Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI
REDAKTÖR: FRITHIOF H. STENHAGEN
HÄFTE 5 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN f| MA] 1940
INNEHÅLL: Industriavfall såsom inhemsk råvarukälla, av Rolf Stéenhoff. — Yiskositetens
temperaturberoende hos mineraloljor, av Halvard Liander och Gösta Ericson.
Industriavfall såsom inhemsk råvaru källa.
En översikt över industriavfallsinventeringen.
Av ROLF STÉENHOFF.1
’ pv et pågående kriget har som känt åstadkommit
rubbningar även inom de neutrala staternas
industri. Ej heller vårt land har undgått dessa svårigheter.
Inför den inträdda situationen har man måst tillgripa
åtgärden att till det yttersta reducera förbrukningen
av importvaror, samt att skaffa ersättningsmedel för
desamma". Med dessa ord inleddes de förhandlingar
om ersättningsmaterial för industriella råvaror, som
fördes vid ett av Svenska Teknologföreningen för
nära ett kvarts sekel sedan anordnat möte. — Man
vågar hoppas, att frågan om ersättningsmedel inom
olika branscher gått ett stycke framåt sedan sist, icke
minst genom den organiserade forskning, som numera
bedrives på många håll, och genom de större
möjligheter till snabb kontakt som organisationerna öppnat.
I sitt hälsningsanförande vid FBO:s möte i oktober
förra året framhöll IYA:s preses hurusom situationen
kräver, att vi se litet utöver synpunkterna av
yrkeshemligheternas bevarande och etablera ett
förtroendefullt samarbete. Samma krav på gemensamt arbete
framfördes i det nyss citerade inledningsföredraget
under förra kriget.
Ett av de områden, som i högsta grad kräva
gemensam strävan, är nyttiggörandet av vårt industriella
avfall. Ifråga om ersättningsmedel vet sökanden vad
han vill, och han kan uppställa vissa krav på det
erforderliga materialet. Ifråga om avfallets
tillgodogörande är problemet mycket svårare, därför att
producenten i de flesta fall står främmande för
möjligheterna hos en ev. konsument. De
strukturförändringar, som särskilt den organiska kemien numera är
mäktig, gör säkerligen att den ena branschens
tekniker icke utan förvåning erfar vad som blivit av hans
till synes värdelösa avfall. Det torde vara känslan av
att på denna grund avfallsfrågan måste fram till
diskussion, som givit uppslaget att sätta densamma
på dagens program. För att komma någon vart med
våra avfall, måste desamma emellertid framläggas till
presentation, vilket betyder att en veritabel
avfallsinventering måste göras hos industrierna. Statens
industrikommissions kemiska avdelning ställde sig
välvillig till tanken på en dylik inventering, och ge-
1 Föredrag-, hållet vid avd :s för Kemi och bergsvetenskap
sammanträde den 8 mars 1940.
nom kommissionens tillmötesgående åstadkoms en
cirkulärskrivelse till ett tusental av landets kemiska
och kemisk-tekniska industrier. Nödvändigheten av
tidsbegränsning gjorde att vissa industrigrupper,
såsom de bergskemiska, icke innefattades i
inventeringen. Det utsända cirkulärbrevet hade en ingress om
betydelsen av avfallsutnyttjande, följd av ett
frågeformulär av följande lydelse:
1 Yilka slag av avfall uppstå vid Eder
tillverkning? I svaret intages icke järn- och metallskrot eller
virkesavfall.
2. Till vilka årskvantiteter beräkna Ni avfallet vid
normal produktion?
3. Utnyttjas avfallet inom landet och på vad sätt?
4. Exporteras avfallet?
5. Föreligger någon analys av avfallet eller kan
Ni på annat sätt ånge dess huvudbeståndsdelar?
Slutligen meddelades att de inkomna svaren skulle
behandlas konfidentiellt. Härmed att förstå, att de
uppgiftslämnande företagens namn icke
offentliggöras, och att lämnade uppgifter av intern teknisk
eller ekonomisk art icke utlämnas. Det har vidare av
speciella skäl ansetts lämpligt att icke publicera
uppgifter om totalmängden av olika avfallsämnen.2
Uppgifter huruvida avfallet är eller har varit föremål för
export komma.heller icke att lämnas. Dock måste
jag säga, att det är ledsamt att se, i vilken hög grad
utlandet framför oss förstått att tillgodogöra sig vårt
industriavfall.
När svarstiden utgått, blev den första åtgärden att
fördela svaren på de 25 industrigrupper, som
inventerats. Svaren klassificerades såsom positiva och
negativa. Ett svar, som visade förefintligheten vid
en fabrik av något inom landet f. n. outnyttjat avfall,
ansågs vara positivt. Ett svar, som visade att avfall
ej fanns eller att detsamma helt eller delvis
utnyttjades inom landet, ansågs i detta sammanhang negativt,
då i så fall ökat inhemskt utnyttjande förmodas vara
en ekonomisk fråga mera än ett tekniskt problem.
Svarsprocenten visade sig synnerligen god, inom sex
grupper ha samtliga svarat, ehuru förekomsten av ut-
2 Vid föredraget visades under beteckningen "platsmängd"
den största på en enstaka plats förekommande mängd av
visst ämne, detta för att giva en uppfattning om vilka
transportproblem, som måste lösas vid utnyttjande på annan plats.
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
