Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
förslag att koka med mycket lång uppvärmningstid
för att enligt hans åsikt ge tallkärnveden tid för
"svallning", samt Routala och Sevöns kokning i
närvaro av natriumacetat.
Grahams metod grundar sig på att man har låg
vätejonkoncentration i den i första steget använda
natriumsulfitkoksyran.
Användbarheten av E. Schmidts metod kunde
möjligen förklaras av en skillnad i temperaturkoefficient
mellan fenolerings- och sulfiteringsreaktionerna.
Routala-Sevöns metod kunde misstänkas bero på
en buffring av koksyran och således vara besläktad
med Grahams metod. Emellertid visade en
omprövning av den Schmidtska och den Routala-Sevönska
metoden med ren kärnved, att de icke leda till några
anmärkningsvärt förbättrade resultat i förhållande
till det normala sulfitkoket.
Vad beträffar andra tallarters än Pinus silvestris’
ouppslutbarhet, kan man antaga, att orsaken är
densamma, nämligen förekomst av pinosylvin i
kärnveden. Alla hittills undersökta tallarters kärnved
ger nämligen samma rödfärgning vid behandling med
tetrazoterat benzidin som vår vanliga tall. Denna
reaktion beror på bildningen av azofärgämnen genom
koppling av diazokomponenten med pinosylvinet.
Utredningen av orsakerna till tallkärnvedens
ouppslutbarhet med sulfitkoksyra ställer en hel del andra
svårigheter inom sulfitteknikens område i en annan
dager än förr.
Som bekant kan man icke lösa ut allt lignin ur
granved med sulfitkoksyra. En del blir alltid kvar,
vilket är av betydelse särskilt för framställning av
konstsilkemassa. Det är möjligt, att vissa fenoler,
som förekomma i granveden, äro orsak härtill. De
kunna verka mycket svagt hämmande, såsom t. e.
den HoLMBERG’ska sulfitlutlaktonen, eller också
förekomma de blott i mycket ringa koncentration i veden.
Vissa starkt garvämnehaltiga vedslag låta icke
uppsluta sig. Särskilt svårkokta äro sådana, som
innehålla floroglucinderivatet katekin. Det har vid
försök visat sig, att tillsats av katekin till granved
totalt hämmar dess uppslutning.
Gran, som lagrats länge i vatten utan att ha
barkats, blir lätt "barkskadad". Detta tillstånd
utmärkes därav, att vedens intill barken liggande skikt
äro ouppslutbara. Orsaken härtill torde vara den,
att fenolartade ämnen diffundera från barken in i
veden och avlagra sig där. Extraheras det skadade
ytskiktet och uppdelas extraktet i syrafraktion,
fenolfraktion och neutralfraktion, så visar det sig, att
fenolfraktionen starkt hämmar kokningen av normal
granved.
Kviströtterna i granved förbli som bekant olösta
vid sulfitkokningen. Detta torde icke förorsakas av
fenoler, ty fenolfraktionerna av kviströtternas extrakt
hämma ej kokningen av granved. Här torde det av
allt att döma vara det rikligt förekommande hartset
(15—20 %), som verkar mekaniskt hindrande på
koksyrans inträngande.
Notiser
Författaren till den i Kemi h. 2 1940 införda notisen
"Deri kemiska industriens utveckling i Förenta Staterna"
bedes sätta sig i förbindelse med redaktionen.
"Användning av jättemolekyler i industrien." Av
dr E. O. Kraemers föredrag, som under denna rubrik
var infört i Teknisk tidskrift, kemi 10, 1939 har
avdelningen för kemi och bergsvetenskap såsom gåva
från Fysikalisk-kemiska institutionen i Uppsala fått
mottaga 40 st. särtryck för utdelning till avdelningens
medlemmar. Den medlem i avd. K-B. som önskar
erhålla ett exemplar av särtrycket torde vända sig till
Svenska teknologföreningens bibliotekarie.
Litteratu r
Skorstensmilor, på uppdrag av Jernkontoret
utarbetad av Hilding Bergström. Stockholm 1940. Pris 1 kr.
Denna lilla handbok, som redan tidigare varit omnämnd
i dessa spalter, har haft en sådan åtgång, att den nu
utgivits i en fjärde något utökad upplaga. Samtidigt
har en förkortad upplaga av densamma utarbetats med
titeln Skorstensmilors tillredning och skötsel. Priset
på denna ca 30 sid. starka broschyr är endast 50 öre.
Den är avsedd att vara en koncentrerad handledning
för den praktiske kolaren och är förtjänt av
vidsträcktaste spridning. F. H. S.
Föreningsmeddel anden
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi och
bergsvetenskap höll fredagen den 12 jan. 1940
ordinarie sammanträde på föreningens lokal i Stockholm.
Avdelningsordföranden, kommerserådet H. Carlborg,
hälsade ledamöterna välkomna till det nya arbetsåret
samt uppläste namnen på de medlemmar, som under år
1939 avlidit, nämligen bergsingenjör Karl Sundberg,
civilingenjör Herman A. Nylén, civilingenjör W. A. Gustaf
v. Heidenstam, bergsingenjör C. G. Oscar Abrahmsén,
bergsingenjör Axel R. Lundgren, civilingenjör B. Smärt
och f. d. bruksdisponenten Otto M. Strömberg.
Ordföranden tecknade i några korta minnesord de bortgångnas
insatser och lyste frid över deras minne.
Härefter övergicks till dagens förhandlingar varvid
till justeringsmän jämte ordföranden utsågos fil. dr B.
Groth och civilingenjör R. Stéenhoff. I avdelningen
inträdde följande medlemmar: efter anmälan: disponenten
E. Berggren samt bergsingenjörerna W. Jönsson och B.
Wettergren, genom inval: dipl.-ing. G. Roman.
Ordet överlämnades därpå åt aftonens första
föredragshållare, fil. dr H. Erdtman, som talade över ämnet
"Svårigheter vid uppslutning av ved enligt
sulfitcellulosa-metoden". Föredraget återgives i form av autoreferat
på annat ställe i detta häfte. Härefter följde ett
föredrag av prof. E. Norlin om "Ett 16-årigt korrosionsprov
i Värtans vatten". Föredraget, som i sin helhet
återgivits i h. 2 Kemi, 1940, följdes av en livlig diskussion
i vilken yttrade sig prof. Palmær, prof. Benedicks,
civ.-ing. Stenhagen, bergsing. Gustafsson, dr Groth, civ.-ing.
Sundberg, dr Brennert och föredragshållaren. Inläggen
rörde huvudsakligen div. detaljer rörande sättet för
provets utförande. Såsom av prof. Roos af Hjelmsäter
sammanfattande framhölls, får provet emellertid icke
betraktas såsom en vetenskapligt upplagd undersökning
utan endast såsom en rent empirisk observation av
korrosionsförloppet, för att därigenom kunna utröna
konstruktionens effektiva livslängd.
Sammanträdet, som var talrikt besökt, efterföljdes av
supé och samkväm, varvid civ.-ing. O. Cyrén visade
några intressanta och vackra filmer från Balkan, delvis
i färger. F. H. 8.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
