- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Kemi /
42

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

under beteckningen A4. och ett övre, vattenlösning,
ur vilket genom extraktion med eter etc. isolerades
under A5 angiven mängd vätska. I
destillations-kolven återstod ett vid rumstemperatur sprött beck,
vars mängd framgår av i tabellen under A6 angivet
procenttal.

Tabell 2.

TR 2/2 TR 2/1 MRT

Ai ......................................30,5 21,0 11,5

A2 ......................................49,5 ’52,0 83,5

A3 ......................................1,5 2,5 2,0

Aj ......................................7,0 7,5 0,0

A5 ................:. . 3,5 5,0 0,o

A<j ......................................2,5 11,0 3,0

A7 ......................................(21,0) (10,0) (8,o)

Summa Ai—A0 94,5 % 99,0 % 100,o %

Behandlades slutligen det ovan nämnda
bisulfit-extraktet med 30 % natronlut erhölls ett beck, som
avskilt och behandlat med något ca 20 % saltsyra och
tvättat med vatten i lufttorkat tillstånd utgjordes av
en brun pulvriserbar massa. Dennas mängd angives
under beteckningen A7.

2. Å andra sidan behandlades oljan direkt med
natronlut och upparbetades på samma sätt som ovan,
varvid produkterna B2, B3 etc. erhöllos. De här
använda indextalen svara mot dem i de föregående
beteckningarna, A2, A3 etc.

Tabell 3.

TR 2/2 TR 2/1 MRT

B2 .................... 50,5 54,5 88,0

B3 ..................... 1,0 2,0 0,0

B4 .................... 4,0 6,0 0,5

B5 .................... 7,5 8,0 0,0

Be .................... 25,0 23,’0 11,0

Summa B2—B6 88,0 % 93,5 % 99,5 %

Av tabellerna 2 och 3 framgår först och främst, att
vid vattenångdestillationen av den alkaliska
blandningen praktiskt taget samma mängd olja erhålles,
oberoende av om provet förbehandlats med bisulfit-,
lösning eller icke (Aa + A3, B2 + B3). Efter
surgör-ning erhållas även lika stora mängder olja i
destilla-tet (A4 + Ag, B4 -j- B5). Dessa båda produkter torde
representera dels mera indifferenta ämnen såsom
kolväten etc. (A,

. .. A5, B4. „.

Som ovan framhållits konstaterades vid en
undersökning av en träolja, att den vid behandling med
bisulfit förlorade lika mycket i vikt som den genom
alkalibehandling gav av beck. Detta är också
någorlunda fallet med de här undersökta oljorna, jfr A,
med B6. Anmärkningsvärt synes mig också vara, att
den mängd beck som erhålles ur bisulfitextraktet, A7,
pius den, som utvinnes ur den bisulfitbehandlade oljan
med alkali, A0, är lika med den mängd beck som
erhålles ur den ursprungliga oljan genom enbart
alkalibehandling, B6.

Detta synes mig vara ett gott stöd för den vid ett
tidigare tillfälle uttalade förmodan, att vid
alkalibehandling av träolja en praktiskt taget fullständig
kondensation av aldehyder och ketoner under
bildning av beckartade produkter äger rum, och att dessa
föreningar därigenom överföras i en sådan form att
de lätt kunna avlägsnas. Att fenoler icke i nämnvärd

A3, B,, B3) och dels ämnen med syra-

grad kunna ingå i kondensationsprodukterna framgår
därav, att samma mängd "fenol" erhålles oberoende
av om oljan behandlats med bisulfit eller ej.

För att i någon mån närmare belysa dessa
förhållanden anställdes ytterligare följande försök med
oljan TR 2/1. — Oljan destillerades utan föregående
behandling med kemikalier med vattenånga och
härvid-erhölls i destillationskolven en rest av 11,5 %
beck. Destillatet utgjordes förutom av vattenlösning
av olja, vars mängd var 72 % av den ursprungliga
oljan. Genom eterextraktion etc. erhölls ur
vattenlösningen ytterligare en produkt om 11 %. Dessa
ur destillatet tillvaratagna produkter, tillsammans
alltså 83 % av oljan, förenades och behandlades enligt
alternativ 2 ovan med natronlut, destillerades med
vattenånga, surgjordes samt destillerades åter med
vattenånga och lämnade efter denna behandling som
återstod i destillationskolven 10,5 % beck.
Mängderna av respektive produkter äro sammanställda i
tabell 4, där beteckningarna korrespondera mot de
förut använda samt procenttalen beräknats på
ursprunglig olja.

Tabell 4.

C2 ....................... 53,o

C3 .....-................. 3,o

C4 ....................... 5,0

C5 ....................... 8,0

Ca ....................... 10,5

Summa C2—C6 79,5 %

Vid den första vattenångdestillationen var beckets
mängd som ovan nämndes 11,5 %, under det att den
mängd beck som erhölls ur den med bisulfitlösning
behandlade oljan utgjorde 11,0 % (A6). Den mängd
beck som erhölls ur bisulfitextraktet (A7) är också
praktiskt taget lika stor som den vilken erhölls vid
det senast omtalade försöket (C6), 10,0 %, resp.
10,5 %.

Dessa förhållanden ånge att i oljan TR 2/1 ca 50 %
av de ämnen, som vid behandling av oljan med
alkali ge beck, redan skulle varit kondenserade i den
ursprungliga oljan. Detta strider emellertid icke mot,
det ovan gjorda antagandet, utan ger fastmer vid
handen, att även under lagring av olja en
kondensation av karbonylföreningar äger rum. Som stöd
härför kan påpekas att den färskare oljan TR 2/2
avger betydligt större mängd substans till
bisulfitlös-ningen än den äldre oljan TR 2/1, 30,5 %, resp.
21,0 % samt att mängden ur bisulfitextraktet
utvinn-bart beck är större i förra fallet, 21,0 % resp. 10,0 %.
Omvänt ger den förra oljan efter bisulfitextraktion
mindre mängd beck än den senare, 2^5 %, resp.
11,0 %.

Anmärkningsvärt är att totalhalten av utvinnbart
beck är ungefär densamma hos dessa båda oljor som
hos den vid ett tidigare tillfälle undersökta oljan,
nämligen 20 till 24 %, jfr (1).

Adderar man slutligen procenttalen för de olika
produkterna erhålles i några fall praktiskt taget
100 %. Avvikelsen härifrån, särskilt för oljorna
TR 2/2 och TR 2/1 i tabell 3, torde bero på att
vattenlösliga, med alkali icke kondenserbara ämnens mängd
i detta fall icke ingå i nämnda summa (jfr tabell 1).

I korthet kunna de vunna resultaten sammanfattas
så att ämnena i de undersökta oljorna tillhöra en av
de fyra huvudgrupperna:

42

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940k/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free