- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Kemi /
26

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

ekvation (5) med tillräckligt många termer, kan man,
såsom Lederer visat, uppnå en fullt tillfredsställande
överensstämmelse mellan beräknade och funna
värden. Beräkningsekvationen blir emellertid då så
ohanterlig, att den icke kan användas för praktiska
ändamål.

Liknande resultat kommer man till vid teoretiska
härledningar med andra utgångspunkter.

Empiriska formler.

Man är alltså hänvisad till rent empiriska formler
för viskositetens temperaturberoende. Åtskilliga
förslag ha också framkommit, bland vilka
viskositets-index och polhöjd vunnit en särskild spridning. Det
torde knappast vara motiverat att här gå närmare in
på den av Dean och Davis lanserade
viskositets-indexen,3 ehuru denna kommit till allmän användning
i Amerika. Viskositetsindexen erhålles genom
jämförelse av oljans viskositeter vid 100 och 210°F med
motsvarande viskositeter för två tämligen
godtyckligt valda oljor, en pennsylvanisk olja på
huvudsakligen paraffinbas med flack viskositetskurva och en
asfaltrik kalifornisk olja med starkare
temperaturberoende hos viskositeten. Viskositetsindexen ger
dock icke något beräkningsmässigt samband mellan
viskositeterna hos en olja vid olika temperaturer,
utan endast en relativ uppfattning om viskositetens
temperaturberoende, som möjliggör en klassificering
av oljorna med hänsyn till denna egenskap.

En formel för direkt beräkning av viskositeten hos
mineraloljor som funktion av temperaturen har
angivits av Walther4 nämligen

log log (vt + a) — log log (v2 + a) —

= m (log T2 — log Tx) (11)

där vx resp. v,, är kinematiska viskositeten, lämpligen
i centistok, vid absoluta temperaturerna Tx resp. T2
samt a och m konstanter. Formeln skrives vanligen

—Wa = m {log Ta — log T,) (12)

i det att log log (vx -j- a) resp. log log (v2 -f a)
betecknas W1 resp. W2.

Walther har kommit fram till sin formel på helt
empirisk väg. Vid uppdragning av logaritmen för
logaritmen för kinematiska viskositeten som funktion
av logaritmen för absoluta temperaturen fann han, att
endast en mindre korrektion av viskositeten
erfordrades för att resultatet skulle bli en rät linje.
Korrektionstermen a i ekvation (11) sattes av Walther
— 0,9i5 cSt. En noggrannare granskning av formeln,
som utförts av A. S. T. M.5 har dock visat, att
korrektionstermen har något olika värde för olika oljor,
från 0,7 till 0,96 cSt. Som ett tillförlitligt medelvärde
för mineraloljor i allmänhet har fastställts a = 0,8.
Med denna korrektion blir avvikelsen från den räta
linjen så obetydlig, att man kan utgå från att
Walthers formel med stor noggrannhet kan användas
inom så vida temperaturgränser som från —20 till
-f- 260°C. Inom det vanligen förekommande
temperaturområdet 0—100° medför formelns tillämpning
icke ett större fel i viskositeten än 2% för oljor med
> 16 cSt vid 50°C.6

3 Chem. Met. Eng. 36, 618—9 (okt. 1929).

* Maschinenbau, 10, 670—5 (5 nov. 1931).

5 Proc. A. S. T. M. 32, I, 772—4 (1932).

o Zur Viskosimetrie, Leipzig (1936).

’Bestämmes viskositeten vid tvä temperaturer, kan
man med hjälp av Walthers formel på ett enkelt sätt
komma åt viskositeten även vid andra temperaturer,
sedan viskositetskonstanten m beräknats. Denna,
som i diagrammet över log log (v -f- 0,8) som funktion
av log T representerar viskositetslinjens lutning mot
abskissan, kan uppenbarligen tjäna som ett direkt
mått på viskositetens temperaturberoende och sålunda
även som grundval för en karakterisering av oljorna
i detta hänseende. Ju lägre värde m har, desto
mindre blir viskositetslinjens lutning och viskositetens
förändring med temperaturen.

Polhöjd.

Ubbelohde0 har emellertid sökt ytterligare utvidga
betydelsen av Walthers formel. Han har gjort den
iakttagelsen, att viskositetslinjerna i diagrammet
över W som funktion av log T för oljor av samma
härkomst sammanlöpa nära nog i en punkt med
koordinaterna Wp och log Tp. Denna punkt nämner han
viskositetspol och Wp polhöjd.* Polhöjden blir alltså
enligt Ubbelohde karakteristisk för oljor av samma
ursprung.

Vidare har Ubbelohde trott sig finna, att
polhöjderna för olika oljetyper i ovannämnda
koordinatsystem ligga samlade utefter en rät linje,
pollinjen, vars ekvation skrives

log Tp = 2,110 — 0,194 Wp. (13)

Elimineras logTp med tillhjälp av ekvation (12),
erhålles som uttryck för polhöjden

1 / W\

(logT- 2,410 + —j (14)

— 0,194

m

ur vilket polhöjden för en viss olja kan beräknas med
kännedom om viskositeten vid en temperatur T och
viskositetskonstanten m. Ett förenklat sätt för
beräkning av polhöjden ur viskositeterna vid 50 och
100°0 har angivits av byråingenjör Einar Molin,7
till vilken författarna också stå i tacksamhetsskuld
för många andra värdefulla synpunkter.

Polhöjden utgör naturligtvis också ett mått på
viskositetens förändring med temperaturen, ehuru en
beräkning av viskositeten med ledning av polhöjden
blir betydligt omständligare än om man utgår från
viskositetskonstanten. Eftersom polhöjden i
enlighet med ekvation (14) är en funktion av både
viskositetskonstanten och viskositeten, blir följden också
den, att oljor med samma viskositetskonstant men
olika viskositet ha olika polhöjd. Omvänt innebär
detta såsom visas i diagram 1 att om två olika tjocka
oljor ha samma polhöjd, den tunnare oljans
viskositet är starkare temperaturberoende än den tjockare
oljans. Det framgår också av diagrammet, att
skillnaden i viskositetens temperaturberoende för två
oljor med olika polhöjd är mindre, om oljorna äro
tunna än om de äro tjocka. Riktigheten härav
bestyrkes av diagram 2, som åskådliggör förhållandet
mellan viskositetskonstant och polhöjd för en grupp

* I betraktande av att polhöjd sedan gammalt har en helt
annan, geografisk betydelse, förefaller benämningen mindre
lyckligt väld.

i Teknisk tidskrift, 66, Kemi, nr 11, 81—4 (nov. 1936).

26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940k/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free