- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Kemi /
50

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 1. Karta 1 : 400 000. Provtagningsställena äro utmärkta med kvadratiska prickar. En rät linje mellan
provtagningsställena i S Björk£ärden och Trälhavet motsvarar ca 50 km. (Publ. med tillstånd av Statens

Informationsstyrelse.)

ofta därvid måste i rätt stor utsträckning dragas
efter uppskattning av respektive lägen."

Härtill kan sägas ja; emellertid är ett sådant
bedömande av "situationen i stort" mycket
eftersträvansvärt. Ibland har man visserligen anledning att i
detalj med hjälp av alla tillgängliga
undersökningsresultat (kemiska och biologiska) jämföra
vattenbeskaffenheten på ett provtagningsställe vid två eller flera
tillfällen, men för att bedöma vattendragets tillstånd
måste man djärvt våga sig på att få fram
huvuddragen och söka ett samlat uttryck för detaljerna. Det
ligger i sakens natur, att vid ett sådant bedömande
kommer vattnets tillstånd i kemiskt hänseende i
förgrunden, ty vattnets kemiska beskaffenhet blir
resultatet av de biologiska processerna. Framför allt
intresserar vattenlagrens halt av syre och, när detta
i djupare lager förbrukats, halten av möjligen
förekommande svavelväte. Det må påpekas, att de som
man säger "skämda" vattenlagren på djupet
visserligen lukta svavelväte, men ingalunda ha ett skämt
utseende, ty proven därifrån ha vanligen ett klart och
tilltalande utseende; icke heller äro de särskilt
bakterierika. Beträffande jäsningstitern resp. halten av
syrabildande bakterier, som ha avgörande betydelse
exempelvis när de övre vattenlagren skola bedömas
som badvatten, må erinras om att ifall det från siam
befriade avloppsvattnet tidvis kommer att kloreras,
minskas härvid betydelsen av dessa indikationer.

Ifråga om diagram för de kemiska analysresultaten
har jag brukat rita sådana av en typ, som slutligen
fått den form med minsta möjliga antal analysdata,
som fig. 2 och 3 visa. Det är möjligt, att diagram
med sammanträngd bottenprofil, men med det slags
beteckningar, som använts i de nyssnämnda, slutligen
kunna befinnas lämpliga vid sådana jämförelser, som
här avses.

Med de djup- och andra förhållanden, som råda i
Mälaren och Saltsjön vid Stockholm, är det ganska
tydligt, att vattnets beskaffenhet på djupet blir det

väsentligaste uttrycket för vattendragets tillstånd "i
stort", men detta skall belysas.

Diagrammen fig. 4 och 5 gälla ytlagret, dessutom
ha där införts värdena för syremattningsgraden (i
procent) även på 5 och 10 m djup samt temperaturen
på 5 m djup. Bilderna äro åtskilligt belastade med
linjer och prickar, men varje blad innehåller också
det viktigaste av de kemiska resultaten från nämnda
vattenlager vid provtagningarna under ett år. Som
exempel intages här också en tabell (tab. 1)
innehållande samtliga fysikaliska och kemiska analysdata
(utom turbidimetervärden) för ytproven från en
provtagningsexpedition. För det oförtröttat noggranna
arbetet med de kemiska vattenanalyserna under det
sista decenniet har jag främst att tacka civilingenjör
E. Ljungholm, varjämte civilingenjör G. Ahlberg
och fru B. Tullström medverkat.

Före 1930 omfattade de fysikaliska och kemiska
bestämningarna vattnets temperatur, genomskinlighet
med vitskiva, halt av klor (salthalt1), syre, eventuellt
svavelväte, och syreförtäring på 24 eller 48 timmar
vid en förvaring i mörker vid 20°C. År 1930
bestämdes syreförtäringen i ytproven försöksvis även
för längre tid, för vilket ändamål togs en serie flaskor
och vattnets syrehalt bestämdes dels omedelbart,
dels efter 3, 6 och 10 dygn, och med ledning av den
så erhållna kurvan angavs syreförtäringen efter 5
dygn. Detta tillvägagångssätt har sedan fortsatts.

Senare ha för ytproven tillkommit: 1931 färg
(mg/1 Pt), permanganatförbrukning, "klortal" (med
alkalisk hypokloritlösning) samt ammoniumhalt
(kolorim.), 1933 nitrat och nitrit, 1934 grumlighet medelst
Helliges turbidimeter2, 1935 även fosfatbestämningar

1 Med salthalt avses icke Na Cl, utan den beräknade totala
salthalten.

2 Sedan 1936 utför dr Huss för de biologiska
undersökningarna grumlighetsbestämningar meter efter meter från ytan
till botten med en "elektro-optisk-diafanometer",
utexperimen-terad vid AGA.

50

13 juli 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940k/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free