- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Kemi /
7

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 16.

Kemi

är tillräcklig för att låta felbyggnaderna bestå under
så lång tid som försöket varar. Följaktligen
påträffar man den också hos substanser, som med ändlig
hastighet genomlöpa kristallografiska och andra
strukturomvandlingar eller hos organiska ämnen i
samband med inre omlagringar. Anpassar man
reaktionstiden efter omvandlingshastigheten, så kan på
omsättningskurvan uppträda relativa maxima.
Följande figur 14 (kurva 1) visar t. e., huru svavlets
upplösningshastighet i oxiderande vätskor blir
relativt maximal i samband med den allbekanta
övergången från rombisk till monoklin form vid 95°.14 Vid

Fig. 14.

fallande temperaturer (kurva 2) uppnåddes ej
maximet, emedan omvandlingshastigheten i motsatt
riktning som bekant är mycket liten. Det har också i
överensstämmelse härmed kunnat visas, att
svavelbindningen vid vulkanisering genomlöper ett relativt
maximum, så länge omvandlingen varar.15 På
kurvan fig. 15 ter sig detta som ett minimum av
kvarvarande mängd obundet svavel.

Men även andra energetiska gitterförändringar än
termiska, t. e. i form av plötsliga störningar i
magnetiskt, inre elektriskt eller fotoaktiverat tillstånd,
måste återverka på förhållandena i ytan och därmed
också ta sig uttryck i motsvarande rubbningar i
adsorptionsaktivitet eller verkligt reaktionssamspel
med omgivningen.

Av fig. 16 framgår, huru den katalytiska
aktiviteten hos olika nickelpreparat med olika spontan
av-magnetiseringshastighet (förlust av ferromagnetism i
curieintervall) ändras, helt sammanfallande med av-

n j. A. Hedvall, A. Floberg och G. Pålsson, Z. phys.
Chem. A 169 (1934), 75.

is J. A. Hedvall och A. Larsson: Kautschuk IS (1937), 188.





§
"O

.O

\



––x-_

_1-1_L_

92 93 9t 95 96 97 98 "C

Temperatur

Fig. 15.

magnetiseringskurvornas förlopp.18 Vi ha här efter
all sannolikhet att göra med effekter, framkallade av
ändringar i bindnings- och inre ordningstillstånd,
vilka — utan att egentliga kristallografiska
strukturändringar uppträda — äro en följd av övergången
mellan ferromagnetiskt och paramagnetiskt tillstånd.
En ännu ej avslutad undersökning (G. Gohn) visar
att vid denna övergång förändringar inträda i
aktiveringsenergien.

Fig. 17 visar analogt, hur den plötsliga ändringen av
den inre elektriska laddningsfördelningen i seignette-

16 Utförligt hos J. A. Hedvall tills. m. R. Hedin och
T. Sandford: Reaktionsfähigkeit fester Stoffe (Leipzig 1938),

S. 165 ; se även nyss citerade ställe i denna tidskrift.

t
t

Temp. °C-

a 21 22

Fig. 17.

23 2†

so’i

<0 \
C \

C 85
=1

lfeo
-•K

5 75

O)
t

a to

60

^ Adsorption i belyst tiüst, (jämvikt)

K

\

återgång
Dunkeladsorption (jämvikt)

60 120 180 ZM

Tid i min för återgångs försök

Fig. 18.

7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940k/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free