Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Fig. 3. Sulfatmasseexportens
ungefärliga fördelning på
producentländer under de
senaste åren. Den nordiska
industrien dominerade som
synes helt världsmarknaden.
himlen; den snabba tillväxten hade i detta fall
vunnits på bekostnad av fiberkvaliteten.
Tab. II. Jämförelse mellan kraftmassa av svensk resp.
sydstatstall.
Fig. 2. Diagram belysande
fördelningen av världens
cellulosaexport. Den svarta ytan
representerar Sveriges och
Finlands tonnage i
förhållande till övriga länders (1937).
De nordiska ländernas bidrag
utgjorde i runt tal 2/3 av
hela världsexporten.
från det beslutet om dess uppförande fattats, har det
dessutom inträffat, att fabriker, som tillkommit genom
den stimulans en tillfällig högkonjunktur på
massamarknaden skänkt, redan vid igångsättningen fått göra
bekantskap med nästa vågdal i konjunkturkurvan.
Endast en verklig kraftinsats har under sådana
förhållanden haft några utsikter till att kunna vrida läget
rätt. Den insatsen har också den svenska och finska
cellulosaindustrien på ett rationellt sätt svarat för
genom en millioninvestering i en stort upplagd
marknadsuppbyggande propagandakampanj. Vad som här
skett utgör i själva verket ett så föredömligt exempel
på modern industriell framåtanda, att det är väl värt
att bliva känt långt utanför den trängre fackkretsen.
Kraftmassefibems segertåg i U. S. A. Ny
cellulosaindustri i Mississippiområdet. Den nordiska
sulfat-massan i kollision med den amerikanska.
Låt oss förflytta oss ett decennium tillbaka i tiden
och som hastigast analysera den situation, med vilken
den nordiska sulfatcellulosaindustriens målsmän då
voro konfronterade.
I Förenta staterna, som på grund av en enorm
stegring i pappers- och pappkonsumtionen
successivt ökat sin massaimport, och
kommit att bli den mest betydande
konsumenten av nordisk kraftmassa
hade en inhemsk livskraftig
sulfat-masseindustri börjat utveckla sig,
huvudsakligen koncentrerad till
Mississippiområdet. Gynnade av en
utomordentligt snabb tillväxt av det
trädslag förädlingen här gäller, den s. k.
gultallen — klimatet kring den
Mexikanska bukten kan karakteriseras som
drivhusmässigt — och med överflöd på
billigt bränsle i form av olja och natur {+-+}
gas, sköto nya sulfatfabriker upp med
obetvinglig kraft. På tio år kunde
en produktionsökning av i runt tal en
halv million ton noteras, dvs. ett
tonnage motsvarande hela den svenska
kraftmasseexporten vid den
tidpunkten.
Vår Herre har ju dess bättre visligen
sörjt för att intet träd får växa till
Styrkeegenskaper vid 45°
Schopper-Riegler
Avslifn. Spräng- Rivliåll-
längd styrka fasthet
m % g
Svensk kraftmassa:
Fabrik A ............ 11150 192 102
B ............ 11 600 196 102
C ............ 11 300 197 98
D ............ 11 300 192 100
Medeltal 11 340 194 101
Sydstatsmassa
Fabrik X ............ 8 200 138 131
„ Y ............ 8 550 134 129
Z ............ 8 650 137 116
„ V ............ 8 050 139 127
Medeltal 8 360 137’ 126
Resultaten i tabell II belysa en jämförelse av
kvaliteten hos papper tillverkat enligt svensk
standardmetod, dels av kraftmassa från fyra svenska fabriker,
dels från fyra amerikanska sydstatsfabriker. • Som
synes ligga såväl avslitningslängd som sprängstyrka
genomgående mellan 25 och 30 % lägre för
gultalls-fibern, vilket dock till en viss grad kompenseras av
en bättre rivhållfasthet.
Tyvärr började det i alla fall snart stå klart, att
den nordiska kraftmassan, trots sin kvalitativa
överlägsenhet, skulle tvingas överge vissa delar av den
amerikanska marknaden. Vad var då att göra inför
dessa dystra utsikter? Utvecklingen i Amerika gav
själv ett uppslag till lösandet av den frågan.
Förenta staterna ha som regel legat minst en
hästlängd före Europa i utvecklingen på
emballageområdet. Det ingår som bekant i amerikansk mentalitet
att vilja se livet omkring sig ordnat så praktiskt
och bekvämt som det någonsin är möjligt, och
ekonomiska synpunkter spela därvid ofta en underordnad
Fig. 4. Den skuggade ytan indikerar gultallsområdet, vilket sträcker sig
från Washington i norr ned till Mexikanska bukten i söder. Det täcker ett
område ca fyra gånger så stort som Sveriges hela skogklädda areal. Ett
30-tal nya sulfatfabriker ha där anlagts.
9 nov. 1940
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
