Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
den kan dock siam i ovanligt hög grad ha samlats på
botten i vattendraget. Då bottentemperatnren på
saltsjösidan var särskilt låg år 34 (exempelvis vid
Saltsjökvarn och Fjäderholmarna -†-1,0 à 2,4°C),
fördröjdes sönderdelningen av slammet.
Dessutom kan nämnas, att avloppsvattnet på den
tiden leddes ut i vattendraget på ett helt annat sätt
än senare. Förändringen skedde före
vårprovtagning-arna 37 och kan ha medfört en viss förbättring.
Visserligen kvarstod den äldre anordningen våren 36, då
vattendragets tillstånd var gott, liksom det var på
sommaren och hösten, men det året hade föregåtts av
mycket goda strömförhållanden, som fortsatte till
juli.
I samband härmed må påpekas, att då
strömförhållandena åter blevo relativt goda i januari—maj 37,
är det naturligt, att tillståndet på våren 37 blev
ovanligt gott (jfr fig. 2). På hösten 36 fram till början av
37 förekommo uppsjöperioder; möjligen ha dessa rent
av varit till fördel för vattnets beskaffenhet på våren
37. Detta kan låta egendomligt, men genom uppsjö
rubbas de svavelvätehaltiga och syrefria
vattenlag-ren, varigenom en kraftig vårflod får större
möjlighet att skölja vattendraget rent.
Emedan tillståndet sommaren 37 blev något sämre
än beräknat, må nämnas, att lufttemperaturen det året
var hög i maj—augusti.
Då det för tiden sommar—höst icke gjorts någon
differentiering av strömförhållandena, är det redan av
den anledningen icke oväntat, att skillnaden mellan
de funna och de beräknade värdena för tillståndet på
hösten varierar för olika år.
Om man företager sig att i formlerna sätta in skilda
värden på strömförhållandena (b) och, bortsett från
det rådande tillståndet i vattendraget och andra
faktorer, beräknar den inträdande förändringen, erhållas
följande resultat, varvid -)- betyder förbättring och
-— försämring.
Tabell 4.
Under antagande, att formlerna i verkligheten
gälla, skulle resultaten bl. a. innebära, att under höst
—vår kan en viss förbättring inträda även vid
still-vatten, varemot försämringen under sådana
förhållanden tiden vår—sommar skulle bliva mycket
betydande. Då det under sommar—höst icke förekommit
andra strömförhållanden än som betecknats med 1, är
det otillåtet att här sätta in annat värde på b. Men
om man trots allt gör detta, får man de inom parentes
införda värdena, vilka skulle innebära, att en viss
förändring i strömförhållandena under den tiden skulle
kunna påverka tillståndet i vattendraget i lika hög
grad som under tiden höst—vår. Även om denna
påverkan i verkligheten skulle vara svagare, är det
dock (även på grund av linjernas lutning i fig. 7) högst
sannolikt, att den blir betydligt större än under tiden
vår—sommar. Det är icke heller osannolikt, att en
viss förbättring skulle kunna inträda under tiden
sommar—höst, ifall strömförhållandena då tänkas
närma sig 3.
Huru pass nära det preliminära
översiktsdiagrammet (fig. 7) kommit de verkliga förhållandena kan
utrönas genom omritning av diagram — helst även
bearbetning av äldre analysmaterial — och genom med
noggranna metoder företagna värderingar av
vattendragets tillstånd och strömförhållandena. Ett sådant
arbete skulle vara av intresse och av praktiskt värde
med hänsyn till de stora kostnader, som nedlagts och
komma att nedläggas på den framtida reningen av
Stockholms avloppsvatten. Härigenom skulle
sannolikt också kunna avgöras till vilken grad andra
faktorer än strömförhållandena inverkat på
förändringarna i vattendragets tillstånd. Främst skulle arbetet
löna sig för att i framtiden få en klarare
uppfattning om verkan på vattendraget av avloppsvattnets
nu förestående rening och om ytterligare åtgärder
sedermera kunna anses påkallade eller icke.
Ifall vattenundersökningarna få fortsätta ungefär
som hittills och en grafisk registrering eller statistik
av nu föreslagen art sker, bör man, när
reningsanläggningen trätt i funktion, erhålla ganska säkra
hållpunkter fö.r att bedöma icke blott vattendragets
tillstånd vid ett visst tillfälle utan också den uppnådda
förbättringen.
När reningen genomförts, kommer vattendragets
tillstånd att i genomsnitt röra sig på ett högre plan.
Tankes en fortsättning av diagrammet (fig. 7),
kanske man finner ett vårtillstånd, som överträffar våren
37 och kanske ett sommartillstånd, som ligger 1 à 2
betygsenheter högre än sommaren 37 osv. När man
sedan får ett tillräckligt antal sådana sicksacklinjer
under den nya eran, bör man med siffror kunna
uttrycka den genomsnittliga förbättring, som vunnits.
Slutligen upprepas att det nu anförda är ett
förslag med blott preliminära värderingar. För att
utarbeta förslaget med precision har som sagt saknats
den behövliga medarbetaren, men det har förefallit
mig tänkbart, att den bristen en gång skulle kunna
avhjälpas.
Litteratur
Der Phosphatrostschutz, av Osvaldo Macchia, Verlag
Chemie, Berlin, 1940. 250 sid. med 85 fig. och 48 tabeller,
pris bund. RM 12: — (utlandspris).
Fosfatrostskydd har på grund av de många fördelar
som det genom sin enkelhet och billighet i förening med
god skyddsverkan erbjuder, erhållit allt större
användning inom de järnförbrukande industrierna. I
föreliggande arbete, som utgör en tysk bearbetning av prof.
Macchias ursprungligen på italienska författade bok, och
som utgivits av "Gesellschaft für Korrosionsforschung
und Werkstoffschutz im Verein deutscher Chemiker", ges
en utomordentligt värdefull och detaljerad översikt över
de erfarenheter som i olika länder samlats och
publicerats rörande fosfatisering av järn och stål. Förf.
behandlar såväl fosfatiseringens teori i avseende på
rostskyddsöverdragens bildande som de praktiska metoderna
härför, inklusive förbehandlingen av metallen, felkällor
och provningsmetoder. Särskilt med hänsyn till den
mängd "patentmedicin" som framkommit på detta
område bör denna bok beaktas av alla som äga intresse
för korrosionsskydd av hithörande slag. Av speciellt
värde äro de talrika litteraturhänvisningar som ges,
inklusive patentnummer. F. H. S.
Strömförhållandena (b) 0 1 2 3
Förändring
höst—vår ......... + 0,5 + 1,5 + 2,5 + 3.5
vår—sommar ..... — 2,5 — 2,1 -—-1,7 — 1,3
sommar—höst..... (— 1,8) — 0,8 (+ 0,2) —
56
13 juli 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
