Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
potentiella och kanske långsiktiga möjlighet, så har
utnyttjandet fallit på tekniska, ekonomiska eller
organisatoriska svårigheter. Med de senare avses främst
bristande möjlighet att genom samverkan mellan olika
företag ordna en ekonomisk produktion.
De tekniska svårigheterna äro av två slag, nämligen
dels rent tekniska, dvs. det är helt enkelt omöjligt att
ur avfallet framställa en användbar produkt, dels kan
endast en produkt av lägre kvalitet tillverkas eller
också lider den av brister såsom olämplig färg eller
lukt etc. vilket gör den underlägsen importerade
konkurrentprodukter, ehuru den i övrigt kan vara fullt
jämställd med dem.
De ekonomiska svårigheterna avse naturligtvis i
första hand möjligheten att framställa produkter till
ett konkurrenskraftigt pris. I en del fall är
kvantiteten avfallsprodukter vid ett företag för liten för
att man skall kunna uppnå lönande produktion, och
samverkan mellan olika industriföretag har icke
kunnat uppnås för att åstadkomma gemensam tillverkning.
I tider av sådan försvårad eller fördyrad
varutill-försel, som redan inträtt, eller vid avspärrning, ställer
sig ju avfallsproblemet helt olika mot i "normala"
tider och möjligheterna att utnyttja dessa produkter
ökar, för att icke tala om, att det tvångsläge som kan
uppstå, tvingar därtill. Man måste då sänka
kvalitetsanspråken, främst sådana av psykologisk art, såsom
kraven på färg, lukt, smak etc.
Den allmänna prisstegringen särskilt på importerade
konkurrensprodukter ökar även möjligheterna till
ekonomisk användning av avfallsprodukterna och detta i
sådan grad, att man stundom kan tala om
kristidsvinster. Hur tendensen till samverkan mellan
industriföretag kan utveckla sig är det knappast möjligt
att uttala sig om, men den bör åtminstone befordras
av de centralorganisationer för produktionsreglering
som upprättats, och även av det allmänna behovet av
samverkan under nödläge.
För utnyttjandet av avfallsprodukter erfordras
emellertid ofta kapitalkrävande anläggningar, vilkas
värde kanske helt försvinner efter kristidens slut, då
normala handelsförhållanden inträda. I verkligheten
torde ytterst få av de produkter eller surrogat, som
framfördes under förra världskriget, blivit kvar på
produktionsprogrammet. Följden härav blir, att
anläggningarna måste amorteras under kristiden, om
vars längd vi ingenting veta. Anläggningskapitalet
blir då utsatt för något, som man makabert nog skulle
kunna kalla "fredsrisk". Det torde vara av väsentlig
betydelse för industrien att söka eliminera denna risk,
om icke staten själv skall övertaga krisproduktionen.
Försiktigheten bjuder, att man söker erhålla den
snabbast möjliga amortering av kristidsanläggningarna
som skattemyndigheterna kunna medgiva. Dessutom
riskera de amorteringsmöjligheter, som
kristidsvinsterna skulle kunna erbjuda, att bli nedskurna av den
föreslagna krisvinstbeskattningen. Dessa två faktorer,
den tilltänkta krisvinstbeskattningen och begränsade
möjligheter till skattefria amorteringarna, torde verka
återhållande på företagsamhet i här behandlad
riktning, även om "fredsrisken" torde utgöra det största
faromomentet för investerat kapital. Under
förhandenvarande förhållanden bör därför hänsyn tagas till
amorteringsbehovet vid behandlingen av förslaget om
krisvinstbeskattning. Likaså böra
amorteringsbestämmelserna givas rymlig tolkning. Vad "fredsrisken"
beträffar, synes här en i det närmaste försäkringsbar
risk föreligga i viss mån jämförbar med vissa former
av krigsrisker. Det är dock en försäkringsteknisk
fråga att utforma denna tanke.
Ett uppmjukande av de administrativa och
ekonomiska hindren för företagsamhet skulle helt säkert
bidraga till att öka beredskapen under
förhandenvarande förhållanden. Arbetena skulle kunna sättas
igång med enskilda medel innan nödläge inträder.
Detta är så mycket mera betydelsefullt som
avfallsprodukterna skulle ersätta importerade varor och vårt
behov av främmande valutor skulle •— som dr Fitger
framhållit — minskas; det nuvarande relativt
gynnsamma ränteläget skulle även kunna utnyttjas till
fördel för produktionskostnaderna.
F. H. 8.
Notiser
Polyisobutylen har som bekant funnit en viss
industriell användning, sedan man lärt sig driva
polymeri-sationsprocessen så, att verkligt högpolymera
produkter erhållas av typen oppanol och vistanex. Bland
annat användas de som tillsats till oljor, asfalter och
växer för att modifiera dessas egenskaper. Av
särskilt intresse är, att de inverka mycket gynnsamt pä
viskositetens temperaturberoende hos smörjoljor. En
polybutylen med molekylvikten ca 15 000
tillhanda-hålles för detta ändamål i Amerika i form av en 20 %
lösning i en lätt mineralolja och går under namn av
"V. I. additive".
I vilken grad en tillsats av polybutylen förmår
påverka viskositetens temperaturberoende framgår av
följande tabell, som utarbetats på grundval av data
ur en artikel av Thomas, Zimmer, Turner, Rosen och
Frölich, "Polybutenes", i marshäftet 1940 av
Indu-strial and Engineering Chemistry. I tabellen
betecknar VI viskositetsindex, Wp polhöjd och m
viskositetskonstanten.
I denna tidskrift har nyligen diskuterats polhöjdens
värde för bedömning av en oljas härkomst och kemiska
sammansättning. Det anförda utgör en drastisk
bekräftelse på de där framförda synpunkterna. (Se
Liander och Ericson, Viskositetens temperaturberoende
hos mineraloljor, denna tidskrift, kemi, h. 4 och 5,
1940.) Ldr.
Tabell 1. Viskositetsindex, polhöjd resp. vislcositetskonstant vid tillsats av polybutylen.
Oljetyp Viskositet 0 % 1 % 2 % 4 %
vi
cSt wp m vi wp m vi wp m vi wv m
Penn- 5,1 100 1,9 3,8 122 1, 3,5 133 1,2 3,3 139 1,1 3,3
sylvania 8,8 100 1,9 3,6 113 1,6 3,4 120 1,5 3,3 128 1,3 3,2
14,3 100 1,9 3,4 108 1,7 3,3 114 1,6 3,2 122 1,4 3,2
Mid- 5,1 80 2,2 3,9 113 1,6 3,6 125 1,4 3,5 130 1,3 3,4
Continent 8,8 80 2,2 3,8 100 1,9 3,6 112 1,6 3,4 122 1,4 3,3
14,3 80 2,2 3,6 94 2,0 3,5 106 1,7 3,3 114 1,6 3,2
Coastal 5,1 0 93 3,8
3,8 4,4 2,0 114 1,6 3,6 124 1,4 3,5 j
8,8 0 3,8 4,3 63 2,6 3,9 91 2,0 3,7 107 1,7 3,5
14,3 0 3,8 4,1 57 2,7 3,8 80 2,2 3,6 98 1,9 3,5
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
