Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
en av de tre grupperna samtidigt vara ett uttryck för
strömförhållandena.
När linjerna inom varje grupp sammanställas,
finner man emellertid, att deras lutning icke
genomgående motsvarar den gradering av strömförhållandena,
som gjorts med ledning av vattenståndsdiagrammet
(fig. 6) och skrivits på linjerna. Ett framträdande
undantag är den linje, som förbinder okt. 34 med maj
35 och är märkt med värdet 2,5. Man ser lätt, att
denna linje skulle haft en betydligt starkare lutning,
om strömförhållandena här varit helt bestämmande.
Man skulle med andra ord ha väntat sig tillståndet på
våren 35 betydligt bättre än det i verkligheten var (se
vidare nedan).
Tillsvidare bortses likväl från andra faktorer och i
tabell 2 sammanställas de värden på
strömförhållandena, som erhållits med ledning av
vattenståndsdiagrammet (fig. 6), med de värden, som motsvara
linjernas lutning inom varje grupp enligt fig. 7.
Det är i fig. 7 påfallande, att den grad av
förbättring eller försämring, som under en årstid äger rum
vid vissa strömförhållanden, i regel synes vara
oberoende av det vid utgångspunkten rådande tillståndet i
vattendraget.
Om man betecknar
strömförhållandena med b
det funna tillståndet i vattendraget vid ett provtag-
ningstilifälle med a
det sökta tillståndet i vattendraget vid nästa
provtagningstillfälle med x
så kan innebörden i översiktsdiagrammet (fig. 7)
approximativt uttryckas med följande formler:
för perioden höst—vår ....... x — a b -|- 0,5
„ „ vår—sommar .... x = a — (2,5—0,4 b)
„ „ sommar—höst (vid
bz= 1) ......... x — a— (1,8—0)
I tab. 3 sammanställes den gradering av tillståndet,
som skett med hjälp av diagrammen över vattnets
beskaffenhet (exempel fig. 2 och 3) med de beräknade
värden, som erhållits genom insättning i formlerna av
värdena på strömförhållandena (b) i tab. 2, dels
enligt kol. 1, dels enligt kol. 2.
36—37 ..............................2 2
37—38 ..............................1 1
38—39 ..............................2 2,2
Vår—sommar:
35 ......................................2,5 2,8
36 ......................................3 3
37 ....................2,5 1,8
38 ......................................1 1,8
39 ......................................1 1
Sommar—höst:
35—39 ..............................1 —
Under tiden sommar—höst, då strömmen samtliga år
varit svag, har icke gjorts någon inbördes värdering av
strömförhållandena; de ha utan åtskillnad betecknats
med 1, varför jämförelsepunkter saknas inom denna
grupp och en gradering enligt kol. 2 underlåtits.
Tabell 3.
Provtagningsexpeditionen Gradering av vattendragets tillstånd
Enligt diagram över
vattnets beskaffenhet Beräkning genom
insättning av 6 frän kol. 1 i. föregående tabell Beräkning genom
insättning av b från kol.2 i föregående tabell
Våren:
35 ................... 3,5 (5) 3,5
36 ................... 5 5 5
37 ................... 5,5 5,5 5,5
38 ................... 4 4 4
39 ................... 3,5 3,5 3,7
Sommaren:
35 ................... 2 2 2,1
36 ................... 3,75 3,7 3,7
37 ................... 3,5 4 3,7
38 ................... 2 1,9 2,2
39 ................... 1,5 1,4 1,4
Hösten:
35 ................... 1,5 1,2 —
36 ................... 3 3 —
37 ................... 2,5 2,7 —■
38 ................... 1 1,2 -
39 ................... 0,75 0,8 —
Resultaten tala för att det inom motsvarande
tidsperioder olika år i regel huvudsakligen är
vattenståndsvariationerna, som bestämma förändringarna i
vattendragets tillstånd. Avvikelser från regeln måste
naturligtvis förekomma t. e. på grund av mycket
olikartade temperaturförhållanden under ifrågavarande
årstid skilda år. Ifråga om jämförelser mellan olika
tider av ett år är det givet, att en viss ändring i
strömförhållandena i avsevärt mindre grad påverkar
tillståndet under varm än under kall årstid. Det
kommer också till uttryck i de båda första formlerna.
Visserligen kan man vänta, att de nu gjorda
preliminära betygsättningarna delvis skola befinnas vara
något orättvisa åt ena eller andra hållet, men det
synes dock som om översiktsdiagrammet (fig. 7) i sina
huvuddrag skulle vara riktigt.
Det har därför synts värt att efterforska, huruvida
icke några särskilda omständigheter förelegat vid det
tillfälle, våren 35, då vattendragets tillstånd (bedömt
till 3,5) blev betydligt sämre än det på grund av
strömförhållandena beräknade (5).
Vad först isläggningen beträffar var denna enligt
uppgifter, som välvilligt framletats av Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt, vintern 34—35
tämligen, men icke särskilt långvarig, nämligen i medeltal
för Mälaren—Saltsjön 71 dygn. Den var kortvarigare
än de två närmast föregående och de två närmast
efterföljande vintrarna, Isläggningen vintern 36—37,
då vattendragets tillstånd blev särskilt gott, varade i
medeltal 92 dygn. Jämför man i stället med vintern
38—39, då isläggningen varade i medeltal blott 34
dygn, synes det emellertid möjligt att en långvarigare
isläggning kan verka märkbart försämrande genom
att i motsvarande grad avstänga syreupptagning ur
luften. Emellertid är det tydligt, att även andra
orsaker måste sökas för att förklara det dåliga
tillståndet våren 35.
Man kanske får gå tillbaka ända till år 33, då det
på grund av de dåliga strömförhållandena rådde ett
uselt tillstånd i vattendraget, och strömmen var klen
ända till början av 34. På grand av vårfloden
inträdde då en förbättring. Under den föregående ti-
Tabell 2.
Tidsperiod
Höst—vår:
34—35 . .
35—36 . .
Strömförhållandenas gradering
1.
enligt
vattenståndsdiagram
2,5
3
2.
enligt linjernas
lutning i fig. 7
13 juli 1940
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
