Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Biologiska synteser och deras teknis ka
efterbildningar.
Av IWAN BOLIN.
(Forts. fr. sid. 70.)
Naturliga jättemolekyler.
Av stort intresse är upptäckten av de i naturen
förekommande jätte- eller makromolekylerna. De
äro vanligen uppbyggda av relativt enkla organiska
föreningar, som äro kopplade antingen efter
varandra i raka kedjor till långa trådmolekyler eller i mer
eller mindre grenade kedjor till mera sfäriska
molekyler. Cellulosans jättemolekyl är en sådan
trådfor-mig molekyl, sammansatt av ca 2 000
druvsockermolekyler, stärkelsens och glykogenets molekyler äro
mera sfäriska. De långa, trådformiga
jättemolekylerna förläna det ämne, de uppbygga, fiberkaraktär.
Cellulosa har också fiberkaraktär och är olöslig
i vatten, stärkelse och glykogen äro däremot mera
pulverformiga och kunna lösas i
vatten till lösningar med låg
viskositet.
Likaså består äggviteämnet
kera-tin i hår och naglar av långa,
trådformiga jättemolekyler, uppbyggda
av sicksackkedjor av aminosyror.
Trådmolekylerna ligga alldeles som
cellulosajättemolekylerna buntade
bredvid varandra och förorsaka på
så satt hårets fiberkaraktär.
Formeln nedan visar en del av en sådan
aminosyrakedja. R är ett tecken
för väte eller en kolväteradikal.
Betyder R väte (H) är aminosyran
glykokoll, i annat fall en högre
aminosyra. Kedjan kan krympa
ihop, som formeln till vänster visar,
och molekylen blir då kortare.
Genom uppkomsten av ett slags
ringbildningar kan den fixeras i denna
ställning.
Cellulosa.
Schematiskt visas detta tydligare i följande bild.
I c har krympningen gått ändå längre. I ett hårstrå
förekomma keratinmolekylerna vanligen i mer eller
mindre sammandragen form. I vatten eller fuktig
luft sväller håret (det säges vara
hygroskopiskt) på grund av att
keratinmolekylerna rätas ut.
Särskilt i värme och vid närvaro av
något alkali kan svällningen bli
mycket stor.
Keratinmolekylerna räta ut sig och samtidigt
fästa de mycket fast vid
varandra samt krympa sedan ej så
lätt utan behålla sin form.
Härpå beror bl. a. möjligheten att
genom s. k. permanentning fixera
hårets form på olika sätt.
Även den naturliga
kautschuken är, som vi redan funnit,
uppbyggd av trådformiga
jättemolekyler, bildade genom
polymerisation av isopren.
Polymerisa-tionen sker på så sätt, att de två
dubbelbindningarna i isopren springa upp och att i
stället en dubbelbindning bildas mellan de två
mittersta kolatomerna. I vardera ändan uppstå därvid fria
bindningar och dessa binda ihop isoprenmolekylerna,
varvid jättemolekylerna uppstå. Sammanhållningen
mellan dessa trådmolekyler är ej vidare stor och
därav kommer det sig, att kautschuk vid upphettning
mjuknar och blir klibbig. Vulkaniseringens betydelse
antar man ligger däri, att svavlet spränger sönder
den återstående dubbelbindningen i varje
isopren-molekyl (jämför inverkan av brom på en omättad
förening) och förenar sig med de därvid uppkomna fria
bindenheterna. Reaktionen sker samtidigt med två
bredvid varandra liggande kautschukmolekyler, vilka
därigenom bliva bundna vid varandra med en
svavelbrygga.
Schematisk
framställning av en
kera-tinmolekyl i olika
tillstånd.
CH,
–-CH2 — C -
CH — CH,––
S S
CH2 — C — CH — CH,
I
CH,
Ju mer svavel, som. användes vid vulkaniseringen,
med desto fler svavelbryggor bli
kautschukmolekylerna bundna vid varandra. I stället för vid en tunn
tråd kunna de då liknas vid en tjock stav. De
enskilda kautschukmolekylerna äro fast bundna vid
varandra, och detta har till följd, att kautschuken ej
mjuknar och klibbar. Allt efter som svavelhalten
ökas blir kautschuken istället mera hård, och
lösligheten i bensin försvinner. I ebonit har kautschuken
upptagit så mycket svavel, den kan, dvs. en svavel-
78
12 okt. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
