- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Kemi /
30

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Naturliga mineralfärger tillverkas — utom av talrika
mindre fabriker — även av 8 större sådana, av vilka
3 (i Belgrad, Gaberje vid Celje och Medvode)
framställa zinkvitt, 5 (i Medvode, Zagreb, Hrastnik,
Ko-privnica och Ljubljana) järnoxidfärger och en i
Belgrad) mönja, under det att oljefärger och övriga
syntetiska (organiska) färger samt läcker av olika slag
tillverkas i 7 större och talrika mindre fabriker, av
vilka den största (i Zagreb) bl. a. även framställer
torra färger. De av dessa fabriker tillverkade
produkterna stå ifråga om kvalitet ingalunda efter
sådana av utländsk härkomst.

Tvålindustrien representeras i Jugoslavien av 33
— däribland 10 stora — fabriker, som utom vanlig
tvål delvis även tillverka fina toalettvålar och
kosmetiska preparat samt glycerin. Landets eget behov
av tvål täckes till allra största delen genom inhemsk
produktion.

Av det tämligen stora antalet övriga till den kemiska
industrien hörande fabriker kunna i korthet följande
nämnas: 2 limfabriker (i Zemum och Ljubljana), som
även driva export i rätt betydande omfång; ett stort
företag för destillation av stenkolstjära (i Zagreb),
som tillverkar tjära, tjärolja, beck, takpapp och
isoleringsmaterial; 5 asfaltfabriker (därav 3 i Belgrad
och 2 i Zagreb), som delvis även tillverka naftalin
och andra desinfektionsmedel; 2 större och 3 mindre
mineraloljeraffinerier, vilka som biprodukter även
framställa paraffin, maskinfetter och andra
smörjmedel; 6 kolsyrefabriker, 1 vätesuperoxidfabrik, 3
tändsticksfabriker och 3 (därav 2 statliga)
sprängämnesfabriker.

H. Reiteer.

Notiser

Brom utvinnes numera ur Atlantens vatten vid en

anläggning nära Wilmington i North Carolina (ej att
förväxla med Wilmington, Delaware). Brom
förekommer i havsvatten i en koncentration av ca 6 7 g per
m3. För att utvinna denna kvantitet använder man
sig av förträngning medelst klor. Fabriken, som har
en kapacitet av ca 30 ton brom per dygn, har ett
vattenintag från Atlanten, som leder till en
avsättningsbassäng från vilken vattnet genom roterande såll,
varest fisk och fasta föroreningar avskiljas, föres till
behållare där svavelsyra och klor tillsättas. Härifrån
pumpas vattnet till toppen av s. k. utblåsningstorn. I
dessa torn ledes vattnet i motström mot luft, vilken
medför bromàngorna till särskilda absorptionstorn
varest bromen får reagera med sodalösning till
bildning av natriumbromid-bromat. Den sålunda erhållna

Fig. 1. Inloppskanal för havsvatten.

BMg. 2. Kolonner för uppsamling av flytande brom.

Fig. 3. Avdelning varest etylendibromiden
framställes.

lösningen behandlas ånyo med svavelsyra varigenom
fri koncentrerad brom erhålles, som uppsamlas i
flytande form. Den på detta sätt utvunna bromen
användes för framställning av etylendibromid genom
reaktion med etylen. Etylenbromiden användes i
blandning med blytetraetyl för framställning av
knackningsbeständiga bensinprodukter. Etylengasen
erhålles ur alkohol genom katalytisk krackning.
Ovanstående uppgifter liksom de här reproducerade bilderna
äro hämtade ur decemberhäftet 1939 av Chem. & Met.
Engineering. Fig. 1 visar själva inloppskanalen för
atlantvattnet, under det att fig. 2 visar en bild av
kolonnerna i den s. k. dibromidbyggnaden, där den
renade bromen uppsamlas i flytande form efter
frigörandet med svavelsyra ur den alkaliska lösningen.
Fig. 3 är en bild av det s. k. reaktionsrummet, varest
etylengas reagerar med brom till bildning av
etylendibromid. F. H. S.

Textilmaterial av vinylhartstyp är det senaste
framsteget inom denna grupp av konsthartser. I en notis
i novemberhäftet 19 39 av Chem. & Met. Engineering
uppgives, att ett textilgarn kallat Vinyon nyligen blivit
utsläppt i marknaden och särskilt funnit användning
för vävnader för industriellt bruk t. e. för filterdukar
o. d. Produkten är en polymer blandning av vinyl-

30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940k/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free