitt intresse att
nämna, att även de flytande smörjmedlen ha en
tendens att orientera sina långsträckta eller platta
molekyler på ett sätt, som i strukturavseende ställa dem
nära de fibriga eller fjälliga fasta ämnena.4
På grund av den svaga sammanhållningen mellan
skikt och fiber i skiktartat resp. fiberartat
uppbyggda ämnen kunna lämpliga substanser relativt lätt
intränga mellan skikt eller fibertrådar, tänjande gittret
eller fibern i den svagaste sammanhållningens
riktning ofta under bibehållande av struktursymmetrien i
stort sett. Vi känna den reversibla svällningen av
grafiten vid bildande av grafitsyra, varvid skiktav-
3 Jfr t. e. E. o. Kræmer: Tekn. tidskr. Kemi, h. 10,
s. 73 (1939).
4 P. Debye: Z. Elektrochem. J,5 (1939), 174.
-f-p-é
Fig.
Fig-. 9.
Fig. 10.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
