Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI
REDAKTÖR: FRITHIOF H. STENHAGEN
HÄFTE 6 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 8JUNM940
INNEHÅLL: Om destillat från träkolning. II, av professor Nils Hellström. — Industriavfall såsom
inhemsk råvarukälla, av Rolf Stéenhoff. Diskussion. — Notiser. — Litteratur.
Om destillat från träkolning. II.
Av professor NILS HELLSTRÖM, Norges Tekn. Högskole.1
Flerfaldiga undersökningar ha företagits för att
identifiera de i mer eller mindre renad träolja
ingående ämnena, och härvid har man i allmänhet först
använt sig av en så långt som möjligt driven
fraktionerad destillation och därefter medelst kemiska
agen-ser examinerat de olika destillaten jfr (1). Härigenom
har visserligen ett stort antal olika ämnen påvisats,
men ett sådant förfaringssätt är allt för omständligt
för att få större praktisk betydelse, ty antalet olika
ämnen, som kunna föreligga, är så stort och
sammansättningen anses dessutom så varierande, att
tillförlitliga slutsatser angående oljans sammansättning
icke kunna dragas ur ett destillationsdiagram, och en
närmare undersökning av destillaten måste alltid
bliva synnerligen tidsödande. Dessutom må
framhållas, att träoljeprodukter, i icke tillräckligt "renad
form" undergå påtagliga förändringar under
destillation, samt att närvaron av "föroreningar" ger en
förvanskad uppfattning om t. e. "terpentinfraktionens"
mängd (2).
För att i största allmänhet söka bedöma träoljans
användbarhet för olika ändamål, även för
framställning av god terpentin (i den mån detta över
huvud låter sig göra) anser förf. det i första hand
vara angeläget att undersöka, om det är möjligt att
med enkla medel ordna mångfalden av de olika
ämnena i några huvudgrupper, karakteriserade t. e.
genom funktionella grupper som hydroxyl, karbonyl
etc., samt att undersöka huru pass kvantitativt en
sådan analys kan genomföras.
En undersökning med detta som mål har förf. icke
kunnat finna i litteraturen över träolja.
Utgångspunkten vid planläggandet av nedan anförda försök
med rå träolja blev därför det förhållandet, att en
viss mängd av ett träoljeprov som förf. tidigare
undersökt (1) förlorade lika mycket i vikt vid
behandling med bisulfit som en annan lika stor mängd gav
av en svart spröd massa vid behandling med alkali
och sedan med syra.
Tyvärr ha endast tvenne träoljor med känt
ursprung erhållits för denna undersökning, nämligen
från Skogens kolnings a-b., Kilafors. Det ena provet
utgjordes av relativt färsk träolja, märkt TR 2/2, och
det andra av olja från fabrikens förrådsreservoar,
i Del X betr. dessa undersökningar finnes införd i denna
fackavdelning, h. 4, 1937, sid. 28 ff.
märkt TR 2/1. De båda proverna representera
sålunda i någon mån icke lagrad och lagrad träolja.
Dessutom har förf. för jämförelse utfört prov med
en råterpentin, avskild ur kondensat erhållet vid
basning av slipmassaved, märkt MRT, som erhållits från
Lagamilis a.-b., Timsfors. Till de nämnda bolagen
framför förf. ett förbindligt tack för välvilligt
överlämnande av respektive prover, av vilka det senare
genom professor Bror Holm bergs benägna
förmedling kom förf. tillhanda.
Samtliga oljor voro mörka till färgen. I tabell 1
anförda konstanter bestämdes, nämligen
brytningsindex, spec. vikt och syratal, S. T., samt mängden
vattenlöslig del av oljan (3 vol. olja, 4 vol. vatten),
% V. L. Genom titrering av vattenextraktet
bestämdes syratalet för oljornas vattenlösliga delar, S. T. Y.
Samtliga resultat äro beräknade på ursprunglig olja.
Tabell 1.
TR 2/2 TR 2/1 MRT
nD™ • ......... 1,470 1,480 1,478
rf2 0 ......... 0,931 0,943 0,896
S. T. ......... 73 42 7,5
% v. L.......... ......... 10 4 1,5
S. T. V.......... ......... 34 11 —
I och för vidare undersökning behandlades
respektive oljor med kemikalier enligt tvenne alternativ, 1
resp. 2.
1. En viss mängd olja, i allmänhet 500 g,
skakades med tillräcklig mängd nästan mättad
natrium-bisulfitlösning, tills den icke längre förlorade i vikt.
Den därvid ernådda viktsförlusten angives i tabell 2
under beteckningen Aj. Därefter turbinerades den
avskilda oljan med halva sin vikt 30 % natronlut
under 7 till 8 timmar på kokande vattenbad under
återloppskylning. Efter denna behandling
destillerades blandningen med vattenånga. Härvid erhölls i
destillatet dels olja, dels vattenlösning. Under
beteckningen A2 angives i tabell 2 den mängd olja, som
destillerade över med 300 g vatten, samt under A3
den mängd olja som destillerade över med ytterligare
500 g vatten. Efter det återstoden i
destillations-kolven fått svalna surgjordes den med koncentrerad
saltsyra till sur reaktion mot kongopapper, varefter
återigen destillerades med vattenånga, till dess
ungefär 3 1 destillat gått över. Härvid erhöllos tvenne
skikt i destillatet, ett undre, vars mängd återgives
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
