Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI
REDAKTÖR: FRITHIOF H. STENHAGEN
HÄFTE 7 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 13 JULI 1940
INNEHÅLL: Vattnets beskaffenhet i Mälaren—Saltsjön vid Stockholm, av Thure Sundberg. — Litteratur.
Vattnets beskaffenhet i Mälaren—Saltsjön
vid Stockholm.
Kan i framtiden en inträdande förbättring graderas?
Ett förslag av THURE SUNDBERG.1
Undersökningar av de invecklade hydrografiska
förhållandena i Mälaren och Saltsjön inom
Stockholm och dess grannskap samt i Norrström utfördes
1874—76 av F. L. Ekman2 och något senare av andra
hydrografen De undersökningar av vattenområdet
närmast i hygieniskt syfte, vilka så småningom
nästan kommit att tillhöra det löpande arbetet vid
Stockholms hälsovårdsnämnds kemiska och biologiska
laboratorier, börjades av Klas Sondén 1886 och
fortsattes t. o. m. 1892, återupptogos av Sondén i större
omfattning mot slutet av 1909 (då f. ö. undertecknad
för första gången biträdde), fortsattes av Sondén och
Harald Huss 1911, 1913—17, 1921 och 1924—27,
upptogos på nytt hösten 1929 och ha sedan årligen
fortgått under ledning av Huss (bakteriologiska och
plankton-undersökningar) och Sundberg (fysikaliska
och kemiska undersökningar). Sondén har s. a. s.
som ett avslutande kapitel till sina skrifter om
Stockholms vattendrag gjort en sammanfattning av
arbetena på området t. o. m. 1929 i en värdefull P. M. med
litteraturförteckning.3
Det har någon gång frågats om den -praktiska
nyttan av alla dessa undersökningar. Svaret har blivit
en erinran om att råvattnet för Stockholms
vattenledning tages ur Mälaren, som stundom är utsatt för
uppsjö från den förorenade Saltsjön, och vidare att
det samlade materialet bl. a. äntligen visat
nödvändigheten att besluta om åtgärder för att förbättra
vattendragets tillstånd, ett beslut som man insåg
måste medföra stora kostnader för staden. Att
undersökningarna alltjämt fortsatts i rätt stor
utsträckning har åtminstone två orsaker. Dels har
vattenledningsverket fortfarande intresse härav, och
provtagningarna ha för den skull utsträckts till vissa
västligare fjärdar i Mälaren. Dels har det ansetts vara av
vikt att äga tillfredsställande material för att i fram-
1 framlagt vid Kemistsamfundets analytiska sektions
sammanträde den 18 april 1940.
2 Om hydrografiska förhållanden inom Mälardalens
vattenområden. Bihang till K. Svenska "Vet. Akad. Handlingar.
Band 4, nr 12. 1877. 63 sid. o. "3 taflor".
3 P. M. rörande vattnet i Mälaren, Norrström och Saltsjön
inom Stockholms vattenområde. Stockholms stadskollegiums
utlåtanden och memorial. Bihang- nr 48 för år 1931. 68 sid.
tidén kunna bedöma verkan på vattendraget av de
reningsåtgärder, som beslutats. Den stora
reningsanläggningen, som skall gälla sedimentering, eventuellt
också klorering, väntas träda i funktion vid
årsskiftet 1940—41.
Från och med 1935 ha provtagningsexpeditionerna
skett för hälsovårdsnämndens, gatukontorets och
vattenledningsverkets gemensamma räkning. På
vidfo-gade karta (fig. 1) äro samtliga de ställen utmärkta,
där provtagningar regelbundet skett under de senaste
åren tre gånger årligen, vår, sommar och höst. I
diagrammen ha dock endast medtagits viktigare
punkter i huvudlederna.
I Sondéns nyssnämnda P. M. finner man
upplysningar om Mälarens och Saltsjöns här ifrågavarande
sjöbäcken (skilda genom bottentrösklar) ävenså om
Mälarens och Saltsjöns nivådifferenser (nedsjö,
uppsjö, stillvatten), reaktions- och utjämningsströmmar,
vertikalcirkulation, temperaturförhållanden, vind,
alltså om de olika faktorer, vilka jämte de tillförda
föroreningarna påverka vattendragets tillstånd, och
jag ber få hänvisa till denna framställning.
För varje provtagningsexpedition utarbetas
redogörelser, av vilka åtminstone ifråga om de kemiska
resultaten föga publicerats sedan 1930. En fråga, som
skymtat vid arbetet på nästan varje sådan
redogörelse, är hur det nu samlade, mycket omfattande
analysmaterialet på lämpligaste sätt skall sammanfattas, så
att man får en överblick och tillfredsställande
jämförelser kunna ske mellan vattendragets starkt
växlande tillstånd vid skilda tillfällen, nu och i framtiden.
Beträffande det av Sondén valda
tillvägagångssättet får jag hänvisa till det.stora antalet små
diagram (bortåt 90 st.) i nämnda P. M. Tidvis har
Sondén även använt ett annat slags diagram med en
starkt sammanträngd bottenprofil, varav prov finnes
i P. M. Om dessa skriver Sondén: "För att
underlätta överblicken över vattnets förändringar under
dess rörelse i vattendraget plägar man ofta inlägga
undersökningsresultaten grafiskt i en längdprofil
utefter vattendragets djuplinje.–-Anmärkas må
dock, att detta slags diagram huvudsakligen äro
ägnade att bedöma situationen i stort, men att kurvorna
13 juli 1940
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
